fbpx

Språkstöd till äldreomsorgen

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett stöd för att underlätta för verksamheter inom äldreomsorgen att bedöma vilka kunskaper i svenska språket som personalen behöver för att kunna utföra arbetet på ett tryggt och säkert sätt.

Det finns rapporter om kvalitétsbrister inom äldreomsorgen gällande bristande språkkunskaper hos personalen. För att underlätta för verksamheterna att bedöma vilka kunskaper i svenska språket som personalen behöver för att utföra arbetsuppgifter inom äldreomsorgen ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett stöd.

– Det är angeläget att personal inom äldreomsorgen besitter nödvändiga kunskaper i svenska språket för att vården ska ske på ett tryggt och säkert sätt för de äldre, säger socialminister Lena Hallengren, i ett pressmeddelande från regeringen.

Stödet ska ge verksamheterna vägledning i bedömningen av om personalen har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för aktuella arbetsuppgifter, det omfattar både befintlig personal samt vid nyrekryteringar.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

12 kommentarer på “Språkstöd till äldreomsorgen

  1. När jag jobbade i Haparanda inom vården, så var första språket svenska sedan fick du använda meiänkieli dagligen i kontakt med vårdsökande och även med dem gamla på vårdavdelningarna.
    På mottagningen och distrikt mottagningen så pratar man hela tiden 3 språk svenska, finska och meänkieli.
    Jag förstår inte problemet med att anmäla till arbetsmiljöverket ,då detta ligger i den service som medborgare har rätt till i Haparanda kommun eftersom man är förvaltningsområde för finska och meänkieli.
    Det är ju så det ser ut i samhället också i Haparanda, man växlar språk snabbt emellan beroende på. vem man träffar.
    Sen att dem som gått på SFI bara kan svenska och sitt eget språk räcker väl.
    Det fungerar inte som i södra Sverige, där du kallar in en tolk som ska översätta på en bestämd tid.
    Sen att arbetsspråket är svenska är självklart. Men personalen gör inget fel för att dem talar det språk som medborgaren vill eller helst talar. Det är så det fungerar i ett gränsområde.
    Även i andra länder.
    Eller har jag fel!?

    • Då menar du att det är ok att avrapportera vad som hänt under skiftet till nästa arbetslag på somaliskt, asiatiska m.m.
      Det har hänt vid flera tillfällen att nattskiftet rapporterat bara på finska till nästa arbetslag och sedan har dom som bara pratar svenska stått som frågetecken och undrat om dom inte ingår i arbetslaget eftersom dom inte fått någon rapport.

      • Hur fick du till det nu? Bitti skriver ju att det är självklart att svenska ska vara arbetsspråket.

      • Ja, precis!
        Svenska är arbetsspråket i Sverige.
        Kollegor emellan pratar man svenska.
        Men man får tala dem andra språken för att hjälpa dem gamla och vårdsökande
        Kan vara förvirrande för dem som ej är från trakten, men det är så det fungerar.
        Blev det klarare nu.

  2. Affe med flera är negativa till vårt eget språk och då är det på plats att efterhöra om de tillhör vårt eget folk eller är de ockupanter? Om vi flyttar till fäbodtyska områden talar vi fäbodtyska men i vårt eget land måste vi få tala vårt eget språk.

  3. Får inte tornedalingar prata sitt eget språk på arbetsplatser i Tornedalen?

    • Meänkieli eller tornedalsfinskan är inget eget språk precis som t.ex skånska och värmländska, som också gränsar till andra länder, dessa är dialekter.
      Om man använder ett språk så ska det också finnas ett land till det.
      I Sverige pratar man svenska och i Finland pratar man finska
      Att kunna tornedalsfinska eller meänkieli är en merit men ska inte användas som arbetsspråk på svenska arbetsplatser.
      Det finns folk från andra nationaliteter som jobbar på dessa arbetsplatser och då är det obegripligt att vissa ska använda meänkieli, tornedalsfinskan eller finskaspråket som arbetsspråk i Sverige.
      Dessa personer från andra nationaliteter har gått SFI (Svenska för invandrare) för att lära sig svenska språket och därmed ha lättare att hitta en egen försörjning via arbete.
      Har anhöriga som jobbat inom kommunen som uppmärksammat detta och som arbetsgivaren inte brytt sig om att rätta till och då har vi skickat detta ärende vidare till Arbetsmiljöverket.

      • Från den 2 december 1999 är meiänkieli ett erkänt minoritetsspråk i Sverige.
        I Finland däremot anser man att det är en dialekt till finska och är inte erkänt som ett eget språk.
        Sen är Haparanda kommun förvaltningsområde för meiänkieli och finska.
        Man får alltså statsbidrag för den extra kostnad det innebär.
        Så då måste det även finnas personal som kan språken, därför är det en merit att kunna det i Tornedalen.

  4. Svenska ska vara arbetsspråket på arbetsplatser i Sverige och andra språk meriterande.
    Äntligen börjar det hända något inom detta området efter flertalet anmälningar till Arbetsmiljöverket.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda. 

Oplogade trottoarer vållar debatt

Oplogade trottoarer i Haparanda har blivit ett omdebatterat ämne både på nätet och i verkliga livet. Jörgen Waara, platschef på BDX, håller dock inte med de som levererar kritik. ”Vi gör ett bra jobb och får mycket beröm”, säger han.

Snöforskaren vann sitt tolfte Tornedalslopp

I helgen arrangerades Tornedalsloppet för 55:e gången med runt 150 deltagare som gick i mål från de tre startplatserna Kuivakangas (11 km), Wanhaniemi (23 km) och Svanstein (45 km). Den mest rutinerade segraren heter Nina Lina Lintzén, Luleå Gjutarens IF