Språkstöd till äldreomsorgen

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett stöd för att underlätta för verksamheter inom äldreomsorgen att bedöma vilka kunskaper i svenska språket som personalen behöver för att kunna utföra arbetet på ett tryggt och säkert sätt.

Det finns rapporter om kvalitétsbrister inom äldreomsorgen gällande bristande språkkunskaper hos personalen. För att underlätta för verksamheterna att bedöma vilka kunskaper i svenska språket som personalen behöver för att utföra arbetsuppgifter inom äldreomsorgen ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett stöd.

– Det är angeläget att personal inom äldreomsorgen besitter nödvändiga kunskaper i svenska språket för att vården ska ske på ett tryggt och säkert sätt för de äldre, säger socialminister Lena Hallengren, i ett pressmeddelande från regeringen.

Stödet ska ge verksamheterna vägledning i bedömningen av om personalen har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för aktuella arbetsuppgifter, det omfattar både befintlig personal samt vid nyrekryteringar.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

12 kommentarer på “Språkstöd till äldreomsorgen

  1. När jag jobbade i Haparanda inom vården, så var första språket svenska sedan fick du använda meiänkieli dagligen i kontakt med vårdsökande och även med dem gamla på vårdavdelningarna.
    På mottagningen och distrikt mottagningen så pratar man hela tiden 3 språk svenska, finska och meänkieli.
    Jag förstår inte problemet med att anmäla till arbetsmiljöverket ,då detta ligger i den service som medborgare har rätt till i Haparanda kommun eftersom man är förvaltningsområde för finska och meänkieli.
    Det är ju så det ser ut i samhället också i Haparanda, man växlar språk snabbt emellan beroende på. vem man träffar.
    Sen att dem som gått på SFI bara kan svenska och sitt eget språk räcker väl.
    Det fungerar inte som i södra Sverige, där du kallar in en tolk som ska översätta på en bestämd tid.
    Sen att arbetsspråket är svenska är självklart. Men personalen gör inget fel för att dem talar det språk som medborgaren vill eller helst talar. Det är så det fungerar i ett gränsområde.
    Även i andra länder.
    Eller har jag fel!?

    • Då menar du att det är ok att avrapportera vad som hänt under skiftet till nästa arbetslag på somaliskt, asiatiska m.m.
      Det har hänt vid flera tillfällen att nattskiftet rapporterat bara på finska till nästa arbetslag och sedan har dom som bara pratar svenska stått som frågetecken och undrat om dom inte ingår i arbetslaget eftersom dom inte fått någon rapport.

      • Hur fick du till det nu? Bitti skriver ju att det är självklart att svenska ska vara arbetsspråket.

      • Ja, precis!
        Svenska är arbetsspråket i Sverige.
        Kollegor emellan pratar man svenska.
        Men man får tala dem andra språken för att hjälpa dem gamla och vårdsökande
        Kan vara förvirrande för dem som ej är från trakten, men det är så det fungerar.
        Blev det klarare nu.

  2. Affe med flera är negativa till vårt eget språk och då är det på plats att efterhöra om de tillhör vårt eget folk eller är de ockupanter? Om vi flyttar till fäbodtyska områden talar vi fäbodtyska men i vårt eget land måste vi få tala vårt eget språk.

  3. Får inte tornedalingar prata sitt eget språk på arbetsplatser i Tornedalen?

    • Meänkieli eller tornedalsfinskan är inget eget språk precis som t.ex skånska och värmländska, som också gränsar till andra länder, dessa är dialekter.
      Om man använder ett språk så ska det också finnas ett land till det.
      I Sverige pratar man svenska och i Finland pratar man finska
      Att kunna tornedalsfinska eller meänkieli är en merit men ska inte användas som arbetsspråk på svenska arbetsplatser.
      Det finns folk från andra nationaliteter som jobbar på dessa arbetsplatser och då är det obegripligt att vissa ska använda meänkieli, tornedalsfinskan eller finskaspråket som arbetsspråk i Sverige.
      Dessa personer från andra nationaliteter har gått SFI (Svenska för invandrare) för att lära sig svenska språket och därmed ha lättare att hitta en egen försörjning via arbete.
      Har anhöriga som jobbat inom kommunen som uppmärksammat detta och som arbetsgivaren inte brytt sig om att rätta till och då har vi skickat detta ärende vidare till Arbetsmiljöverket.

      • Från den 2 december 1999 är meiänkieli ett erkänt minoritetsspråk i Sverige.
        I Finland däremot anser man att det är en dialekt till finska och är inte erkänt som ett eget språk.
        Sen är Haparanda kommun förvaltningsområde för meiänkieli och finska.
        Man får alltså statsbidrag för den extra kostnad det innebär.
        Så då måste det även finnas personal som kan språken, därför är det en merit att kunna det i Tornedalen.

  4. Svenska ska vara arbetsspråket på arbetsplatser i Sverige och andra språk meriterande.
    Äntligen börjar det hända något inom detta området efter flertalet anmälningar till Arbetsmiljöverket.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Nu satsas det stort på ungdomar i Haparanda

Kultur- och fritidsenheten i Haparanda har fått en utökad budget med 900.000 kronor som ska gå till olika fritidsaktiviteter för ungdomar. ”Det här var det roligaste beslutet jag varit med om”, säger Sofia Söderholm (M), ordförande i kultur- och fritidsutskottet.

Ungdomarna har fått ett garage att skruva i

Nu är Pajalaungdomarnas motor- och ungdomsgård invigd. ”Det känns som att man kommer hem med sin epa när man kommer hit till garaget”, säger Anton Jatko Björnström, 17 år, som även ingår i ungdomsrådet. Han hoppas att även ungdomsgården i

Fest i fredliga förbindelsers tecken

Under den sena måndagseftermiddagen drog Rälsfest i tågens tecken storpublik till stadens pånyttfödda järnvägsstation. HB häpnar över uppslutning och spontana glädjeyttringar över nya spår och förbindelser. 

Svenska och finska poliser får rycka ut över gränsen

Den 1 februari träder ett stärkt polissamarbete i kraft i Tornedalsregionen. Det innebär att finsk polis får utföra brådskande akuta polisiära uppgifter på svenska sidan, och vice versa. Men innan detta kan sjösättas praktiskt måste polisgrupper utbildas. 

Busschaufför som kör skolbarn kräver bättre sandning

Efter att det har regnat i länet har det varit rejält halt på vägarna. Längs riksväg 99 var det rena blankisen. Busschauffören Johan Söderberg-Pesula som kör skolbarn på sträckan är kritisk till hur dåligt halkbekämpningen fungerar.