Åtta av tio norrbottningar vill kunna betala med kontanter även i framtiden.
På uppdrag av Bankomat har Kantar Sifo i februari varje år sedan år 2018 frågat svenskarna om de vill ha kvar kontanter som ett möjligt sätt att betala eller om de vill ha ett helt kontantlöst samhälle.
2022 ställdes frågan både i februari, strax före Rysslands invasion av Ukraina, och i maj, när kriget hade pågått i ungefär tre månader.
I maj svarade 80 procent av norrbottningarna att de ville ha kvar kontanterna, vilket är lika många som tre månader tidigare. Motsvarande siffra var 66 procent 2018.
I hela Sverige ville 81 procent av befolkningen i maj 2022 ha kvar kontanterna. Det kan jämföras med 78 procent i februari 2022 och 68 procent i februari 2018.
– I Sverige har vi under fem år sett en tydlig trend i att allt fler människor vill ha kvar kontanterna. I och med Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina har många svenskar också fått en ökad insikt om hur viktig kontanthanteringen är för Sveriges krisberedskap, säger Johan Nilsson, kund- och marknadschef på Bankomat AB, i ett pressmeddelande.
Vidare uppges att Sverige tillhör de länder i världen där övergången från kontanta till digitala betalningar har gått snabbast. ”Som en följd av att allt fler människor väljer att betala digitalt har många privata företag som banker, värdebolag och handlare minskat sin kontantservice”.
– Vad som nu krävs är en rad statliga insatser för att kontanthanteringen ska fortsätta att fungera. Det borde vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur ska ligga på staten och inte på marknadsaktörer, säger Johan Nilsson.
