fbpx

Bankomat till Nikkala

Bankomat sätter under första halvåret 2021 upp nya kontantautomater på 17 orter runtom i Sverige, bland annat kommer en automat att etableras i Nikkala.
Den 1 januari i år trädde den nya kontantlagen i kraft. Lagen innebär att sex av Sveriges största banker ska se till att privatpersoner inte har för långt från hemmet till närmaste ställe att ta ut kontanter.
– Då hjälper vi bankerna genom att placera ut automater där vi ser att det finns ett behov, säger Jenny Danielsson, pr- och kommunikationsansvarig på Bankomat.
Sex mindre orter i Norrbotten kommer att få bankomater och en av dem är Nikkala.
– Vi har en lokal på gång där men avtalet är inte helt klart men vi jobbar med att vi ska ha den på plats i mitten av maj, säger Jenny Danielsson.
Övriga orter i Norrbotten som planeras få bankomater är Glommersträsk, Harads, Karesuando. Vidsel och Vittangi.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

22 kommentarer på “Bankomat till Nikkala

  1. Problemet är att Nikkalabor och Seskaröbor är panka man kan inte få matkuponger utan kontanter i automaten, den borden finnas i kärrbäck.

  2. Vad bra, då slipper man åka in till stan och hämta kontanter när man ska köpa och betala för tjänster billigt. Alla vill ju inte att man gör banköverföring eller swishar pengarna för då syns det i kontoutdragen/bokföringen. Exempelvis när man köper fisk av fiskaren, ved av skogsägaren, potatisen eller grönsakerna av odlaren, bären av bärplockarna, betalar snöröjningen till traktorägaren.. det finns många exempel.

    • När man köper jultidningar och majblommor är kontanter en fördel, liksom när yngre barn ska få sin veckopeng (det är lättare att lära sig att räkna med kontanter än med kort). Likaså är det trevligare att få ett födelsedagsbrev med en riktig peng än abstrakta siffror på ett kontoutdrag. Om inte glassbilens kortläsare fungerar är det ju katastrofalt att inte ha kontanter på sig, och tänk om någon tappar en tand – då behöver … tandfen … också kontanter!

  3. det har ju förekommit förslag om en smärre avgift i bankomaterna…sålunda blir det ett självfinansierande kontantuttagssystem…tex så får ju handlarna betala en viss kortavgift när bankkortet används som betalmedel vi nödvändiga inköp.. då kan ju en bankomatavgift vara ett sätt att få paritet…

    • Avgifter på allt! Man betalar ju redan för kortet (även om man väljer att inte ha kort så dras en avgift för det).

  4. Bankomater i dessa tider?
    Folk använder kort och Swish i dagens samhälle och bara kontanter i nödfall.

    • Gör de? I så fall är de lite korkade … Kortet i fyller en funktion i bankomaten om banken råkar vara stängd. Annars inte alls. Kontanterna är bland de sista frihetssymbolerna som finns kvar i detta land.

  5. Det finns väl en lag om att det ska finnas en Bankomat inom max 25 kilometers avstånd, för 99,7 procent av befolkningen. Dessutom ska 98 procent av befolkningen kunna sätta in pengar inom det avståndet.

  6. Det är bara ta fram en karta och konstatera att Nikkala täcker bättre ett större närområde än Seskarö längst ut i havsbandet. Jag har ingen koppling till vare sig Nikkala eller Seskarö, men ser anledningen till placeringen av bankomaten.

  7. Placera bankomaten i saittarova istället så slipper man erat gnällande ingenting som görs verkar ju bra

  8. Bra att Nikkala får en bankomat. Men e4 måste byggas om för Seskarö och Keräsjoki bor. En rondel vore bra!
    Snart är det 1 passagerare i Seskarö bussen på väg till bankomaten och tror att det är gratis kaffe där.

  9. Nu kommer avundsjukan fram.
    Var glad att Nikkala var ens med på listan! Seskaröbona är alltid så gnälliga och avundsjuka när det går bättre för andra.

  10. Härligt, Passar bra då kan man ta ut pengar där när man skall köpa löjrom och fisk.

  11. Bra.
    Det behövs även lagstiftning med krav på att butiker tar emot kontanter.

  12. Vad ska man köpa kontant i nikkala förutom fisk?
    Hade väl varit rimligare att ha den på Seskarö där det finns affär i alla fall.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans

Skratt och gråt bakom ett nytt läromedel i meänkieli

Enligt Susanne Redebo och Mervi Erkheikki, som har författat och idag lanserar ett digitalt läromedel på meänkieli, har det saknats ett modernt läromaterial för elever med grundläggande kunskaper i språket och som speglar elevernas vardag. ”Vi har under arbetet skrattat

Nu får 23 människor vila igen

Under söndagen kunde återlämnade kvarlevor begravas på Akamella ödekyrkogård 146 år efter att de grävdes upp och fördes bort. ”Det känns som att det blev en fin stund för dem här som nu får återbördas dit de hör hemma”, säger