Begränsar läkemedelsuttag för att motverka bristsituation

TORNEDALEN: Regeringen beslutade den 1 april att begränsa mängden läkemedel som ett öppenvårdsapotek får lämna ut, efter en begäran från Läkemedelsverket. Begränsningen motsvarar ett uttag som ska täcka doseringsbehovet för upp till 90 dagar. Beslutet gäller alla läkemedel som förskrivs recept.

Beslutet innebär också att två tredjedelar av läkemedelsuttaget ska ha förbrukats innan ett ytterligare uttag får hämtas ut. Bakgrunden till beslutet är att säkerställa en jämlik distribution av tillgängliga läkemedel samt motverka att en brist på läkemedel uppstår till följd av hamstring.
– Bygg inte upp lager hemma, lager ska vara på apoteken så vi ser till att de används på bästa sätt, om alla börjar bygga upp lager för ett år framåt så kommer vi definitivt att få problem, säger Markus Sjökvist, kommunikationschef på Apoteket ab.
Ännu ingen brist
Markus Sjökvist uppger att tillgången på läkemedel är god just nu och att det ser likadant ut över hela landet på de apotek som ingår i Apoteket ab.
Om tillgången på läkemedel motsvarar efterfrågan framöver är inte något som går att ställa en säker prognos på i nuläget. Produktionskedjan för tillverkning av läkemedel är lång och komplex. Många företag i olika länder är involverade i tillverkningsprocessen.
– Vi har ju en begränsad svensk tillverkning på läkemedel. Vissa preparat kommer vi ha mycket av och färre av andra preparat som tillverkas i andra länder och det blir svårare att importera när gränser stänger, eller att aktiva substanser som tillverkas i Kina och Indien inte tillverkas lika snabbt om de har problem med sin produktion, säger Markus Sjökvist.
Finns det en risk för att läkemedel tar slut helt och hållet utan att det finns några alternativ?
– Den risken finns ju men hur stor den är det vet jag inte. Vi lever ju i en galen tid, länder agerar och det som inte var tänkbart ena veckan är fullt genomförbart nästa vecka. I Indien har man just nu en lockdown som gäller befolkningen i hela landet. Vad det betyder för indisk läkemedelsindustri vågar jag inte säga just nu, det kan vara så att den allt jämt klarar av att hålla öppen eller så är den stängd, och står den stängd länge så kommer vi att uppleva brister efter ett tag, säger Markus Sjökvist.

Det här säger läkemedelsverket 

Läkemedelsverket ser i dagsläget ingen brist på läkemedel i Sverige men en ökad efterfrågan kan leda till en bristsituation, särskilt om så kallad hamstring av läkemedel sker.

– Därför ändrar vi på att man inte får plocka ut läkemedel för mer än tre månader, och det är för att det ska räcka till alla som behöver. Det är en aktiv åtgärd för att vi inte ska hamna i en framtida bristsituation, säger Pinelopi Lundquist, gruppchef på Läkemedelsverket.
Eftersom att efterfrågan på läkemedel ökar globalt och på grund av förväntade störningar i produktion och transport så är risken stor för en kommande bristsituation, ser Läkemedelsverket.
– Många delar i försörjningskedjan är beroende av varandra och blir det stopp i någon del så kan det påverka tillgången och här ser vi att det är en relativt hög risk för det, säger Pinelopi Lundquist.
Läkemedelsverket har en lista med så kallade restnoteringar. Ett läkemedel kallas restnoterat när en läkemedelstillverkare rapporterat de inte kan tillhandahålla ett läkemedel för den svenska marknaden. Listan innehåller pågående och kommande restnoteringar som har anmälts sedan 7 februari 2018. Listan uppdateras en gång dagligen och den 9 april fanns 472 restnoterade läkemedel med på listan.
– Alla restnoteringar betyder inte att det blir en brist. På listan finns specifika varumärken som tillverkaren kan ha svårt att tillhandahålla, men det betyder inte att dessa inte finns i lager på apoteken. Dessutom finns det oftast andra alternativ, säger Pinelopi Lundquist.