fbpx

Börda för privatekonomin

I Sverige tycker nästan åtta procent av befolkningen att boendekostnaderna är en börda för privatekonomin, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån.
Sedan 2010 har andelen som upplever boendekostnaden som en börda för privatekonomin sjunkit i nästan alla EU-länder, men i Sverige låg andelen på cirka åtta procent även 2010. Den totala boendekostnaden definieras som hyra, månadsavgift eller amortering och ränta på lån, sophantering, underhåll, reparationer samt övriga bostadskostnader. I Sverige upplever de som har lägst ekonomisk standard, ensamstående föräldrar och personer med utländsk bakgrund boendekostnaderna som en börda i större utsträckning än andra.
Ensamstående med barn är den grupp där högst andel upplever att boendekostnaden är en börda, 19 procent. Lägst är andelen bland sammanboende utan barn, två procent, och bland sammanboende med barn, åtta procent. Personer med utländsk bakgrund upplever i större utsträckning att boendekostnaderna är en börda, 15 procent. Det kan jämföras med fem procent för personer med svensk bakgrund.
Det är stora skillnader i hur man upplever sina boendekostnader inom EU. I Cypern upplever 60 procent av befolkningen boendekostnaderna som en börda och i de nordiska länderna är andelen högst i Finland på 18 procent. Danmark ligger ungefär på samma nivå som Sverige, sju procent och i Norge är andelen lägst i norden, cirka sex procent.

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

4 kommentarer på “Börda för privatekonomin

  1. Hejsan Knapsu. Vi förstår att coronaskiten påverkar hela världen!
    Ha det bra i övrigt!

  2. Och med tanke på att så många politiker och ekonomer av olika sorter anser att fastighetsskatten i sin gamla form bör införas, så lär det bara bli dyrare. Då måste dom drabbade välja om dom skall bo kvar eller ej. Ingen lösning med höjda bostadsbidrag det ökar ju bara omsättningen (BNP) för staten. Sen beror det ju på hur snabbt skatten införs till fullo. Kanske det får till följd att obebodda hus blir sålda. Som det nu är så betalar en husägare långt ute i glesbygden lika stor avgift som en villa i Stockholms mer välsituerade kvarter, lika mycket! Bostadsrätter skall också beskattas mer..det talas om kanske ett par tusen kronor i månaden. Vad anser panelen om denna nygamla skatt?

    • Risken är att de styrande återinför fastighetsskatten men utan att ta bort denna s.k. avgift.
      Svenska politiker, oberoende av partitillhörighet brukar inte sänka skatter särskilt mycket.

    • Det förslag på fastighetsskatt som S hade för några år sedan skulle innebära att 90 procent av villaägarna skulle få betala mindre än vad de gör med dagens system. De med riktigt dyra fastigheter skulle få betala mer.
      Dagens system som infördes av regeringen Reinfeldt innebar att han själv fick en sänkning från 23.348 kr/år till 6000 kr.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Bygger en digital hubb

Susann Svennemyr i Muodoslompolo ser gärna en digital mötesplats i byn och hennes vision sammanfaller med Pajala kommuns intentioner om att starta digitala hubbar i byarna. I Muodoslompolo är intresset för att jobba på distans stort.

Analys: Det blir nej till vindkraft

Den 11 oktober ska kommunfullmäktige i Pajala besluta om vindkraftsparken i Käymäjärvi som Vattenfall vill bygga. HBs analys visar att det blir ett nej och därmed ett kommunalt veto mot vindkraft. Men det förutsätter att normala jävsregler gäller annars är utgången mer oviss.

Grön våg i Tornedalen

”Det är en trend att folk väljer att bosätta sig på mindre orter. Det jag också noterar är att det inte är så att merparten flyttar till centralorten utan det är faktiskt två tredjedelar som flyttar in till byarna, så det är en liten grön våg känner jag”, säger Övertorneås kommunalråd Tomas Mörtberg. HB har besökt två barnfamiljer som nyligen flyttat in i varsin släktgård.