I Sverige tycker nästan åtta procent av befolkningen att boendekostnaderna är en börda för privatekonomin, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån.
Sedan 2010 har andelen som upplever boendekostnaden som en börda för privatekonomin sjunkit i nästan alla EU-länder, men i Sverige låg andelen på cirka åtta procent även 2010. Den totala boendekostnaden definieras som hyra, månadsavgift eller amortering och ränta på lån, sophantering, underhåll, reparationer samt övriga bostadskostnader. I Sverige upplever de som har lägst ekonomisk standard, ensamstående föräldrar och personer med utländsk bakgrund boendekostnaderna som en börda i större utsträckning än andra.
Ensamstående med barn är den grupp där högst andel upplever att boendekostnaden är en börda, 19 procent. Lägst är andelen bland sammanboende utan barn, två procent, och bland sammanboende med barn, åtta procent. Personer med utländsk bakgrund upplever i större utsträckning att boendekostnaderna är en börda, 15 procent. Det kan jämföras med fem procent för personer med svensk bakgrund.
Det är stora skillnader i hur man upplever sina boendekostnader inom EU. I Cypern upplever 60 procent av befolkningen boendekostnaderna som en börda och i de nordiska länderna är andelen högst i Finland på 18 procent. Danmark ligger ungefär på samma nivå som Sverige, sju procent och i Norge är andelen lägst i norden, cirka sex procent.
Börda för privatekonomin
- Publicerad 2020-11-19
- klockan 07:10
Lisette Olsson-Höghäll
Dela den här artikeln:
E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn
Vet du mer? – TIPSA OSS!
Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här.
4 kommentarer på “Börda för privatekonomin”
Hejsan Knapsu. Vi förstår att coronaskiten påverkar hela världen!
Ha det bra i övrigt!
Och med tanke på att så många politiker och ekonomer av olika sorter anser att fastighetsskatten i sin gamla form bör införas, så lär det bara bli dyrare. Då måste dom drabbade välja om dom skall bo kvar eller ej. Ingen lösning med höjda bostadsbidrag det ökar ju bara omsättningen (BNP) för staten. Sen beror det ju på hur snabbt skatten införs till fullo. Kanske det får till följd att obebodda hus blir sålda. Som det nu är så betalar en husägare långt ute i glesbygden lika stor avgift som en villa i Stockholms mer välsituerade kvarter, lika mycket! Bostadsrätter skall också beskattas mer..det talas om kanske ett par tusen kronor i månaden. Vad anser panelen om denna nygamla skatt?
Risken är att de styrande återinför fastighetsskatten men utan att ta bort denna s.k. avgift.
Svenska politiker, oberoende av partitillhörighet brukar inte sänka skatter särskilt mycket.
Det förslag på fastighetsskatt som S hade för några år sedan skulle innebära att 90 procent av villaägarna skulle få betala mindre än vad de gör med dagens system. De med riktigt dyra fastigheter skulle få betala mer.
Dagens system som infördes av regeringen Reinfeldt innebar att han själv fick en sänkning från 23.348 kr/år till 6000 kr.