fbpx

Dyrare att hyra bostad

HAPARANDA: Hushåll i hyresrätt lägger 28 procent av sin disponibla inkomst på boende, enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.
Motsvarande siffra för husägare är 16 procent och för bostadsrättsinnehavare 20 procent.

Rapporten jämför svenskarnas ekonomi 1991 med 2017 och använder sig av vår boendesituation för att illustrera utvecklingen. För boende i hyresrätt har boendeutgifternas andel av hushållens disponibla inkomster dessutom ökat med en knapp procentenhet sedan 2007, medan den för hushåll som bor i bostadsrätt minskade med en procentenhet och för dem som äger sitt boende minskade med två procentenheter, skriver SCB i rapporten.
Att hyra boende är den dyraste upplåtelseformen sett till boendeyta. Ägare till småhus betalade i genomsnitt 76.000 kronor för fyra rum och kök 2017, i bostadsrätt 95.000 kronor, medan hushåll i hyresrätt betalade 97.000 kronor.
Skillnaden mellan boendeformerna gäller i stort även för andra storlekar på bostaden, enligt rapporten.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

11 kommentarer på “Dyrare att hyra bostad

  1. Kommer ni ihåg när borgarna och KD avskaffade fastighetsskatten och införde istället en fastighetsavgift, som för min del innebar en högre skatt för huset i glesbygden??! Detta är borgar retrorik,skatten är avskaffad! När det gäller bidrag till välbeställda från borgare, benämns det som avdrag!

  2. Klart en bostad är en av de bästa investeringarna.

    Men det kostar att sälja såvida du inte själv är mäklare.

    Sedan i en sån här ort som Haparanda går varken BRF eller hus upp i pris och i storstäder är du resten av livet skuldsatt.

    Men hus är ändå bästa alternativet av dessa. Om man planerar att bo kvar på ett område flera år.

  3. JOJ

    Det beror ju på vilken BRF du bor på. Finns ju dem som sköter ekonomin och andra som inte gör det.

    Samma gäller ju att vara husägare.

    Antar också det handlar lite om tur och vad lånesituationen är.

    Jag vill inte peka ut någon specifik brf.
    Men finns en del i Haparanda där du betalar ”avgift” till föreningen flera tusen i månaden. Ändå ingår bara vatten resten får man betala som i egen villa.

    För t ex 5000kr kan man idag ta en hel del lån och betala av dem än att betala andras lån som man gör i BRF och hyres.

    Hyra har dock fördelen du slipper säljproblem.

  4. Resultaten bra du verkar ha så bra koll,, själv först BRF som jag bytt flera gånger med ökat värde ,, nu 30 år senare äger jag en villa med 0 kronor i lån och pengar på banken, så jag kunde inte bo billigare och lämnar efter mig miljon belopp till efterlevande. Hyresrätt så hade endast hyresvärden haft pengar på banken.. Jag är en helt vanlig arbetare med medelinkomst som inte tagit några risker.

  5. Typisk Kalle-Anka matte här igen.
    Köp en dricka och panta flaskan så går 2:- med vinst.

  6. En annan sak jag kom på med BRF och hyres är att ofta kostar parkering.

    Har man bil är man tom större familj har man kanske fler än 1 bil och då kostar bara det tusenlappar per år som inget kostar i egen villa.

  7. Realist
    Guld

    Vad är det dom jämfört?

    Nog kan uppvärmning kosta när man hyr också.

    Jag skulle personligen säga att bostadsrätt är den dyraste formen.

    Du är själv ansvarig precis som i hus för vitvaror och andra saker.

    Men du har tvingats betala en insats som du kanske ej får tillbaka men ändå tvingas du betala månadsavgift!

    Ett hus måste man ju sköta mer men i värsta fall kan du lämna huset på ett annat sätt. Finns ingen förening som kan vräka dig pga obetalda avgifter!

    Hyresrätt blir du mycket lätt av vid behov.

    Ingen av dessa alternativ behöver lån egentligen.

  8. ”Realist”. Exakt,sophämtning, villaförsäkring, elräkning, vattenräkning, ev ved och boendelån. Bredband och tv kanaler mm…

  9. Synd att inte uppvärmningen är medräknade,och vattenförbrukning.
    Då blir inte skillnaden så stor.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka