fbpx

För lite tall för älgens välbefinnande

NORRBOTTEN: Jägareförbundet har startat en kampanj för att rädda älgen, som uppges vara under hård press.

Jägareförbundet skriver på sin hemsida att det i Sverige finns oerhört mycket skog, men att synen från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och skogsbolag verkar vara att älgen främst är ett skadedjur, ”och det kan varken vi eller älgen acceptera”.

Skogsbruket uppges sitta på en viktig del av lösningen. Och det handlar om att låta ett flertal träslag växa fram i våra skogar. ”Ensidiga planteringar av främst gran, trycker undan trädslag som älgen behöver för att må bra. I brist på dessa måste älgen istället äta tall, vilket ibland skapar en konflikt mellan älgen och skogsbruket”, skriver förbundet som poängterar att älgen är en resurs och inte ett skadedjur.

 

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

2 kommentarer på “För lite tall för älgens välbefinnande

  1. Svar till ||. Ja måste börja med att citera några ord av en äldre man.När han tyckte att någon snackade mer än vad kindlädret höll brukade han säga:jaa det finns skidåkare för alla fören!Det finns alldeles för mycket kalhyggen,man kallar 15cm höga plantor för skog, du hinner inte under din livstid se den skogen, finns det blandskog får nog tallen vara ifred,tall kommer först på 4/5 plats i älgens näringskedja du tänker egoistiskt du vill ha mera rovdjur du tänker inte på andra näringsidkare renskötsel,kreaturer av alla slag.Där mammon styr är egoisten först, produktion av koldioxid bidrar du m

  2. Finns alldeles för mycket älg i Sverige. Jämför med ex.vis Finland. Denna onaturliga situation leder till orimligt stora skogsskador. Detta p.g.a. att älgstammen har vuxit ohämmat då rovdjuren har varit för få. Jakttrycket räcker inte heller till för att minska stammen tillräckligt, bl.a. för att älgjägarna vill ha en stor älgstam. Fler stora rovdjur, främst varg är lösningen.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans

Skratt och gråt bakom ett nytt läromedel i meänkieli

Enligt Susanne Redebo och Mervi Erkheikki, som har författat och idag lanserar ett digitalt läromedel på meänkieli, har det saknats ett modernt läromaterial för elever med grundläggande kunskaper i språket och som speglar elevernas vardag. ”Vi har under arbetet skrattat

Nu får 23 människor vila igen

Under söndagen kunde återlämnade kvarlevor begravas på Akamella ödekyrkogård 146 år efter att de grävdes upp och fördes bort. ”Det känns som att det blev en fin stund för dem här som nu får återbördas dit de hör hemma”, säger