Klimatstöd för att göra el av kobajs

Lantbrukare som vill förvandla kobajs till el kan få ekonomiskt stöd.

Nu kan mer pengar sökas för klimatinvesteringar i länet då Klimatklivet har fått utökat anslag. Den första ansökningsomgången öppnar 10 februari.

Länsstyrelsen i Norrbotten informerar om att reglerna för Klimatklivet ändrades den 18 januari i år, vilket innebär att nu kan stöd ges även till elproduktion från biogas i stationära motorer. (Annan typ av elproduktion kan som tidigare inte få stöd från Klimatklivet).

Det här innebär ytterligare en möjlighet för bland annat lantbruk som vill producera el från det gödsel som den egna gården genererar.

Klimatklivet syftar till att minska klimatpåverkande utsläpp i samhället. Stöd kan sökas av företag, regioner, kommuner och kommunala bolag, föreningar, stiftelser med flera. Privatpersoner kan inte söka stöd genom Klimatklivet.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

1 kommentar på “Klimatstöd för att göra el av kobajs

  1. Alltså Djurens gödsel skall användas till Biogas…Vad skall Bonden sprida på Åkern…Köpesgödsel??

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Aprilskämt föll inte alla i smaken

Haparanda stads aprilskämt om att ransonera preventivmedel för att öka barnafödandet fick en del skratt, men många ansåg skämtet vara smaklöst och rent av sexistiskt. 

Företagare uppmärksammades på gala

På lördagen den 22 mars hölls Näringslivsgalan i Övertorneå. Utmärkelser som Årets företagare och Årets hederspris delades ut på den välbesökta galan. ”Det här lever jag på länge”, säger Elisabeth Holmgren som tog emot hederspriset. 

Monika ger ranvävning status som kulturarv

Monika Luiksaar Lunds arbete med att skriva en bok om den gamla traditionen i nordkalottområdet av att väva ranor, har uppmärksammats och nu skrivs den tornedalska ranvävningen in i den svenska förteckningen över levande kulturarv. 

Bönder – en utrotningshotad art

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Pesula Lantbruk är en av två aktiva i Haparanda kommun. ”Pappa brukar säga att snart är bönder så sällsynta att folk börjar peka och säga, att titta där går en bonde”. 

Film på meänkieli prisades

Filmen Rörelser fick premiär för inbjudna gäster. Det handlar om den första långfilmen på meänkieli.