fbpx

Laxfiskestopp igen för andra gången

HAPARANDA: Havs- och Vattenmyndigheten slog till med ett andra totalstopp för laxfisket i Haparanda och Kalix skärgårdar. Onsdagen var sista fiskedagen. Två dagar innan förlängdes laxfisket i två dagar efter ett första laxfiskeförbud.

Även denna gång gäller fiskestoppet enbart Haparanda och Kalix, medan kustfiskarna i Luleå, Skellefteå och Umeå får fortsätta att fiska efter odlad lax ännu en tid.

– Det finns enorma mängder lax i våra skärgårdar och enorma mängder lax går upp i älvarna. Fiskestoppen ska vara till för att skydda laxen. I takt med att laxmängden ökar år för år så kortar myndigheterna fisketiden för oss kustfiskare i samma takt, säger Ingvar Lerdin, Sekarö, ordförande i Norrbottens Kustfiskares producentorganisation.

Tio dagars fiske

– Laxen vandrar till sina lekplatser i älvarna från islossningen till mitten av juli – en tid av cirka två månader. Vi fick fiska sammanlagt tio dagar sommaren 2019. Hur kan vi kustfiskare vara ett sådant hot mot laxen förstår jag inte.

– Det märkliga är också att myndigheterna sätter in enorma resurser i övervakning när laxfisket är tillåtet. Sedan blir det i princip ingen övervakning alls när det råder förbud, säger Ingvar Lerdin.

– En annan märklig sak är att myndigheten fortsätter att trotsa HD-domar som klart slagit fast att fiskeförbud är en kränkning av enskild äganderätt. Varenda liter vatten i Haparanda skärgård ägs av enskilda fiskerättsinnehavare.

HB återkommer i papperstidningen med kommentarer från fiskemyndigheten samt en genomgång av all övervakning och alla regler som omgärdar kustfisket.

 

 

 

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

14 kommentarer på “Laxfiskestopp igen för andra gången

  1. det såldes 13300 kort 2017 i Torneälven. korten kostar 20euro st dvs ca 200kr det blir ca 2,66 milj kronor bara för gränsälven. sen är de som finns i lainio och svenska Torneälven ej inräknade eller kalixälven. Se köper fiskarna massa i våra lokala butiker och campingar och hotell. Knapsu behöver ej vara matematiker för att insee att vem gör mest nytta.

  2. Lennart: om du nu har sån koll på siffrorna, varför då inte också redovisa hur mycket fiskekorten genererar?

  3. Stop genast stjälfiske i haparanda skärgård.Finns lite lax i ölven

  4. Vad har dom där så kallade fiskerättsägarna gjort som gynnar fisken och fisket…..

  5. Fiskekvoten för lax i delområde 31 som sträcker sig från ungefär umeå och hela vägen norrut är på 14200 laxar medelvikten på fångad lax är ca 8kg. Dvs totala fångsten är då ca113 ton lax. Snittpriset på lax är 50kr. De får mer från privat än från grossist. Dvs totala värdet på laxen är. Max 5.7 miljoner. Bara fiskekorten i torneälven. Kalixälven genererar mer. Kom inte och gnäll om vad som är mest samhällsekonomiskt.

  6. Torneälvsbo
    Du kan gärna referar till lagtexter eftersom jag är 100% insatt i dem. Du har tyvärr helt fel. Staten äger laxen och rätten att fiska den. Annan fisk är fiskerättägarnas.

  7. Kustfisket är inte det stora hotet för vildlaxen.
    Att försöka piska fram en konflikt mellan älv och kustfiskare är helt fel, mycket bättre att man samarbetar för att begränsa Östersjöfisket. Kvoterna för laxfisket I Östersjön är helt avgörande på hur stor vildlaxvandringen blir I Torneälven som producerar 75% av vildlaxsmolten. Utfasningen av drivgarnsfisket och restrektioner på krokfisket I Östersjön gav goda resultat. Fortfarande finns stora problem med orapporterad fångst i bl.a. Polen. Ett än större framtida hot är de ackumulerade utsläppen I älven från Sahavaara och Hannukainengruvan.

  8. Tyvärr eeee så har du fel!
    Staten äger enbart laxen, och laxen simmar i den enskilda markägarnas ( fiskerättsinnehavarna) vatten, både i havet och i torneälv

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka