fbpx

Minoritetsspråk på förskolan

Haparanda stad kommer från och med hösten 2021 att erbjuda undervisning i nationella minoritetsspråk på förskolan.

Satsningen är em del i att trygga språken och den sverigefinska och tornedalska kulturen. Undervisningen kommer att genomföras med en ambulerande förskollärare, uppger kommunen på sin hemsida.

 

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

19 kommentarer på “Minoritetsspråk på förskolan

  1. Om ni skulle läsa på lite mer på barn och flerspråkighet, så skulle ni kanske förstå att detta är positivt. Man bör nämligen stärka barnens modersmål. Har man ett starkt modersmål så har man lättare att lära sig nya språk.

    • Man bör skilja på korrelation och kausalitet. Olika människor har olika lätt för att lära sig språk. En person som är bra på ett språk är ofta även bra på andra språk.

  2. om nu do Nationella Minoritetsspråken åtminstone skull räknas in i PISA undersökningen slikt att Skolverket och Regeringen slipper fuska med Deltagarantalet…

  3. Svenska i Haparanda är ett minoritetsspråk.
    Bra med svenskundervisning!
    YouTube l’italiano toto cutugno

  4. Nu gäller det förvisso bara ”nationella” minoritetsspråk (inte alla möjliga språk från mellanöstern och tredje världen), och det står att det ska bedrivas av EN ambulerande förskolelärare. Det tycker jag nog vi skattebetalare kan bjuda på, det finns andra större utgifter som skaver. Men bra att ni diskuterar, vart går skattepengarna och hur får vi mer pengar till åldringsvård?

  5. Jag har aldrig hatat mina medmänniskor, men här ser man att det är många som hatar finländare! Fy på er 😥

  6. Undervisning i minoritetsspråk och hemspråk ska inte bedrivas i svenska skolor och bekostas av svenska skattebetalare.
    Detta får föräldrarna själva betala för genom privatundervisningar.
    Redan idag ser man på Pisa-resultaten att svenska elever halkar efter i grundkunskaperna i skolan och då ska lärarna inte belastas med extra onödiga arbetsmoment.

  7. Bor du i Sverige så skall du kunna och förstå svenska språket. Minoriteter samt hemspråksundervisning kan du få i ditt eget hem. Har du velat komma hit så skall du ta seden dit du kommer.

  8. Bättre att lära ut svenska i skolan så hela befolkningen behärskar språket i landet.
    Då slipper man anlita tolkar hos olika myndigheter och trycka information om t.ex covid-19 på flera olika språk.
    Att samhället ska stå för kostnaderna bara för att folk inte vill prata svenska är ju inte Sveriges problem utan individens.
    Att lära sig det svenska språket är ju nyckeln in i samhället och underlättar vid jobbsökandet.
    Om man nu inte vill lära sig svenska som är modersmålet i Sverige så vore det bättre att dessa personer flyttar till ett land där deras språk nyttjas istället.

    • Jag håller med Affe här.
      Svenska är vad man ska fokusera på.
      Eventuella andra språk lär man sig nog hemma automatiskt om behovet finns.

    • @Affe: Nu är det ju frågan om nationella minoritetsspråk, tror inte det gäller det som du kanske uppfattade i artikeln.

    • Ja va fan, vi kan ju inte ha det så förskolebarnen lär sig ett extra språk som mest troligt en av deras föräldrar redan pratar.

      För den delen hemskt att ha 2 språk på CVet i framtiden. Ger ju ingen som helst fördel på arbetsmarknaden.

      Med tanke på din kommentar så misstänker jag nog att jag måste förtydliga att jag är sarkastisk.

      Allt och inget ska det klagas om i den här kommunen. Ettriga gnällspikar som inte tillför någon nytta till samhället.

      • Det är verkligen jättebra att kunna flera språk – men har man till exempel en mamma som pratar minoritetsspråk hemma, oavsett om det gäller ”vanlig” finska eller något av de ”konstigare” minoritetsspråken, så lär man sig det med största sannolikhet just hemma redan som liten. Däremot kan man behöva lite extra hjälp med svenskan i förskola och skola. Det brukar nämligen märkas på elevernas svenskkunskaper om det talas andra språk i hemmet (min subjektiva uppfattning). Svenskan måste få gå först när man bor i Sverige. Däremot vore det bra om elever i högre årskurser, alltså inte på dagisnivå som i artikeln, erbjöds kraftigt ökade möjligheter till språkstudier (andra språk än bara franska/tyska), och då menar jag alla elever, oberoende av föräldrarnas ursprung.

        • Zxcvbnm:

          Jovisst. Men ju äldre du är ju svårare är det lära sig nya språk. Svenskan tar ju ingen skada om man lär barn andra språk också.

          Och hur många tonåringar är intresserade av språk. Blir som ”pakko ruotsi” i Finland.

          Det sistnämda är också tråkigt att folk ser det så och det att engelskan är viktigare kunna än grannlandets språk. Är ju samma jargong finnar kör med när det gäller svenska…

      • Kompetent

        Speciellt skall det klagas om det är nån fördel till finska eller något från östra grannlandet 😂

        Så alla kan lära sig finska hemma. Vad gör vi med dem som har föräldrar som inte förstår att lära barn även finska. Vad gör vi framförallt med dem som har varken finsksspråkig mamma, pappa eller övrig släkt, ska de barnen ha sämre möjligheter??!

        Att anta att alla har finska föräldrar är absurt även i Haparanda!!!

        Så jag håller med dig!

        Sedan kan vi väl lika gärna ta bort även engelska undervisning. Youtube, tv och föräldrar lär ju ändå barnen engelska! O språket ska ju vara svenska i Sverige!

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Stora löjfångster vid premiären

Löjfiskepremiären i söndags gav stora fångster av löja som innehöll gott om rom.
– Inget talar för att löjan är hotad, säger Ingvar Lerdin, Seskarö, ordförande i Norrbottens Kustfiskeförbund.

Bygger en digital hubb

Susann Svennemyr i Muodoslompolo ser gärna en digital mötesplats i byn och hennes vision sammanfaller med Pajala kommuns intentioner om att starta digitala hubbar i byarna. I Muodoslompolo är intresset för att jobba på distans stort.

Analys: Det blir nej till vindkraft

Den 11 oktober ska kommunfullmäktige i Pajala besluta om vindkraftsparken i Käymäjärvi som Vattenfall vill bygga. HBs analys visar att det blir ett nej och därmed ett kommunalt veto mot vindkraft. Men det förutsätter att normala jävsregler gäller annars är utgången mer oviss.