fbpx

Psykisk misshandel föreslås bli särskilt brott

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson har den 4 augusti tagit emot promemorian Straffansvar för psykiskt våld. I den föreslår utredaren att det ska införas ett särskilt brott mot psykisk misshandel, samt att förolämpning ska kunna ingå i bland annat en grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning.

Brottet tar bland annat sikte på den som upprepat utsätter en annan person för nedvärderande, förolämpande eller på annat sätt kränkande gärningar. Straffet föreslås vara fängelse i högst fyra år.

– Mäns våld mot kvinnor kan aldrig accepteras och det är viktigt att lagstiftningen är heltäckande. Därför är utredarens förslag välkommet, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande.

Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2024.

Inom kort ska departementspromemorian ut på remiss.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

13 kommentarer på “Psykisk misshandel föreslås bli särskilt brott

  1. Och vem bestämmer vad som är psykisk misshandel? När läraren ställer eleven en fråga som denna inte kan svara. Är det då frågan om psykisk misshandel? Om någon känner sig sårad när någon annan har sagt något som inte passar, tycker den första någon. Jag känner mig kränkt! Vansinnigt.

    • Lärarna har ju redan nu svårt att hinna undervisa eftersom eleverna ”kränker” varandra hela tiden (och känner sig ”kränkta” när läraren säger ifrån). Ibland kan man nästan tycka att ordet ”kränkt” aldrig borde ha uppfunnits. För några årtionden sedan verkade folk i allmänhet inte känna sig lika kränkta lika ofta. Nu kanske man känner efter en smula för mycket av ren uttråkning.

  2. Man vet ju att kvinnans gener finns till hälften hos hennes avkommor. Vems andra hälften är vet bara hon. Mannen bär heltäckande ansvar för hela familjen enligt lagen, även dem som inte bär hans gener.
    Inför obligatorisk dna test på alla (även från embryo stadiet) och upprätta trovärdig genregister, gör därmed mannen myndig. Denna åtgärd skulle med säkerhet halvera kränkningarna. Nutida släkttavlor är inte sanna. Jag vet det.

    • Inte behöver man väl kränka varandra, oavsett om de delar ens DNA eller inte! Mannen har, om han inte tror sig vara far, för övrigt möjligheten att låta bli att godkänna faderskapet. Man gör ju en faderskapsutredning kort efter barnets födelse (om man inte är gift) då mannen blir tillfrågad huruvida han har haft sexuellt umgänge med kvinnan i fråga mellan vissa datum. Är man rädd att bli felaktigt anklagad för att vara far till någon kan man ju alltid satsa på en vasektomi …

        • Är modern gift antas det automatiskt att hennes man är far till barnet, ja. Förhoppningsvis litar mannen då på att frun håller sig till honom. Om inte så kanske det är dags för skilsmässa? Varför vill en så pass misstänksam äkta man över huvud taget ta risken att göra frugan på smällen (eller gifta sig med henne från första början)? När barnet väl är ett faktum är det väl ändå i senaste laget att komma med anklagelser … Men nog går det att få ett faderskapstest utfört ändå, för dem som anser sig behöva det. Det garanterar emellertid inte att frugan ständigt är trogen, vilket verkar vara huvudsaken för Omyndig. Grundproblemet här verkar vara tillitsproblem, och det löser man inte med DNA-register, inte heller med kvinnofridskränkning etc (vilket artikeln handlade om).

          • Zxcvbnm. Ditt resonemang förespråkar kränkningar.
            Mina brott uppdagades först efter 40 år.
            Sann gendokumentation från BB stadiet skulle ha tillrättalagt allt, även viktiga släkttavlan.

        • gör DNA-test nu på dina ev. barn och dig själv för det finns ingen övre åldersgräns för testet. Min väninna (70 år) fick i våras veta vem som är hennes biologiska far

  3. Det finns en fara i att lättkränkta ser en chans i att anmäla för att få skadestånd.

    • En annan risk är att det blir ännu fler allvarliga brott som inte utreds om fler ”kränkningsbrott” införs. Redan nu är det ju mycket som prioriteras bort. Framför allt urvattnas begreppet ”våld” mer och mer.

  4. Stavfel i rubriken!

    Sedan skulle jag vilja tillägga att ”psykiskt våld” även kan ha kvinnliga förövare och manliga offer. Män är oftast fysiskt starkare än kvinnor, och ”mäns våld mot kvinnor” i fysisk bemärkelse, alltså riktigt våld, är värre än kvinnors våld mot män, men när det gäller ”psykiskt våld” ser jag inte alls varför man ska blanda in manligt och kvinnligt. Nog sjutton är väl kvinnor minst lika bra på att utdela förolämpningar som män är? Framför allt är det, i mitt tycke, helt idiotiskt att klassa förolämpningar som våld!

  5. Skall staten dra sina egna hemliga politiska polismyndigheter inför rätta.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Svefi bjöd in till öppet hus

Sverigefinska folkhögskolan slog upp portarna under onsdagen och bjöd in till öppet hus. 

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda. 

Oplogade trottoarer vållar debatt

Oplogade trottoarer i Haparanda har blivit ett omdebatterat ämne både på nätet och i verkliga livet. Jörgen Waara, platschef på BDX, håller dock inte med de som levererar kritik. ”Vi gör ett bra jobb och får mycket beröm”, säger han.

Snöforskaren vann sitt tolfte Tornedalslopp

I helgen arrangerades Tornedalsloppet för 55:e gången med runt 150 deltagare som gick i mål från de tre startplatserna Kuivakangas (11 km), Wanhaniemi (23 km) och Svanstein (45 km). Den mest rutinerade segraren heter Nina Lina Lintzén, Luleå Gjutarens IF