fbpx

Stor brist på organ i landet

Omkring 710 personer i Sverige väntar på ett nytt organ. Samtidigt har nio av tio norrbottningar inte tagit ställning till att donera organ, uppger Hjärt-Lungfonden.

De vanligaste organen som transplanteras i Sverige är njurar, lever, hjärta och lungor. För personer med mycket svår hjärtsvikt kan en hjärttransplantation vara livsnödvändig, uppger Hjärt-Lungfonden. Dock är bristen på hjärtdonatorer den viktigaste faktorn till att fler patienter inte kan hjärttransplanteras.

I Sverige har sex av sju svenskar inte tagit ställning till att donera organ. I Norrbottens län har nio av tio, 92 procent, inte tagit ställning.

– Under de senaste decennierna har överlevnaden för hjärttransplanterade patienter förbättrats kraftigt genom de bättre metoder och behandlingar som utvecklats tack vare forskningen. Men mer forskning behövs för att fler liv i Norrbotten ska räddas, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, i ett pressmeddelande.

Överlevnaden efter en transplantation uppges vara väldigt hög i dag, men trots det rådet det brist på organ i Sverige. Mellan 2019-2022 överlevde mer än 92 procent av de hjärttransplanterade de första 30 dagarna och tioårsöverlevnaden är i dagsläget nästan 80 procent, uppger Hjärt-Lungfonden.

Totalt har 1.878.174 personer anmält sig till donationsregistret. Av dessa är cirka 80 procent positivt inställda till att donera.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

1 kommentar på “Stor brist på organ i landet

  1. Utöver att anmäla sig till donationsregistret så rekommenderar jag även er att anmäla er till Tobiasregistret för att möjliggöra stamcellstransplantation.
    Självklart också att bli blodgivare. Kan vara lite jobbigt att vara blodgivare om man bor i glesbygd men värt att tänka på i alla fall.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka