fbpx

Fler har svårare koppla bort jobbet

En majoritet av alla förvärvsarbetande i Sverige upplever arbetet som psykiskt ansträngande. Det visar ny statistik från SCB.

I Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF, ställs flera frågor om människors arbetsmiljö. Den senaste omgången, från 2022, visar att 52 procent av förvärvsarbetande i åldrarna 16–74 år upplever arbetet som psykiskt ansträngande. Det är den största andelen som uppmätts sedan mätningarna startade för över 40 år sedan. Omgången dessförinnan, år 2020, var motsvarande andel 45 procent.

– Det är vanligare med ett psykiskt ansträngande arbete bland kvinnor än bland män, 57 respektive 49 procent. Det är även vanligare bland personer i tjänstemannayrken än bland dem som har ett arbetaryrke, 57 respektive 46 procent, uppger Anne Danielsen Rackner, utredare på SCB, i ett pressmeddelande.

Andelen som har svårt att koppla bort arbetet när de är lediga har också ökat, från 36 procent 2020 till 43 procent år 2022.
Vidare visar undersökningen att det är vanligare att tjänstemän än arbetare upplever svårigheter att koppla bort arbetet på fritiden.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

3 kommentarer på “Fler har svårare koppla bort jobbet

  1. Vården i dag är hysterisk. Jag tror inte alla förstår hur mycket vi arbetar. Vi har en vårdkrävande och åldrande befolkning. Vårdpersonal mäktar inte med arbetstrycket och väljer att sluta, byta yrke helt och hållet.

      • Kan du ge exempel på ”många andra arbetsplatser”? Jag har gjort mer i livet än bara arbetat inom vården. När du arbetat ditt skift går du hem. Inom vården fortsätter du kanske lika många timmar. 10-14 timmars arbetsdag är inte ovanligt. Det längsta jag arbetat är 15 timmar. Då är man helt slut.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka