fbpx

Befolkningsmängden dalar i Tornedalen

TORNEDALEN
Befolkningen i Haparanda-, Övertorneå- samt Pajala kommuner minskar under perioden 1 juli till och med den 30 september med sammanlagt 98 personer, enligt färska siffror från Statistiska Centralbyrån, STC.

Även alla andra kommuner i länet, förutom Luleå, + 569, och Boden med + 9, har negativa befolkningssiffror. För hela Norrbotten blir det dock ett litet plus med 20 nya innevånare.

Sticker ut
Haparanda minskar med 30 personer och har nu en befolkning om 9620 personer, Övertorneå minskar med 31 personer till 4230, medan Pajala minskar med 31 personer till 6002. Kiruna och Kalix sticker ut i länet med tapp på 114 respektive 107 personer.

Flyttar inte gärna
– Vi har av tradition en nedåtgående trend under höstarna men i år tror jag att pandemin spelat en viss roll. Den kan ha inverkan på så sätt att det inte är en lika stor rörelse på arbetsmarknaden under pandemitider. Man kanske inte flyttar lika gärna då, säger Ulrica Hammarström, kommunalråd i Pajala, som även tror att dödsfall i Covid-19 kan ha haft en betydelse för länet som helhet.
Hon upplever att Pajalas befolkningsutveckling stabiliserats under de senaste åren mot det bättre.

Större rörelse
– Hade vi inte haft Kaunis Iron som motor i vårt näringsliv hade befolkningskurvan sett ut som för ett antal år sedan då vi årligen hade ett tapp på ett hundratal personer.
– Då det lugnar ner sig på pandemifronten får vi se större rörelser på arbetsmarknaden och därmed även inflyttning till kommunen, tror Ulrica Hammarström, som uppger att man nu på kommunen ska dyka ner i SCB:s statistik och se vad man kan läsa ut ur den.

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

5 kommentarer på “Befolkningsmängden dalar i Tornedalen

  1. I SVT beskrivs det som att ”flyktingar” lockas till större orter nära storstäderna (i mellansverige) och att kommunerna som ”flyktingarna” flyttar från får ett ”tapp”. Ett ”tapp” låter negativt men det beror ju på betraktarens öga. Jag ser dock få ansvariga kommunpolitier (alltså ansvariga, inte populister) som begär fler ”nyanlända” till sin kommun..och som ser ”nyanlända” som en ekonomisk tillgång. Tex: Tänk er rubriken ”Haparanda kräver att få alla EU:s asylsökande, med (eller ofta utan) asyskäl, till kommunen. Tja, vem vet, om man blandar ihop det med nåt om ”Storsvensken” och ursäkter om ”Meänkieli”,ehkä se toimi (funkar)?

  2. Kostnadsmassan för Haparanda stad, den som idag är fast förankrad i kommunhuset, bör sänkas i samma takt som befolkningen minskar. För att skapa tillväxt bör sparade slantar investeras i utbildning, jobb och en framtidsvision som bygger på att unga vill stanna kvar/flytta till Haparanda. Investera i kompetens med förmåga att utveckla. Framgång säkras inte av att kommunalt anställda tjänstemän skäller ut medborgare som tar ton och framför konstruktiva förslag. Goda ideér kan faktiskt komma från andra än er själva. Gäller bara att visa lite ödmjukhet 😉

  3. Bygg ut Torneälven/ Kalixälven, hugg bort allt skog sedan sätter man upp 3000 vindsnurror i Tornedalen.
    Då blir det nog bra!

  4. en naturlig anpassning till förhållandena i Glesbygden. Folk flyttar på grund av brist på arbetsplatser och utbildningsmöjligheter. Samma tendenser i övriga Världen. Kvar blir det tomma bostäder som naiva politiker vill fylla med hitresta.
    Var sen alla dessa hitresta skall arbeta för att försörja sig och det sina är dock ej klarlagt. En förändring på gång är att i vissa kommuner så rivs tomma bostäder.

  5. Framtiden ser inte ljus ut, det behövs en hel del åtgärder för att höja attraktions kraften i Haparanda!
    Tillväxtverket kom ut 2018 med prognoser för befolkningsutvecklingen i Sveriges kommuner fram till 2040. Är det lång borta, Nej 20 år går fort tänk bara att det var ganska nyligen vi firade millenniumskiftet som ju faktiskt ligger 20 år tillbaks i tiden.
    Vad är prognosen för Haparanda enligt Tillväxtverket;
    Ja lyssna noga,
    2015 så bodde 9831 personer i Haparanda
    2040 så beräknas det bo 8 552 personer här.
    Skillnaden är 1 279 personer färre! Ett tapp på 13 %
    212 färre barn och ungdomar! (0-!9)
    965 färre vuxna i arbetsför ålder och (20-65)
    102 färre åldringar.(65-

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Bygger en digital hubb

Susann Svennemyr i Muodoslompolo ser gärna en digital mötesplats i byn och hennes vision sammanfaller med Pajala kommuns intentioner om att starta digitala hubbar i byarna. I Muodoslompolo är intresset för att jobba på distans stort.

Analys: Det blir nej till vindkraft

Den 11 oktober ska kommunfullmäktige i Pajala besluta om vindkraftsparken i Käymäjärvi som Vattenfall vill bygga. HBs analys visar att det blir ett nej och därmed ett kommunalt veto mot vindkraft. Men det förutsätter att normala jävsregler gäller annars är utgången mer oviss.

Grön våg i Tornedalen

”Det är en trend att folk väljer att bosätta sig på mindre orter. Det jag också noterar är att det inte är så att merparten flyttar till centralorten utan det är faktiskt två tredjedelar som flyttar in till byarna, så det är en liten grön våg känner jag”, säger Övertorneås kommunalråd Tomas Mörtberg. HB har besökt två barnfamiljer som nyligen flyttat in i varsin släktgård.

Ny lärarduo i Pajala

Megan Robson och Anita Karvonen är båda nya lärare på Centralskolan i Pajala. Efter att ha bott på ett flertal platser i Sverige flyttade Anttisbördiga Anita Karvonen för två veckor sedan till Pajala. Hon och kollegan Megan Robson, från Vancouver i Kanada, ska dela på fjärdeklassarna.