fbpx

Färre före detta lärare vill återgå till yrket

Före detta grundskollärare minst positiva till att återvända till yrket

Ny rapport från SCB visar att en krympande andel lärarutbildade som lämnat skolan kan tänka sig att återvända till läraryrket. Grundskollärare är minst positiva till att återvända.

Ungefär varannan lärare som lämnat yrket de senaste tio åren kan tänka sig att återgå till det, visar rapporten ”Lärare utanför yrket”. 2016 uppgav cirka 60 procent att de kunde tänka sig att arbeta som lärare igen.

– Jämfört med undersökningen 2016 anger nu en högre andel att arbetsbelastning, stress och förväntningar från vårdnadshavare, administrativa uppgifter, för stora elevgrupper och små möjligheter att styra över arbetssituationen bidragit till att de lämnat yrket, säger Jessica Baldgrim, utredare på SCB.

Arbetsmiljön är den vanligaste anledningen till att lärare lämnat yrket i såväl grundskolan, gymnasieskolan som komvux. Men den är mer dominant bland tidigare grundskolelärare.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

7 kommentarer på “Färre före detta lärare vill återgå till yrket

  1. Curlande 80-90tals föräldrar som fick allt de pekade på. Fri uppfostran. Det är slut resultatet när de får ungar. Man skall aldrig säga nej till varken egna eller andras barn var det man tror på. Skall resoneras…. men livet är inte en förhandling…

  2. Hur har ni bedömt att ungar inte har förebilder eller någon uppfostran hemifrån? Stämmer inte på våra ungar, skit o sattyg tas upp och vi blundar inte för bristande respekt, svordomar och elakheter. Ändå förekommer bråk o tjafs i skolan mellan elever.

  3. Eller så vill barnen visa en annan ( upprorisk ) sida utanför hemmet…inte en aning, finns nog de som förstår…inte lätt att vara barn nu för tiden, barnarbete förbjudet…annat va det förr… pappa började jobba som 15 åring, han tyckte det passade honom.

    • Jag har inte farit illa av lite ”barnarbete”. Jag och mina syskon fick stappla ved och bära in ved på vintern. På sommaren plockade vi bär och sålde det till polarica. Vi byggde upp våra kroppar. Jag ser ungdomar med bullmuskler från gymmet men stommen(skelettet) är klent. Allsidigt arbete är bättre för kroppen.

  4. Mest troligt är det nog för att dagens barn har så dålig uppfostran hemifrån. Det är jobbigt arbetsklimat i skolan idag.

    • du har helt rätt i detta ungar har inga förbilder hemma, hur man visar respekt mot andra, ingen uppfostran alls

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans

Skratt och gråt bakom ett nytt läromedel i meänkieli

Enligt Susanne Redebo och Mervi Erkheikki, som har författat och idag lanserar ett digitalt läromedel på meänkieli, har det saknats ett modernt läromaterial för elever med grundläggande kunskaper i språket och som speglar elevernas vardag. ”Vi har under arbetet skrattat

Nu får 23 människor vila igen

Under söndagen kunde återlämnade kvarlevor begravas på Akamella ödekyrkogård 146 år efter att de grävdes upp och fördes bort. ”Det känns som att det blev en fin stund för dem här som nu får återbördas dit de hör hemma”, säger