fbpx

Firar 100 år med demokrati

– Demokratin är värd att firas, sa riksdagens talman Andreas Norlén. Foto: Eva Spiik
– Demokratin är värd att firas, sa riksdagens talman Andreas Norlén. Foto: Eva Spiik

NORRBOTTEN: För 100 år sedan beslutade Sveriges riksdag om att införa allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammar riksdagen i ett fyra år långt demokratijubileum.

Firandet sker under åren 2018-2022 med en rad olika program. Bland annat med utställningar som visar hur demokratiseringsprocessen har gått till. Några utställningar är placerade i huvudstaden, men det finns även en nationell vandringsutställning som turnerar på museer runt i landet.

Riksdagens talman, Andreas Norlén, passade den 16 september på att besöka Tornedalsskolan i Haparanda, då han ändå var i kommunen för att delta i Barentskonferensen.

Norlén berättade för Haparandabladet att det var med tanke på 100-årsfirnadet som han önskade få komma till skolan och prata om demokrati och riksdagens arbete.

– Demokratin är värd att firas. Man kan aldrig ta demokratin för given, inte när vi har extremister som vill undergräva den, sa han bland annat.

Två dagar senare, den 18 september, genomfördes ett seminarium i Stockholm där Andreas Norlén tog emot företrädare för Sveriges kommuner och regioner för ett samtal om demokratins historia, möjligheter och utmaningar.

I inledningsanförandet sa Norlén bland annat att förtroendevalda på nationell, regional och kommunal nivå har ett ansvar att förvalta och utveckla arvet från 1919.

– Idag är tiden en annan men också vi som är aktiva i dag har vägval att göra, sa han och framhöll att varken demokrati, jämställdhet eller förmåga till kompromisser får tas för givna.
* Under riksdagens demokratijubileums år  lyfts år 2019 fram som ett märkesår för kommunal och regional demokrati.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

7 kommentarer på “Firar 100 år med demokrati

  1. Förslag; jag tycker det skall finnas gilla/ogilla markeringar här på planket när man ännu får kommentera. Då kan man visa ogillande eller gillande till dom olika åsikterna…

  2. Den avbildade Talmannen (M) bröt mot Riksdagens regler när han förhalade krav på bildandet av ny regering, föga demokratiskt. Ungefär som Sossarnas uttalanden vid folkomröstning…blir det fel resultat så får vi rösta en gång till…

  3. Kloka ord Nickname! Rasistkortet drogs snabbt för ett antal år sedan.En saklig debatt kring fördelning av flyktingar i EU,pengar och typ av flyende dödades snabbt av PK-folket som hävdade en stor samhällsekonomisk fördel för vårt lilla land.
    En fara för demokratin är också ”Main Stream” då man rusar i blindo utan att tänka själv och försöka se en verklighet som den ter sig i logiska perspektiv.
    Också i vår lilla kommun visar sig fenoment i form av lokala ”stora” företrädare som tror sig abbonera på sanningar.
    SD-kopplingen till ett hot mot demokratin finns men där tror jag folket är på vakt!

  4. Har vi verkligen demokrati i Sverige? Jag har en känsla av att det blivit mer att massmedia styr Sverige. Blir det rubriker i massmedia då ändrar sig beslutsfattarna. Vill man stoppa en debatt om invandringen i Sverige då kan man använda orden Rasist eller Islamofob. Det tar direkt död på debatten. Ingen vill ju vara varken rasist eller Islamofob. Bristen på demokrati gör att alternativmedia växer. Folk söker efter svar på sina tankar. Mörkar finmedia samtidigt som alternativmedia kan visa på fakta så blir ju folk skeptiska till samhället och till demokratin. Rätt så naturligt.

  5. Jag anser att rösträtten borde reformeras till att enbart svenska medborgare inom åldersspannet 25 – 80 år ska få rösta i Riksdags, Region och Kommunalval.

  6. Det är inte sann demokrati när alternativmedia tystas ner av staten av sittande regering

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka