fbpx

Vargen härjade bland renarna

Tre generationer renskötare, Lasse Uusitalo med dottern Johanna Finnholm och barnbarnet Ebba Finnholm, är nu oroade över vad vargen som förföljt renhjorden i Pajala kommun, hunnit ställa till med. Foto: Hasse Mella Stenudd

Korju-, Tärendö- och Sattajärvi samebyar har följt en varg i spåren som skingrat renhjordar och dödat reflexmässigt. Hade Länsstyrelsen låtit samebyarna själv sköta skyddsjakten hade man redan kunnat utlysa julefrid, menar renskötaren Lasse Uusitalo måndag förmiddag.

 

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

9 kommentarer på “Vargen härjade bland renarna

  1. Varför går det inte att manövrera textrutan upp och ner så att man kan rätta mer eller mindre idiotiska stavfel?

  2. Jag känner inte till om renars DNA-undersökning men rennäringen tillämpas av en massa folkslag över hela Sibirien. Den sydligaste folkgruppen som lever av rennäringen finns i Mongoliet. Det är självklart att rennäringen var etablerad redan när de nordsibiriska migranterna anlände till området runt nuvarande Pajala för drygt tiotusen år sedan. Hur skulle de ha klarat vintrarna på enbart jakt och fiske?. Läs mer om Saami DNA and genetic origin.

  3. Haparandabladet har en utmärkt skribent om dessa frågor. Låt honom skriva om rennäringen. Om ni på bladet inte vet vem han är heter han Pekka.

  4. Renskötseln i Kvänland är urgammalt. Renägarna anställde en same som renskötare i renägarområdet , paline på det kvänska språket. Detta gjorde man för att få en yrkesman till uppgiften och denne same fick ta med sig sin egen hjord till området. En kommission som Palme ledde bestämde på 60-talet att renägareområdena skulle kallas samebyar och rätten för ägarna inskränktes till 30 renar samt att den anställde renskötaren måste vara same. Detta som olyckan Palme ställde till med måste tas med av sanningskommissionen som ett ytterligare bevis för angreppen mot vår kultur.

    • Undersökningar av renars DNA har visat att tamrenen uppkommit så sent som på 1400-talet i Norge. Vid den här tidpunkten hade åtminstone södra delarna av Tornedalen bofast, icke-samisk, befolkning. Så renskötseln är inte alls så ”urgammal” som många tror.

  5. Mina renskötande samiska förfäder kom ner hit på 1800-talet efter att samer tilläts att bli fast bosatta.
    Samer har annars funnits här nere långt före det .
    Koncession tillkom nog för att få lugn mellan bönder och samer då bönder tilläts ha 30 skötesrenar…

  6. Korju, Tärendö och Sattajärvi samebyar är koncessionssamebyar. Dessa skapades när staten 1933 bestämde sig för att ”återinföra” den samiska renskötseln i det historiskt finskspråkiga området i östra Norrbotten. Några egentliga bevis för att samer någonsin bedrivit storskalig renskötsel i Tornedalen innan denna tidpunkt finns överhuvudtaget inte.

    Jag anser att koncessionsrenskötseln bör avskaffas. Då skulle man kunna återintroducera både vildren och varg i området. Och då skulle lokalbefolkningen även slippa förstörda trädgårdsodlingar och dessa ständiga trafikolyckor som renskötseln orsakar.

    • Jag håller med. Renskötseln bör avskaffas.
      Fler stora rovdjur i Sverige.

      Det är hemskt att det tillåts att man dödar de få vargar som finns i Norrbotten.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda. 

Oplogade trottoarer vållar debatt

Oplogade trottoarer i Haparanda har blivit ett omdebatterat ämne både på nätet och i verkliga livet. Jörgen Waara, platschef på BDX, håller dock inte med de som levererar kritik. ”Vi gör ett bra jobb och får mycket beröm”, säger han.

Snöforskaren vann sitt tolfte Tornedalslopp

I helgen arrangerades Tornedalsloppet för 55:e gången med runt 150 deltagare som gick i mål från de tre startplatserna Kuivakangas (11 km), Wanhaniemi (23 km) och Svanstein (45 km). Den mest rutinerade segraren heter Nina Lina Lintzén, Luleå Gjutarens IF

En hel del fisk och strålande väder

I söndags var det några kallgrader och inte ett moln på himlen när pimpeltävlingen Vuononappet genomfördes med över 100 deltagare.