fbpx

Regionen når mål inom cancervård

Nu utreds sju av tio norrbottningar som misstänks ha cancer inom det som kallas för standardiserat vårdförlopp.

Med det syftas det på en snabb cancerutredning som går till på samma sätt i hela landet.

– Just siffran sju av tio har varit något som vi länge arbetat för att nå. Nu ska vi fortsätta och se till att ännu fler utreds på samma sätt, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Standardiserade vårdförlopp initierades 2015 av regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Målet var att öka kvaliteten och jämlikheten inom cancervård. Fokus ligger på tidig upptäckt av personer med symptom som kan bero på cancer, ge snabb och standardiserad utredning samt korta tiden till diagnos och behandlingsstart.

– När du väntar på att få veta om du har cancer är ovissheten jobbig. Den väntetiden ska därför vara så kort som möjligt, säger Pia Näsvall.
Ett annat mål för de standardiserade vårdförloppen är att patienterna ska utredas och få behandling inom en viss tid, beroende på vilken cancer man misstänks ha. Norrbotten uppfyller tidskravet i hälften av fallen och ligger långt fram jämfört med många andra regioner.

– Vi har jobb kvar att göra och vet att vi kan bättre än så här. Självklart är målet att alla patienter ska utredas och få behandling inom rimlig tid, men det kommer ta tid innan vi och resten av Sverige når dit.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

1 kommentar på “Regionen når mål inom cancervård

  1. Det beror på var man placerar målet? Själv har jag en kronisk cancer som måste kontrolleras var sjätte månad. Senast gick det åtta månader utan jag hade fått en kallelse och när jag ringde och hörde efter ursäktade man sig med att man hade glömt. Nu har det åter gått åtta månader utan kallelse. Det skall bli intressant vilken ursäkt det blir denna gång? Om man nu har infört ättestupan får man väl kungöra det så att vi godtrogna vet hur vi skall bete oss?

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka