fbpx

Regionen når mål inom cancervård

Nu utreds sju av tio norrbottningar som misstänks ha cancer inom det som kallas för standardiserat vårdförlopp.

Med det syftas det på en snabb cancerutredning som går till på samma sätt i hela landet.

– Just siffran sju av tio har varit något som vi länge arbetat för att nå. Nu ska vi fortsätta och se till att ännu fler utreds på samma sätt, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Standardiserade vårdförlopp initierades 2015 av regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Målet var att öka kvaliteten och jämlikheten inom cancervård. Fokus ligger på tidig upptäckt av personer med symptom som kan bero på cancer, ge snabb och standardiserad utredning samt korta tiden till diagnos och behandlingsstart.

– När du väntar på att få veta om du har cancer är ovissheten jobbig. Den väntetiden ska därför vara så kort som möjligt, säger Pia Näsvall.
Ett annat mål för de standardiserade vårdförloppen är att patienterna ska utredas och få behandling inom en viss tid, beroende på vilken cancer man misstänks ha. Norrbotten uppfyller tidskravet i hälften av fallen och ligger långt fram jämfört med många andra regioner.

– Vi har jobb kvar att göra och vet att vi kan bättre än så här. Självklart är målet att alla patienter ska utredas och få behandling inom rimlig tid, men det kommer ta tid innan vi och resten av Sverige når dit.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

1 kommentar på “Regionen når mål inom cancervård

  1. Det beror på var man placerar målet? Själv har jag en kronisk cancer som måste kontrolleras var sjätte månad. Senast gick det åtta månader utan jag hade fått en kallelse och när jag ringde och hörde efter ursäktade man sig med att man hade glömt. Nu har det åter gått åtta månader utan kallelse. Det skall bli intressant vilken ursäkt det blir denna gång? Om man nu har infört ättestupan får man väl kungöra det så att vi godtrogna vet hur vi skall bete oss?

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans

Skratt och gråt bakom ett nytt läromedel i meänkieli

Enligt Susanne Redebo och Mervi Erkheikki, som har författat och idag lanserar ett digitalt läromedel på meänkieli, har det saknats ett modernt läromaterial för elever med grundläggande kunskaper i språket och som speglar elevernas vardag. ”Vi har under arbetet skrattat

Nu får 23 människor vila igen

Under söndagen kunde återlämnade kvarlevor begravas på Akamella ödekyrkogård 146 år efter att de grävdes upp och fördes bort. ”Det känns som att det blev en fin stund för dem här som nu får återbördas dit de hör hemma”, säger