OPINION

Betydelsen av ei se kannatte för tornedalingar

Det måste finnas ett kyllä se kannatte (det måste löna sig) som driver bilden av vad tornedalingen, lantalainen och kvänen kan bidra med och vilket värde de har som grupp in mot framtiden.

OPINION

Meänkieli är inte det centrala

Signaturen ’Utflyttad som längtar hem’ (9/10) är bekymrad över att man som boende i Tornedalen måste kunna meänkieli för att kunna ta sig fram i dess arbetsmarknad. Det skulle kunna betecknas som ett sensationellt påstående om det hade varit sant.

OPINION

Replik: Varför så svårt att föra dialog?

Den förstudie som gjordes på uppdrag av STR-T uppfyller inte rimliga krav på vetenskaplighet. Den var inte heller förutsättningslös vare sig i språkfrågan eller i fråga om statens roll vad gäller skallmätningar och deras omfattning i Tornedalen, skriver Bengt Bucht.

OPINION

”Vissa skikt av befolkningen gynnades”

Försvenskningsprocessen var inte ett universalia som drabbade alla tornedalingar lika. Den var diversifierad och det är den diversifieringen som jag hoppas att sannings- och försoningskommissionen skall kunna belysa på ett genomgripande sätt, skriver Tage Alalehto.

OPINION

Replik: Vad händer om två minoritetsfolk inte kommer sams?

Det är fråga om blodsband och markintressen, en kombination som ger obehagliga associationer även om den inte uttalas på tyska. Man behöver inte vara så värst intelligent för att inse att två parallella urfolk knappast får plats i samma område, skriver Karl-Erik Nyström i en replik till Lennart Rohdin.

OPINION

Replik: Minoritetspolitiken är ett erbjudande

Minoritetspolitiken är ett erbjudande och inte ett tvång. Det är en grundläggande princip för både Sveriges och den internationella minoritetspolitiken, skriver Lennart Rohdin i en replik.

OPINION

Replik: Språket var gratisbiljetten

Min bestämdaste uppfattning har alltid varit och är, att det var närmast en gudagåva att vi tvingades börja lära oss svenska redan från första klass, skriver Reino Larsson, fd. Gränstullmästare.

OPINION

Präst och salt räckte inte

Att generellt utmåla de gamla lärarna som despoter är skamligt, skriver Lars Pekka i diskussionen om förtrycket mot tornedalingar.

OPINION

Laestadianismen och försvenskningen

Lekmannapredikanterna var stockkonservativa, uppmanade till underordning gentemot överheten och påtog sig själva den oinskränkta rollen av andlig och ekonomisk rådgivare för församlingsbon, skriver Tage Alalehto.

OPINION

Försvenskningen präglar tornedalingen än idag

De studier som bedrivits under 2000-talet vittnar om att tornedalingen idag är etniskt svensk. Svensk kultur, svensk historia, svenskt språk och det svenska medborgarskapet är utgångspunkten för att tornedalingen idag känner sig som svensk, skriver Tage Alalehto.