fbpx

Meänkieli är inte det centrala

Replik till ”Meänkieli stoppar utvecklingen” i Haparandabladet 9 oktober 2020.

Signaturen ’Utflyttad som längtar hem’ (9/10) är bekymrad över att man som boende i Tornedalen måste kunna meänkieli för att kunna ta sig fram i dess arbetsmarknad. Det skulle kunna betecknas som ett sensationellt påstående om det hade varit sant. Det vill säga, om det i Tornedalen funnits en separatistisk rörelse som hade drivit frågan att i Tornedalen ska bara tornedalska yttringar (språk, religion, klädstil, etc) drivas fram och inget annat. En sådan rörelse hade präglat den tornedalska arbetsmarknaden och dess näringsliv. Men en sådan rörelse finns inte och kommer sannolikt inte att finnas på år och dagar.

Nej vad signaturen kritiserar är en förmodat postmodern yttring som hävdar att språket är det enda som definierar verkligheten, inte de materiella villkoren (de ekonomiska betingelserna och institutionerna). Däri har signaturen rätt. Den postmoderna filosofin har, där den haft genomslag, drivit human- och samhällsvetenskaperna mot en återvändsgränd kunskapsmässigt (relativism och antiessentialism). Det är också därför jag anser att meänkieli inte är det centrala i förståelsen av dagens tornedalska situation med utgångspunkt i försvenskningsprocessen (1890-1940). De materiella villkoren (svag ägo- och förmögenhetsbildning, en undermålig tjänste- och industriell sektor, svagt skatteunderlag, en inom-världslig och konservativ religion, en stereotypiserad genusstruktur, etc) ger här ett bättre kunskapsunderlag till varför situationen blivit som den blivit.

Men däremot faller signaturen i samma fälla av det fenomenologiska misstaget, att utifrån sin egen upplevelse (vilket man aldrig kan ta ifrån personen) generalisera denna till att gälla för flertalet andra personer utan att ha någon annan grund för sitt antagande än sin subjektiva känsla av att upplever jag detta så upplever också andra detta. Det är ren och skär social konstruktivism, och den är lika kunskapsmässigt tokig som den postmoderna filosofin, med den enda skillnaden att social konstruktivism grundar sig på förnimmelsen och upplevelsen av hur saker och ting tycks företa sig.

Men det som jag upplever behöver inte vara liktydigt med hur alla andra upplever det. Det är en lärdom som vi måste hålla i minnet hela tiden. För att motverka detta kan man göra en enkät som mäter utbredningen av en viss värdering, attityd, norm, etc i en viss population.

Och utifrån detta dra slutsatser baserat påtill exempel medelvärdsanalyser. Då vet vi bättre. Men även detta kunskapsunderlag är begränsat eftersom våra känslor, tankar, kommunikationsformer, etc är baserat på det institutionella sammanhang som vi som individer agerar inom. Och det är otvetydigt så att det institutionella sammanhang som omgärdar och griper in i Tornedalen idag är svenskhet i alla dess former (marknadsformer av alla de slag, rikspolitikens spel, kulturyttringar i alla dess former och medialt utbud). Tornedalen är idag etniskt svenskt och har så varit en längre tid. Så min slutsats till signaturen är att du kan med gott mod åka hem till Tornedalen och slå dig väl till ro med dina meriterande erfarenheter utan att det skall väcka några större institutionella bekymmer för din del.

Tage Alalehto

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

20 kommentarer på “Meänkieli är inte det centrala

  1. Varför går det inte att manövrera sidan upp och ner så att man kan kolla eventuella felstavningar. År det min dator eller ert program som inte klarar av det?

  2. Ämmi: Niin sanottu suomen kieli tehtiin 1850-luvula. Tekijännä olit saki suomenruottalaisia akateemikoita Snellmannin johola. Elias Lönnrot taisi olla ainua joka ej ollu syntynyt ruottinkiehleen. Suomen kielen pohjaksi otethiin hämen ja karjalankieli ja litethiin siihee vähän muitaki etelän paikkakuntalieliä. Itte Suomikäsite synty samassa hässäkässä. Sana otethiin nähtävästi Varsinaissuomesta. Tällä tekokielelä oli ajvan arvaamaton merkitys. Tuskin Suomi oli ollu ittenäinen ilman sitä?

  3. Mikä on suomen tekokieli ? En ole sellaisesta kuullutkaan vaikka olen käynyt Suomessa koulun .Selitäppäs mistä olet sellaiset tiedot saanut tai lukenut .

  4. NS ”meänkieli” on syntynyt kielten-suomen ja ruotsin-sekoituksesta .Täälä puhuthiin suomea enemän ko nykyhään .Kouluissaki oli pakko puhua ruotsia vaikka ei osanukhaan ,suomea ei saanu puhua rastilakhaan .Sääli niitä lapsia jotka silloin kävit koulua .

  5. Kuule sie tärkeäpetteri , kyllä Sie höpiset .Ei ”meänkieli ” ole ollut olemassa niin kauan kun Sie sanot .Suomen puolella sitä sanothaan murtheeksi edelleenki .Eivät ole alkanheet höpöttämhään tuon kielen kansa .

  6. Päschte Verkkosurfaren jag skrev tusentals år inte 4000. Vid källgranskning kommer det fram att lastibiili består av det tyska ordet last och det franska ordet automobil där Sverige har tagit slutleden för att vissa diftonger är svåruttalade för en svensk tunga. Vi har fått dessa välska ord över fäbodtyskan. Det är märkligt att vi inte får låna ord till vårt språk. Men för fäbodtyskan går det bra. Traktori kommer från det engelska ordet tractor återigen förmedlat av fäbodtyskan.

    • Viktigpetter, du är på rätt spår men då vi ändå är igång bjuder jag på lite positiv feedback (undrar förresten vad feedback heter på meänkieli?).
      Auto kommer från grekiskan och syftar på egen eller själv (som i tex autonom eller automatisk) mobil kommer från latin och betyder rörlig (som i mobiltelefon) och traktor betyder nog ungefär nåt som drar, från latinets trahere och som tex i dagens spanska blivi traer. Låna och blanda ord hur mycket du vill. Auf wiederkuuluma!

  7. Ämmi, meänkieli oon tuhansiavuosia vanhaa. Suomen tekokieli tehtiin 1850-luvula ja siinä oon 4000 ruottalaista sannaa ettäs nyt tieät.

    • Viktigpetter, nu behöver du källgranska. Om Meänkieli är 4000 år gammalt, hur kan då ord som ”lastipiili” och ”traktori” vara meänkieli?

  8. Ei ”meänkieli” ole mikhään kieli vaan TORNIONLAAKSON murre .Siinä on sekotettu suomea ja ruottia . Murretta on hankala edes kirjoittaa .Jos kaikista murteista tehtäisiin kieliä , jo olisi paljon kieliä . Paljon helpompi on puhua ja etenkin kijoittaa suomea ja ruotsia niinkuin se kuuluu .

  9. Bengt Westman: Kommunfullmäktige i Haparanda och socialdemokraterna är grunden för dålig samhällsutveckling. Jobben går till personer som har koppling till pampar i kommunfullmäktige. Det har lett till en närmast underutvecklad kommun och befolkningsfytt av utbildade. Kvar är vännernas vänner. Lycka till i fortsättningen.

  10. Olen vuonna 1958 syntynyt mutta en miekhään ossa meänkieltä, vaikka minuun äitinkieli on ”suomenkieli Torniolaakson murrheella”; Meillä oli ihan sama suomenmurhe molemalla puolen Muoniojokea.

    Ruotsinkielinen koulunkäyti, ruotsinpuolisessa Torniolaaksossa, on se issoin ”syy” kielikehitykseen että nykyisiin on Meänkieli.

    Meänkieli on melkein yhtää nuori kun ”Rinkebysvenska”.

  11. Tornedaligen har aldrig varit underkuvat. Allt beror på individen själv. Sanningskommissionen består enbart av vänsterfolk. Gott var det att makthavarna i tid såg till att vi fick lära oss svenska i skolan, annars hade de ryssvänliga med sin finska tagit över. Meänkieli är inte gångbart i större sammanhang

  12. Hade jag bara förstått vad det var du ville ha sagt med din insändare så hade jag kanske kunnat tycka något. Men det är exakt så här meänkieli känns. Föråldrat och krångligt.

  13. Tage verkar vara en ”lärd” man, i alla fall om ska bedöma efter hur fint han uttrycker sig i text, om Tage skaffar sig ännu lite mer insikt i svenska språket så kanske han kan börja skriva ”vardags svenska” texter 🙂

  14. Tage Alalehto: Din replik är inget annat en ren form av knappologi. Tyvärr styr knappologerna hela debattklimatet här i Tornedalen/Norrbotten.
    Titta på till exempel Haparanda kommunfullmäktige
    Dom så kallade folkvalda består huvudsakligen av ett gäng inkompetenta knapptryckare.
    Skrämmande enligt min mening.

    • Tage, du har lätt att dömma folk! Vad har Haparanda kommunfullmäktige att göra med din insändare?
      Folkvald är de som erhållit tillräckligt många röster för att företräda innevånarna i det organet som beslutar om hur de gemensamma skattepengarna ska användas.

  15. Ja det var ett svar med många krångliga ord! Blir för krångligt för många att förstå, vilket kanske är ett bra sätt att få så få kommentarer som möjligt, vilket gör debatten kort!
    Jag håller fortfarande med ”Utflyttad som längtar hem”.

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Sjöräddningen planerar etablering i skärgården

Sjöräddningen planerar att etablera sin verksamhet permanent i Haparanda-Kalix skärgård. Och redan nästa sommar kan en räddningsbåt finnas på plats i Kalix för att en frivillig besättning ska kunna övas och senare etableras som sjöräddare.

Sveriges bästa skolkommun

För andra året i rad har Lärarförbundet rankat Övertorneå till Sveriges bästa skolkommun. Pajala klättar rejält och placeras som etta när det gäller lärartäthet. Haparanda tappar däremot placeringar.

HB presenterar: Värmeverket och jakten på den försvunna skatten

HB avslöjade 1 juni i år att VD Pär Gabrielsson vid Haparanda Värmeverk AB var engagerad som konsult i strid med lagen. Det gav snabbt resultat. Redan 4 juni begärde Värmeverket att få komma in med en självrättelse till Skatteverket. Det har lett till en omfattande skatt(e)jakt med målet minsta möjliga skatt för alla inblandade.