Allt färre försörjs med sociala ersättningar och bidrag, enligt ny statistik från SCB.
Totalt försörjdes motsvarande 708.249 personer i Sverige av sociala ersättningar och bidrag under förra året. Det motsvarar 11,9 procent av den arbetsföra befolkningen (åldrarna 20–64 år).
– Det är en minskning med 9,7 procent sedan 2021. Totalt var antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag under 2022 det lägsta sedan mätningarna började 1990, säger Johanna Frodell, utredare på SCB, i ett pressmeddelande.
Statistiken visar hur många personer som de utbetalda ersättningarna och bidragen skulle kunna försörja med full ersättning under ett helt år, vilket kallas helårsekvivalenter, eller helårspersoner. Exempel: Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var blir tillsammans en helårsperson i statistiken.
– Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg med nästan 60 procent mellan 1990 och 1994. Sedan dess har antalet minskat stadigt, med undantag för enskilda år, säger Johanna Frodell.
Sjuk- och aktivitetsersättning är den största ersättningsformen och står för 29,5 procent av det totala antalet helårsekvivalenter. Den minskade med 3,7 procent under förra året, och har minskat med över 50 procent sedan 2006.
Skillnaderna i hur många som får ersättning är stora på länsnivå – och ännu större på kommunnivå. Generellt är andelen lägst i pendlingskommuner nära en storstad, och högst i landsbygdskommuner och långpendlingskommuner.
I Danderyd försörjdes minst andel av befolkningen med sociala ersättningar och bidrag (5,4 procent) och i Filipstad försörjdes störst andel (20,3 procent).
I Norrbotten sticker Haparanda ut med överlägset högst andel, 17 procent, medan Kiruna och Gällivare har lägst andel, 7,5 procent respektive 9,7 procent.