fbpx

Allt färre försörjs med bidrag

Allt färre försörjs med sociala ersättningar och bidrag, enligt ny statistik från SCB.

Totalt försörjdes motsvarande 708.249 personer i Sverige av sociala ersättningar och bidrag under förra året. Det motsvarar 11,9 procent av den arbetsföra befolkningen (åldrarna 20–64 år).

– Det är en minskning med 9,7 procent sedan 2021. Totalt var antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag under 2022 det lägsta sedan mätningarna började 1990, säger Johanna Frodell, utredare på SCB, i ett pressmeddelande.

Statistiken visar hur många personer som de utbetalda ersättningarna och bidragen skulle kunna försörja med full ersättning under ett helt år, vilket kallas helårsekvivalenter, eller helårspersoner. Exempel: Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var blir tillsammans en helårsperson i statistiken.

– Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg med nästan 60 procent mellan 1990 och 1994. Sedan dess har antalet minskat stadigt, med undantag för enskilda år, säger Johanna Frodell.

Sjuk- och aktivitetsersättning är den största ersättningsformen och står för 29,5 procent av det totala antalet helårsekvivalenter. Den minskade med 3,7 procent under förra året, och har minskat med över 50 procent sedan 2006.

Skillnaderna i hur många som får ersättning är stora på länsnivå – och ännu större på kommunnivå. Generellt är andelen lägst i pendlingskommuner nära en storstad, och högst i landsbygdskommuner och långpendlingskommuner.

I Danderyd försörjdes minst andel av befolkningen med sociala ersättningar och bidrag (5,4 procent) och i Filipstad försörjdes störst andel (20,3 procent).

I Norrbotten sticker Haparanda ut med överlägset högst andel, 17 procent, medan Kiruna och Gällivare har lägst andel, 7,5 procent respektive 9,7 procent.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka