fbpx

Många barn i Norrbotten har skuldsatta föräldrar

Haparanda har högst andel barn i Norrbotten som lever i skuldsatta familjer, enligt ny Statistik från Kronofogden.

Enligt statistiken från Kronofogden växer drygt 3.200 barn i Norrbottens län upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden. Det är dock en minskning med 18 barn jämfört med samma tid förra året. Högst andel barn som lever i skuldsatta familjer har Haparanda med 272 barn. Antal barn i hushåll med skulder och/eller skuldsanering i Övertorneå är 71 barn och i Pajala 80 barn, mellan 0-17 år.

I hela Sverige handlar det om drygt 182.000 barn, men dock tillkommer ett okänt antal barn i hushåll med små ekonomiska marginaler, enligt Kronofogden.

– Många barn känner oro och skam, och tar på sig ett ansvar för familjens ekonomi. De kanske råkar höra när föräldrarna pratar om att de inte har råd att göra något på semestern och vill hjälpa till, säger Tina Häggmark, på Kronofogden i ett pressmeddelande.

I kontakten med Kronofogden berättar många föräldrar att de tycker det är svårt att prata om ekonomi med sina barn.

– De vill skydda sina barn och tror att de gör det genom att inte prata om pengar. Men det är viktigt att göra det, så att barnen inte behöver känna oro och förstår att familjens ekonomi inte är deras ansvar, säger Tina Häggmark.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

2 kommentarer på “Många barn i Norrbotten har skuldsatta föräldrar

  1. Haparandas lönenivåer är dom lägsta i landet eftersom många har inställningen ”ja det är ju ändå ett jobb”.
    Om ni flyttar så ökar inkomsterna automatiskt och matvarorna blir lägre på köpet.
    Att Haparandas arbetslöshet är högst i Norrbotten går enkelt att lösa, FLYTTA.

  2. Att Haparanda sticker ut här också på ett föga smickrande sätt är mycket trist.
    Ställer höga krav på bland annat socialen.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka