Den 7 maj tillsatte Regeringen en statlig utredning för att utreda hur postlagen kan ändras i syfte att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post med narkotika, inklusive narkotikaklassade läkemedel, samt med varor såsom dopingmedel, prekursorer för framställning av narkotika, hälsofarliga varor, vapen och explosiva varor. Ett välkomnat beslut eftersom den nuvarande postlagen är utformad på ett sätt som i lagens mening inte tillåter brevbärare och personal på utlämningsställen att anmäla misstänkta brott.
– Det är svårt att kontakta polisen på grund av den sekretess som gäller. För att anmäla så måste det finnas misstanke om brott som i straffskalan ger minst två år, och då blir det ju jättesvårt. Så egentligen går utlämningsställets personal tjänstefel om det trillar ut något olagligt ur ett paket och anmäler det, säger Mats Burman, brottsförebyggande samordnare vid Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Utbredd distribution
Distribution av narkotika och andra olagliga varor via post är vanligt förekommande, en stor del av den brottsliga handeln tar vägen via internet. Men mörkertalet beträffande mängden är stort, berättar Mats Burman.
När nuvarande postlag skrevs var internethandel och nätdroger okända fenomen, men den kartläggning som genomförde redan 2014 visade att många postombud upplever att det är vanligt förekommande med försändelser som kan innehålla droger samt att de känner en oro över att hantera dessa.
– Andelen köpare per capita är mycket högre i de fyra nordligaste länen i jämförelse med övriga landet. Vi vet att mycket narkotika i Norrbotten beställs via nätet. Vi har gjort en undersökning i länet som visar att cannabis är lika tillgängligt i en liten kommun i Norrbotten som i en stor kommun. Det är lika vanligt att testa bland gymnasieungdomarna, säger Mats Burman.
Oklar utformning
Länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen har länge arbetat med ”Tillsammans mot nätdroger”, ett samverkansarbete med polis, tull, kommuner, leverantörer och andra berörda aktörer i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Arbetet har pågått sedan 2014 och kopplar både till mål 3 i Agenda 2030 och till Barnkonventionen vars artikel 33 bland annat innebär att de så kallade Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika. Nu har alltså regeringen gett positivt gehör för samverkansarbetet, postlagen ska ses över.
– Frågan är bara hur det ska utformas, för den måste samtidigt värna integriteten. Men jag tror att det kommer att ha betydelse, en minskad tillgång på narkotika ökar tryggheten i de mindre kommunerna, och det här är ett sätt att samverka mellan näringsliv och polisen för att öka tryggheten för medborgarna, säger Mats Burman.