Jag öppnar upp för oväntade lösningar.
Förra veckan kom beskedet att Axel Andén, chefredaktör och ansvarig utgivare för Haparandabladet avslutar sin tjänst. Han byter till branschtidningen Journalisten och går från att vara en central person i Tornedalen och Norrbotten till att bli en central person i medie-Sverige.
Som ägare till HB beklagar jag hans beslut men önskar också honom lycka till i den nya positionen.

ÅRET 1997 tillträdde jag som chefredaktör på Haparandabladet. Det var en position som jag kom att inneha fram till 2019, då Andén tillträde.
Det har varit en tid som bjudit på många förändringar av medielandskap och produktionsteknik. Vi kom, alla och envar, att ge oss ut på internet och sociala medier blev vardag. Det vi läser och tar del av via våra elektroniska enheter individanpassas av filter och robotar som förstärker det befintliga vetandet och intresset, snarare än att diversifiera insikterna.
Jag ser det som en stor del av orsaken till att vi fått ett mer polariserat samhälle där främlingsfientlighet och rasism tar plats, allt påhejat av trollfabriker som gör sitt bästa för att splittra och sprida misstro mot etablerade medier, politiker, samhälle och institutioner.
I detta medielandskap gör den lokala tidningen skillnad.

ÄGANDET av medier har under samma period förändrats. I huvudänden av landet har tidigare lokalt ägda Piteå-Tidningen, Norran och NSD fått samma ägare som Norrbottens-Kuriren. Motsvarande så kallade strukturaffärer har genomförts i hela Sverige, så till den grad att all svensk dagspress ingår några få ägargrupper.
Undantaget är Haparandabladet.

Författaren Anders Malmsten konstaterade 2022 i boken Press Stopp att HB är ”ensamma i hela Tidningssverige om att inte ingå i en ägargrupp och samtidigt självständigt kontrollera ett eget utgivningsområde. Likt Asterix, Obelix och gallerna mot det mäktiga Rom, biter de sig envist fast på en liten bit av kartan.”
Malmsten räknade till tre ägargrupper för svensk dagspress.

JAG VILL påstå att det lokala ägandet av Haparandabladet har varit avgörande för tidningens överlevnad. I slutet av 1980-talet var tidningsbolaget i konkurs, inte bara en gång utan två. Mina föräldrar Lars och Gunwor Pekka köpte upp resterna av tidningen, som grundats av Theodor Grape år 1882.
Jag har haft stor hjälp av mina kollegor på HB men också av en professionell styrelse och tillsammans har vi utvecklat tidningen till vad den är idag: Mest läst i Tornedalen och med tisdagar och fredagar som återkommande högtidsdagar för våra läsare.

NU söker vi alltså en ny chefredaktör till HB men jag öppnar också upp för att den nya eller nye chefredaktören själv eller tillsammans med andra kan bli ägare till tidningen.
Det har varit ett vinnande koncept under många år och kan mycket väl bli det även framgent. HB har en unik geografisk position vid gränsen och jag ser goda möjligheter att expandera på både befintlig marknad och andra marknader.

DET HÄR ÄR ett vägval jag gör att kunna genomlysa så många möjligheter för HB:s framtid som möjligt. Det kan ge lösningar för framtiden som ingen fram tills nu kunnat se på kartan.
Jag bjuder härmed in till samtal och kontakter för att diskutera HB:s framtid, för Tornedalens bästa.