fbpx

HB öppnar för nya ägare

Haparandabladets ägare och ledarskribent Örjan Pekka.

Jag öppnar upp för oväntade lösningar.
Förra veckan kom beskedet att Axel Andén, chefredaktör och ansvarig utgivare för Haparandabladet avslutar sin tjänst. Han byter till branschtidningen Journalisten och går från att vara en central person i Tornedalen och Norrbotten till att bli en central person i medie-Sverige.
Som ägare till HB beklagar jag hans beslut men önskar också honom lycka till i den nya positionen.

ÅRET 1997 tillträdde jag som chefredaktör på Haparandabladet. Det var en position som jag kom att inneha fram till 2019, då Andén tillträde.
Det har varit en tid som bjudit på många förändringar av medielandskap och produktionsteknik. Vi kom, alla och envar, att ge oss ut på internet och sociala medier blev vardag. Det vi läser och tar del av via våra elektroniska enheter individanpassas av filter och robotar som förstärker det befintliga vetandet och intresset, snarare än att diversifiera insikterna.
Jag ser det som en stor del av orsaken till att vi fått ett mer polariserat samhälle där främlingsfientlighet och rasism tar plats, allt påhejat av trollfabriker som gör sitt bästa för att splittra och sprida misstro mot etablerade medier, politiker, samhälle och institutioner.
I detta medielandskap gör den lokala tidningen skillnad.

ÄGANDET av medier har under samma period förändrats. I huvudänden av landet har tidigare lokalt ägda Piteå-Tidningen, Norran och NSD fått samma ägare som Norrbottens-Kuriren. Motsvarande så kallade strukturaffärer har genomförts i hela Sverige, så till den grad att all svensk dagspress ingår några få ägargrupper.
Undantaget är Haparandabladet.

Författaren Anders Malmsten konstaterade 2022 i boken Press Stopp att HB är ”ensamma i hela Tidningssverige om att inte ingå i en ägargrupp och samtidigt självständigt kontrollera ett eget utgivningsområde. Likt Asterix, Obelix och gallerna mot det mäktiga Rom, biter de sig envist fast på en liten bit av kartan.”
Malmsten räknade till tre ägargrupper för svensk dagspress.

JAG VILL påstå att det lokala ägandet av Haparandabladet har varit avgörande för tidningens överlevnad. I slutet av 1980-talet var tidningsbolaget i konkurs, inte bara en gång utan två. Mina föräldrar Lars och Gunwor Pekka köpte upp resterna av tidningen, som grundats av Theodor Grape år 1882.
Jag har haft stor hjälp av mina kollegor på HB men också av en professionell styrelse och tillsammans har vi utvecklat tidningen till vad den är idag: Mest läst i Tornedalen och med tisdagar och fredagar som återkommande högtidsdagar för våra läsare.

NU söker vi alltså en ny chefredaktör till HB men jag öppnar också upp för att den nya eller nye chefredaktören själv eller tillsammans med andra kan bli ägare till tidningen.
Det har varit ett vinnande koncept under många år och kan mycket väl bli det även framgent. HB har en unik geografisk position vid gränsen och jag ser goda möjligheter att expandera på både befintlig marknad och andra marknader.

DET HÄR ÄR ett vägval jag gör att kunna genomlysa så många möjligheter för HB:s framtid som möjligt. Det kan ge lösningar för framtiden som ingen fram tills nu kunnat se på kartan.
Jag bjuder härmed in till samtal och kontakter för att diskutera HB:s framtid, för Tornedalens bästa.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

8 kommentarer på “HB öppnar för nya ägare

  1. Det är nog bara en tidsfråga innan HB är uppköpt och ingår i koncernen ihop med NK och NSD.
    Frilansande journalister som skriver gemensamma reportage till alla tidningarna.
    Istället för att trycka en massa olika tidningstitlar så blir det bara en titel.

  2. tror att SD och Sjukvårdspartiet i haparanda är en av intresserade av köp. bra forum för deras populistiska politik.

  3. Det är ju presstödet som lockar fram köpare till tidningar m knapp ekonomi. Presstödet tillkom när Centern och Sossarna tänkte till. När presstödet väl var infört så fann Centern köpare till sin tidningskoncern på en gång.
    Ang presstödet läs här.—-> https://sv.wikipedia.org/wiki/Presst%C3%B6d

  4. Hej! Jag har vuxit upp med Haparanda bladet på 40/50 talet. Tänker varje tillfälle när jag besöker hembygden att något är galet då reklambladen florerar och undergräver HB:s ekonomi. Ni måste bli smalare och vassare!

  5. Ei se kannatte! Är väl som vanligt. Någon sosse som köper och fortsätter framföra sin sin propaganda.

  6. Jag är också imponerad av att Haparandabladet har överlevt som en självständig tidning utanför Schibsted och Bonnier det är mycket starkt gjort!

    Dock lever ”alla” tidningar till stor del på presstödet från staten. Den fria pressen försvann vid presstödets införande som hade sitt ursprung i att dom socialdemokratiska tidningarna var så olönsamma,

  7. Jag är mäkta imponerad över att Haparandabladet överhuvudtaget finns. Det kan inte vara lätt att slåss om läsarna idag då alla nyheter finns ute några minuter efter att någonting hänt. Jag är själv uppfödd med Haparandabladet. Morsan och jag brukade förr lösa krysset tillsammans. Hoppas att HB finns kvar i många många år och jag hoppas att HB i framtiden går i frontlinjen och anställer även svarta människor. Tidningsbranschen i Sverige är rätt så vit. En av Sveriges största kvällstidningar hade ett helvitt foto av personalen.

    • Det är klart att Haparandabladet skall anställa ”svarta människor” eller andra sorter men anställningsr skall ske på meriter. Inte identitetspolitiskt. Identitetspolitik strider mot diskrimineringslagen.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka