Jag har länge funderat på varför vi inte är bekymrade över våra strömmande vatten och sjöar. För några år sedan kom det fram att gös i Armasjärvi, Övertorneå, innehöll så mycket kvicksilver att gravida kvinnor inte rekommenderades äta den.

Samtidigt har jag lagt märke till att mängden harr i Torneälven minskat och på vissa ställen försvunnit helt. I min barndom fanns det gott om harr överallt och ett bra metställe var ovanför bron till Vasikkasaari. Nu får man endast abborre och gädda där.

Så är läget även i Tengeli älv (Tengeliönjoki) där samma även gäller sik. Dessutom har mängden brax ökat och i Tengeli älv har det upptäckts en fiskart som tidigare inte skådats där – nämligen faren, som vanligtvis trivs i grumligt vatten.

Min far berättade att i hans barndom brukade man på vintern göra vak i isen för att skölja lakan och då var vattnet klart. Nu är vattnet brunt och strandstenarna hala och täckta av alger.

I somras satte jag ut mjärdar i älven tillsammans med min brors son, men vattnet var så grumligt att de inte syntes från ytan. I min barndom syntes de när de låg under vatten.

Vad orsakar problemet? Det finns skäl att kartlägga alla möjliga källor som kan tänkas påverka vattenkvalitén.

1) De kommunala vattenreningsverken

Det finns skäl att kontrollera reningsverken intill Torne älv och dess biflöden och överväga om dessa kan förbättras eller förnyas till exempel så att de även tar bort läkemedelsrester.

2) Jordbruket

Förr fanns det många mindre gårdar med kor i Tornedalen. På den tiden fick koskiten komposteras i högar. När den till slut fördes till åkrar hade det blivit nästan färdig jord av den och risken för att den skulle hamna i vattendrag var liten.

Nu har jordbruket blivit mer ”industriellt” och det används stora maskiner och traktorer. Mängden av gödsel har ökat och till åkrarna förs den efter att ha blandats med urin till flytgödsel. Åkrarna är kraftigt dikade för att tåla stora maskiner. Flera åkrar är lågt belägna nära älvstranden och vid vårflod och ösregn hamnar flytgödslet i vattnet.

Nuvarande jordbruksmetoder är ganska nya och jag tvivlar på dess lämplighet nära vattendrag.

Med risk för att jord hamnar på älvens botten och slammar igen fiskarnas lekplatser. Det kan vara förklaringen till att siken och harren håller på att försvinna från våra vatten. Det borde undersökas grundligt.

I undersökningar om laxdöd har det framkommit att orsaken kan ligga i försämrat immunförsvar samt brist på B1-vitamin som konstaterats i övergödda vattendrag. Kan det gälla även harr och sik?

3) Det moderna skogsbruket

Förr var det ett rikt djur- och växtliv i skogarna. Man tillämpade manuell plockhuggning och timmer transporterades ut från skogen med häst, vilket var skonsamt för marken.

Det storskaliga skogsbruket tillämpar kalhuggning, markberedning och plantering.

Skogens mångfald och artrikedom blir mindre och en del arter riskerar att slås ut. Genom skogsdiken och markberedning frigörs växthusgaser från marken. Även tungmetaller, kvicksilver och humus hamnar i våra vatten.

På många håll i Norrbotten och finska Lappland innehåller fisken så stora kvicksilverhalter att den inte rekommenderas till föda. Dessutom täcks fiskarnas lekplatser av humus.

4) Gruvindustrin

Det pratas om fossilfri brytning, vilket är bra, men hur ligger det egentligen till? Lyckas de med att hantera spillvattnet så att det inte förorenar våra vatten? Det berättas ofta om hur mycket gruvindustrin förorenar. Enligt min uppfattning gör gruvbolagen stora vinster och jag undrar varför de inte investerar en del i vattenvårdsåtgärder så att även kommande generationer har möjlighet att leva här.

5) Vattenkraften

Kan Ekfors vattenkraftverk, som ägs av Övertorneå kommun, påverka vattnet i Armasjärvi? För några år sedan lämnade jag ett medborgarförslag till Övertorneå Ekokommun om att kommunen ska kartlägga kvicksilverhalter i sjöar och älvar. Det har kommit fram att detta inte har gjorts. Enligt länsstyrelsen är Ekfors vattenkraftverk upprättat på 1920-talet. Det tycks inte ha skrivits in några vatten- eller fiskevårdsåtaganden då – kan inte sådana införas nu?

Jag anser att Övertorneå kommun och andra vattenkraftaktörer ska ta sitt ansvar för vattenkvalitet samt fiskens tillstånd och erbjuda de boende säkra fiskeplatser med rent vatten.

6) Allt tillsammans

Det verkar som att de flesta vill utnyttja naturens resurser utan att tänka på konsekvenserna det har på vår jord och dess folk.

Jord- och skogsbruk, gruvnäringar och vattenkraftsaktörer verkar endast vara intresserade av att tjäna mer pengar. Borde vi inte tänka på kommande generationernas möjligheter att leva här? Polarisarna smälter och havets flöden ändrar riktning. Klimatet ändras och djur och växter försvinner från vår planet som en följd av människans framfart.

Vi bör förstå att vi lever på en unik planet. Vi måste omprioritera våra värderingar för jordens bästa.

Längre norrut kan vi fortfarande fiska harr, öring och röding. Där kan man se fiskarna i strömmen. Så tror jag att det är i stora delar av Lappland, men inte här.

Vad bör göras?

Mitt förslag är att skapa förordningar som stoppar förstörelsen av vår natur och våra vattendrag.

Min önskan är att vattnet i Torneälven vore lika rent, klart och drickbart från älvens källa ända till Haparanda.

Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt genomför samråd om förvaltning av sjöar, vattendrag, grundvatten och kustnära vatten under de kommande åren. Jag uppmanar alla intresserade att gå in på vattenmyndigheternas hemsida och ta ställning. Samrådet avslutas den sista april.

Torsten Mäkitaavola

Jakt- och fiskeintresserad Tornedaling