Egentligen är det otroligt att det går att bära ut tidningen till lådan.
I föregående ledarspalt resonerade jag kring faktumet att framtiden för värmeverket i Haparanda kom att ändras som en följd av att HB:s publiceringar. Jag fick en reaktion som något ilsket menade att det inte alls var något bra med att äga ett värmeverk.
Tänk så olika man kan se på det. Rätt drivet är ett värmeverk något man vill äga, inte sälja.
* * *
EXEMPLET med värmeverket visar på värdet av att det i varje kommun finns professionella journalister som nyfiket och med allmänhetens bästa för ögonen gräver fram och publicerar notiser och artiklar om vad som händer och sker. Det behöver inte vara så stora nyheter som en smygförsäljning av värmeverket. Att tjejerna i ridhuset har aktiviteter är viktigt att berätta om, liksom när innebandyföreningen åker på däng. Och förstås den kulturella bevakningen.
Vem skulle berätta om det, om inte tidningen fanns?
Internet och sociala medier är inte svaret på frågan, även om de spelar sin roll. Problemet med sociala medier är att enskilda individers entusiasm att publicera inte nödvändigtvis ger den breda bild av ett evenemang som varje duglig redaktion har som ryggradsreflex att försöka spegla.
Just dessa sociala medier som tar så stor tid av vår vardag tar också en stor del av annonsörernas pengar. Sociala medier har varit oerhört duktiga på att skapa lättanvända annonskanaler som ger förvånande exakta siffror av vad varje annons har åstadkommit, siffror som få utanför det sociala mediets innersta cirklar vet vad de baseras på.
Det är fascinerande hur en hundring till Facebook kan få den påstådda räckvidden att explodera i positiv riktning.
* * *
UTVECKLINGEN har gjort att Haparandabladet och majoriteten av dagspressen kommit att bli allt mer beroende av betalande läsare. Detta samtidigt som kostnaderna för fysisk distribution skjuter i höjden.
Egentligen är jag förvånad över att det ännu går att leverera en papperstidning på det sätt som görs idag, till brevlådor långt ifrån regionhuvudstäderna. Inte ens statliga postverket kommer längre ut till lådorna mer än varannan dag – och de förbereder sig för att minska det till var tredje dag.
Tidningsbudet passerar lådan upp till sex gånger i veckan och när det blir förseningar i den komplexa leveranskedjan för papperstidningen är det många människors vanor och behov av att läsa tidningen som rubbas.
Fel i distributionen är den vanligaste anledningen till uppsägning, de gånger en läsare avslutar sin prenumeration.
* * *
MIN ÖVERTYGELSE är att vi inte för tid och evighet kommer att fortsätta distribuera papperstidning så (ofta) som vi gör idag. Det blir helt enkelt för kostsamt.
Jag ser här att vi, tillsammans med läsarna, måste stärka vanorna att läsa tidningen digitalt. Jag vet att det inte är samma upplevelse, men det är en annan upplevelse som faktiskt går att vänja sig vid. Jag har inte läst en kvällstidning på papper på många år, men läser dem regelbundet via mobilen. Det funkar alldeles utmärkt.
Jag läser också HB digitalt minst lika mycket som på papper. Det är värt att pröva på för alla de pappersabonnenter som redan idag har e-tidningen ”på köpet”.
Tillsammans med läsarna behöver vi ta stegen mot högre grad av digitalisering och i den processen behöver vi varenda betalande läsare, om nyhetsbevakningen ska fortgå.
Papperstidningens dagar är räknade men för egen del kommer jag att verka för att den ska leva vidare så länge det ekonomiska underlaget finns.
Och den som klagar på distributionen borde övertyga sina grannar att också teckna prenumeration, hellre än att undergräva framtiden för papperstidningens existens.
Örjan Pekka
Ledarskribent
11 kommentarer på “Framtidens HB är digital”
Varför inte redan nu bara lansera en e-tidning på ”röda” utgivningsdagen.
Det skulle automatiskt leda till en fortsatt vana att läsa tidningen digitalt.
Det är ofrånkomligt att papperstidningen är utdöende. Det handlar nu om några enstaka år för de flesta tidningar i hela landet.
Det hade hänt ändå, men när inflationen och därmed papperspriser, distribution och i förlängningen löner med mera skenar påskyndas processen förstås.
Vid millenieskiftet, för 22 år sedan, fanns 173 dagstidningar i Sverige (jag har samtliga från 31 december 1999 och 1 januari 2000). I dag är vi väl nere på cirka 100 (som kostar) – fortfarande en väldigt hög siffra får man lov att säga.
Inom ett par-tre år? Kanske ett tjugotal?
Och: förmodligen får vi inom ett antal år, eller kanske ett drygt decennium, ett nytt sätt att ta del av information. Plattor, skärmar och mobiler är likväl utdöende när vi snart (nåväl) kan processa allt i hjärnan direkt. Och tillika bli supersmarta med all världens kunskap då vi är ”inloggade” 24/7 (AI klarar Turing-testet 2030?).
Då blir ”tidningen” enklare att ”läsa”. 🙂
Det ser man fram emot – om man är i livet då.
Glömde förstås det viktigaste: det behövs om 10-20 år inga tidningar alls… om du redan vet allt sekundsnabbt hela tiden.. ingen behöver rapportera – du ser det live.
Så kontentan: all media – som vi känner till den – borta kring 2040.
man blir rädd när man läser vissa tidningar där s.k expert kommentatorer har en månadslön på 180000 i månaden. och det gäller så klart alla dessa extem kommersiella kanaler som cmore viaplay och discovery. ta ex.vis i svt där kommentatorn härenstam säger ”tveksamt från försvararen” och tv 4 lotta chelin kommenterar ingripandent från försvaranden i en minut med ord som vi tittar redan har sett. verkar som schelin har betalt från tv 4 per ord hon svamlar fram,. visst är det patetikts. och de gäller alla inkompetenta kommentatorer i tv 6 med peter gide i spetsen. vilka svammel dom är. dom fattar inget om hur sporten fungerar och bara kommenterar de vi alla ser i rutan. och hur många gånger per minut för att inte ha nått annat och säga så säger dom vi är i Ruka?????????
Min mamma är för gammal för att börja läsa tidningar digitalt. Hon får inte ens i gång datorn.
Det är hon inte ensam om, och det är därför vi kommer att försöka behålla papperstidningen så länge vi kan. Men HB har inget eget distributionsbolag som vi är helt beroende av att köpa in den tjänsten. Det är därför tragiskt att Postnord har börjat med varannadagsutdelning (och vill börja med var tredje) vilket drabbar en del av våra läsare idag.
Pekka: blir ni bara digitala så är det bara kk som återstår. Då finns det inte kvar nått journalistiskt berättigande för HB att existera i framtiden. Nyheter är väl nyheter i närtid och inte efter flera dagar. Se bara på typ nsd och nk som inte hänger med där Aftonbladet i Stockholm är först att publicera nyheter som händer i länet och hb även på nätet hänger med efter en eller två dagar. Framtiden är redan utstakad enligt mig är det att nsd och nk blir en tidning där sidan 2 innehåller ledare åt vänstern och sidan 3 är ledare åt extremhögern. För annars innehåller ju tidningarna samma journalistik som dom redan nu delar med inköp av reportage från frilansare som bor i Skåne som är helt verklighetsfrämmande för oss läsare och korsord hit och dit för att producera ett antal sidor som ledningen har bestämt till i det närmaste till ingen kostnad. Och ledningen tror att vi läsare inte har insett deras bedrägerier redan. Visst är de beklämmande.
Många morgontidningar går nu från 6-dagarsutdelning till 3-dagarsutdelning så då får HB följa efter och bli en 1-dagarstidning till att börja med för att minska kostnaden och om några år bli en helt digitaliserad tidning.
Då kan personalen göra jobbet hemifrån och då behövs inte heller något kontor.
Win-Win
Förstår att artiklar kostar göra!
Men då tidningen sparar en hel del, inget tryckande, ingen distribution, inget papper, ingen leverans. Ska inte tidningarna också då bli betydligt billigare att prenumera på? Tror flera skulle också då prenumera!
Skiljer inte betydligt mycket med dagens priser! Det här digitala gör det ju bara ännu mera vinster till en enskild aktör (den som producerar och håller i tekniken) och många andra går arbetslösa.
Nu hoppas jag att ni publicerar det här!
Det är helt rätt att den digitala tidningen har mindre kostnader. Det är egentligen samma tidning, en pdf-tidning, som både läggs ut i digital form och skickas till tryckeriet för tryck och sedan distribution. Men priserna skiljer sig också rejält. E-tidningen kostar bara 79 kronor per månad med kort eller autogiro just nu (84 kronor efter årsskiftet) Papperstidningen kostar 155 kronor/månad (efter årsskiftet 165 kronor). Vad tycker du skulle vara rätt prisnivå för e-tidningen?
Eftersom det inte går att ta betalt på nätet för annonser som ändå är den stora kassakon så är HB på svag is .så ÖP du har gjort rätt som är inom turism istället ..