fbpx

Fel om skallmätningar och försvenskningsprocessen

I den pågående diskussionen huruvida tornedalingar har eller inte har blivit förtryckta, har språket hitintills haft en särställning (19/5; 22/5; 26/5; 29/5).

Det är otvetydigt att kuvandet av det finska språket tillhör försvenskningsprocessen som sådan.

Ett annat exempel som dras fram explicit och implicit är skallmätningarna som ett exempel på förtrycket (15/5; 12/5). Det är dock mer tvivelsamt enligt min mening ur ett försvenskningsperspektiv.

Skallmätningar (egentligen kraniometri) var en teknik som nyttjades rätt friskt vid ingången till 1900-talet och en bra bit inpå 1950-talet.

Inom kriminologi var detta en utbredd form av att kartlägga brottslingens kynne och karaktär. Den syftade som allt annat till att försöka prediciera framtida brottslingar utifrån vissa karaktäristiska kraniometriska och antropometriska drag i Sverige, i USA, i Italien, i Frankrike, etc.

Det var ett bland flera vetenskapliga verktyg man hade i syfte att finna orsakssambandet bakom brottslighet. Denna teknik var också utbredd bland evolutionära biologer där just den biologiska mångfalden/variationen av olika folkgrupper var av intresse för att kartlägga till exempel förekomsten av ärftliga sjukdomar.

Denna vetenskapliga ansats var utbredd inom det naturvetenskapliga och det kriminologiska området. Att tornedalingar föll i blickpunkten för detta kan troligen bero på att området kännetecknades av samer, finnar och (som man trodde) svenskar, vilka avlade fram ’en sort’ som man var vetenskapligt intresserade av. Vad var detta för ’sort egentligen’? I detta fanns inget konstigt! Att denna inriktning sedan kopplades samman med nazism och fascism är en annan historia som hör till frågan om politik och vetenskap.

Men hade denna internationellt gångbara vetenskapliga inriktning någonting explicit med försvenskningsprocessen att göra? Nej jag vill mena att den inte hade det.

Vi kan alla bli offer för hur två saker som sammanfaller i tid också ses som inslag i en och samma process.

Vi bör ha klart för oss att försvenskningen handlade om att etniskt ombilda tornedalingen från finskhet till svenskhet. I denna fråga utgjorde statskyrkan och skolväsendet två centrala institutioner, vars övergripande syfte var just den etniska ombildningen. Men tittar man på de kraniometriska studier som gjordes finns ingen sådan etnopolitik inblandad. Man ville bara kartlägga vad tornedalingen var för fysiologisk och biologisk figur. Det var inget mer än så!

Att man idag gör en etnopolitisk frågeställning av detta är en annan fråga.

Men när det gäller försvenskningsprocessen måste jag reagera mot det förbiseende som Bucht m fl (12/5) och Nyström (19/5) gör när de nämner min insändare i DN i negativa ordalag. De menar att jag överdriver när de tornedalska skolbarnen skickades söderut under skolloven för att lära sig svenska och svenska seder som ett ’kulturellt experiment’.

Detta experiment som de lokala skolråden genomförde är ett explicit uttryck för försvenskning.

Att debattörerna inte kan se detta som en del av försvenskningen (varför skulle skolråden annars göra detta?) är för min del svårt att förstå. Debattörerna bör ju ha klart för sig att dessa resor som en del skolbarn företog sig kostade en hel del pengar, som togs från en ansträngd skolbudget i kommuner som redan hade en ansträngd kommunal ekonomi.

Kommuner som årligen tvingades vädja om skatteutjämningsbidrag för att kompenseras för sina kostnader. En vädjan som ledde till ytterligare underläge mot de rika kommunerna, vilket förstärkte den pågående strukturella diskriminering som Tornedalen var satt under. Ett underläge som indirekt kunde nyttjas av ’svenskintressen’ eftersom bidragen, oavsett vad, ständigt kunde villkoras mot ännu mer svenskhet.

Maktordningen urholkades därmed än mer för tornedalingen.

Tage Alalehto

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

10 kommentarer på “Fel om skallmätningar och försvenskningsprocessen

  1. Jan Erik, du får ta och sätta dig in händelserna. Du får bjuda till själv också och inte lita på att allt skall vara färdigtuggat. Uppsala Universitet är ett bra ställe att börja på.

    • Du sitter alltså och hittar på. Att någon svensk rasbiolog varnat för ”rasblandning” mellan finnar och svenskar låter lite osannolikt. Två av tre chefer för Rasbiologiska institutet fick nämligen barn med tornedalsfinska kvinnor. Men det är ingenting som man berättar om i Uppsala?

  2. Angående dessa skallmätningar som har skett även i övriga landet, hur många skallmätningar utfördes i Djursholm och Öfvre Östermalm? Det är märkligt hur vissa akademiker försöker tona ned dessa händelser. Den rasbiologiska verksamheten åtföljdes av lömska kommentarer . Rasbiologerna hade uppmärksammat att redan på den tiden fanns det östbalter som hade skaffat sig en akademisk utbildning och detta förklarades med att en härmningsprocess hade ägt rum. Något självständigt tänkande förmådde dessa östbalter inte utföra. En annan sak som herrefolket varnades för var att skaffa barn med östbalter. Det betecknades som rasskändning.

    • Har du någon källa till någonting av det där, eller sitter du bara och hittar på? Hela historieskrivningen kring allt som rör den statliga rasbiologin bygger på mycket lösa antaganden som gjorts till sanning genom att ingen krävt ordentliga citat och källhänvisningar.

  3. Tycker det är viktigt med lite bakgrund också, STR fyller en viktig funktion om hur det i våran del av världen är och framför allt varit.
    Allt är inte så enkelt som vissa vill hävda.

  4. juu juuu….vi måste glömma allt o smyga i busken…våran historia är inte så viktigt……..vi ska bara roa……heija heija karl o sylvi

  5. varför hålla på och älta i det förgångna. dom beslut som togs då var rätt för den tiden. och de är ju kanske en promille av befolkningen i tornedalen som har tagit upp denna fråga. i brist på annat. kanske för att få regionalt eller nationellt stöd för svamlet. för i mellersta och nedre tornedalen är de ingen som bryr sig. men det verkar att de finns nån sekt i typ pajala med omnejd som driver frågan i brist på mer vettiga spörsmål.

    • Yaris Verso!
      Vad är det du anser pågår fortfarande?
      Är 65 år och har aldrig blivit diskriminerad eller ansedd som mindre värd för att jag kommer från Tornedalen. Vår kultur är uppskattad i hela Sverige, vårt språk har status som minoritetsspråk. Ska vi fortsätta att ha på vår offerkofta? I stället för att vara nöjda med att vi är unika,precis som alla andra folkgrupper är.
      Sluta rota i det gamla, lev i nuet, och se framåt!

      • Helt rätt MY! Hur länge ska detta svammel få fortsätta i HB som en ständig följetong?
        Tips till Er i STR! Gör som palmegruppen. Lägg ner Er kostsamma, och i dagsläget onödiga utredning som majoriteten av oss tornedalingar inte ens känner sig berörda av. ”Det som har varit har farit”. Rikta in er istället på att hitta och marknadsföra det positiva i vår vackra Tornedal. Aktivera folk till att inkomma med förslag till att finna nya arbetstillfällen, marknadsföring av området, aktiviteter, värdesätta och stödja verksamheter och satsningar av vår kultur m.m. Allt dylikt är sådant som vi behöver för att höja synen av det positiva i vår fina Tornedal.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Svefi bjöd in till öppet hus

Sverigefinska folkhögskolan slog upp portarna under onsdagen och bjöd in till öppet hus. 

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda.