fbpx

Förändring krävs för att behålla plogbilarna

Vintern är här och det ställer höga krav på landets vinterväghållning.

Som vägens hjältar ser vi landets yrkesförare. De som kliver upp och sätter sig i plogbilen när de flesta av oss har flera timmar kvar av vår nattsömn. Deras uppgift är något som vi ser som självklart, att hålla vägar farbara för att vi ska kunna köra till arbete och dagis, att varor och mediciner ska kunna levereras och att sjukhusen ska kunna fortsätta med sin vård.

De som i princip kör alla sina vakna timmar under perioder. En 8-timmars arbetsdag är inte att tänka på. De har dessutom jour stora delar av vintersäsongen och förväntas släppa allt så fort de blir utkallad. Det spelar ingen roll om det är julafton eller nyår, vardag eller helg, dag eller natt. Det är ett krävande arbete ur flera aspekter som kräver en förstående familj. Ett arbete som dessutom många verkar anse sig ha rätt att klaga på.

Vinterväghållningen upphandlas av Trafikverket och kommunerna. Det sköts av en driftentreprenör och utförs av kontrakterade åkeriföretag. Som utförare kan du i de flesta fall inte påverka prioriteringen för när eller vilka åtgärder som ska sättas in utan det är driftentreprenören som gör bedömningen.

Det finns flera problem med driften och upphandlingen av vinterväghållningen. Driftområdena är för stora vilket gör att det bara är ett fåtal större entreprenadföretag som klarar av att lägga anbud. Få företag vågar och kan stå med resurser som de inte vet om de kommer att få betalt för. Vissa vintrar kräver lite plogning och halkbekämpning, andra vintrar ser helt annorlunda ut, och kräver väldigt mycket plogning och halkbekämpning.

Leden från beställare till utförare är för många. Alla led kräver ersättning vilket gör att det inte blir många kronor över till utföraren. Detta har lett till att färre är villiga att ta på sig ett ploguppdrag. Som åkeriföretag förväntas du ständigt stå beredd att rycka ut vilket gör att du inte kan ta på dig andra uppdrag samtidigt som ekonomin inte går runt med den låga grund- och jourersättning som utgår.

Vi ser flera förbättringsområden:
· Sluta upphandla efter principen lägsta anbud vinner. Lägsta pris kommer alltid att bekostas av något annat, ofta förarnas arbetsmiljö. Företag som jobbar med miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö, exempelvis genom Fair Transport, måste värderas högre för att vi ska nå en hållbar transportsektor.
· Bryt ut vinterväghållningen och upphandla dessa akuta åtgärder separat i driftområdena.
· Upphandla direktavtal mellan upphandlare och de aktörer som äger vinterväghållningsresurserna, främst åkerier och lastbilscentraler. En närmare dialog mellan beställare och utförare har flera fördelar.· Grund- och jourersättning måste höjas för att skapa goda förutsättningar för åkerierna att kunna investera samt skapa drägliga förhållande för de som binder sig att utföra uppdragen.
· Chaufförsyrkets status behöver höjas. Sverige behöver 50.000 nya yrkesförare inom en 10-årsperiod. Att klaga på det arbete som de utför bidrar inte till att fler söker sig hit.

Vinterväghållning är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Det är hög tid att arbetet prioriteras och värderas annars finns risken att ingen tar på sig dessa uppdrag. Nästa gång du träffar en yrkesförare som kämpar för att hålla vägarna farbara, berätta då hur mycket du uppskattar deras arbete. De kommer att bli glada och stolta och du likaså.

Carina Ahlfeldt
Regionchef, Sveriges Åkeriföretag Norr
Malin Öhrlund
Styrelseledamot, Sveriges Åkeriföretag Norr
Kennet Larsson
Styrelseledamot, Sveriges Åkeriföretag Norr

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

8 kommentarer på “Förändring krävs för att behålla plogbilarna

  1. mycket bra skrivet i inlägget man får väl hoppas att statliga företag och politiker hörsammar detta all snöröjning är under all kritik som är idag, å så talar man om 0 vision vilket skämt, det hjälper inte bara att sänka farten man måste även göra annat.

  2. Bra skrivet. De som skriver verkar kunna sin sak och har lösningen på problemet.
    Problemet är generellt när skattepengar används, att upphandlingen är för omfattande för att mindre företagare ska kunna lämna bud.
    Vilket medför att det bara är de stora drakarna som kan lägga in bud som sedan spelar ut underentreprenörerna mot varandra till underpris.
    Det blir drakarna som tar hem vinsten.
    Läsarna får själv fundera över varför politikerna/tjänstemännen upphandlar så stora områden så att lokala företag ej kan lägga bud vid upphandlingar.

  3. Mkt bra beskrivning, alla borde fråga sig varför det byts utförare så ofta. Svar, ingen vill köra på dagens villkor för väghållning… Har kört i 48 år och har lite bakgrund till min kommentar

  4. Det finns många andra yrkesgrupper som förtjänar mer uppskattning än de får. Städerskor/städare/lokalvårdare, vad de än kallas, är ett bra exempel.

    • Riktigt svammel.
      Vinner inte billigaste. Då inhandlar man från kompisar eller mutgivare. Faktum inom stat o kommun. Därför vinner alltid billigaste. Det har kommit därav.

      • Joo, nog är man förvånad över att ingen av våra kommunchefer hamnat i liknande twister som Luleå kommun, dom kanske sköter sig….

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Bygger en digital hubb

Susann Svennemyr i Muodoslompolo ser gärna en digital mötesplats i byn och hennes vision sammanfaller med Pajala kommuns intentioner om att starta digitala hubbar i byarna. I Muodoslompolo är intresset för att jobba på distans stort.

Analys: Det blir nej till vindkraft

Den 11 oktober ska kommunfullmäktige i Pajala besluta om vindkraftsparken i Käymäjärvi som Vattenfall vill bygga. HBs analys visar att det blir ett nej och därmed ett kommunalt veto mot vindkraft. Men det förutsätter att normala jävsregler gäller annars är utgången mer oviss.

Grön våg i Tornedalen

”Det är en trend att folk väljer att bosätta sig på mindre orter. Det jag också noterar är att det inte är så att merparten flyttar till centralorten utan det är faktiskt två tredjedelar som flyttar in till byarna, så det är en liten grön våg känner jag”, säger Övertorneås kommunalråd Tomas Mörtberg. HB har besökt två barnfamiljer som nyligen flyttat in i varsin släktgård.

Ny lärarduo i Pajala

Megan Robson och Anita Karvonen är båda nya lärare på Centralskolan i Pajala. Efter att ha bott på ett flertal platser i Sverige flyttade Anttisbördiga Anita Karvonen för två veckor sedan till Pajala. Hon och kollegan Megan Robson, från Vancouver i Kanada, ska dela på fjärdeklassarna.