fbpx

HaV riskerar fiskenäringens framtid

Havs- och vattenmyndigheten riskerar fiskenäringen i Torneälvens vattenområde.

2021 års fiskesäsong går mot sitt slut och yrkesfiskarna i Torneälvens havsområde har drabbat hårt av Havs- och vattenmyndighetens (HaV) beslut gällande fiske av framför allt lax och siklöja. Myndighetens olika beslut riskerar fortlevnaden av yrkesfisket i Bottenvikens allra nordligaste och laxrikaste del. Det finns stor anledning att rikta kritik mot det sätt som man från myndighetens sida hanterar fördelning av laxkvot och mängden siklöja som får tas upp.

Myndighetens hantering av laxfiskekvoter riskerar nu att leda till att kvoten för lax hamnar på noll om man inte från myndighetens sida kraftfullt agerar för att ICES råd avseende laxkvoten för nästa år ändras. Havs- och vattenmyndigheten har under en lång rad av år begränsat fisket efter lax i Torneälvens vattenområde som har god tillgång till lax och i stället fördelat laxkvoter till delområden med svagare bestånd vilket lett till att stora mängder lax inte tagits upp och därför påverkat statistiken negativt.

Under 2021 förblev cirka 6.400 laxar av den svenska kvoten över. Det motsvarar 22 procent av den totala kvoten. I år vandrade drygt 86.000 laxar upp i Torneälven för att leka under perioden maj till augusti. Havs- och vattenmyndigheten stoppade laxfisket i Torneälvens vattenområde redan den 3 juli, efter endast 16 dagars fiske. Vid detta tillfälle var närmare 12.000 av 28.200 laxar ofiskade. När säsongen summeras så är 35 laxar av en kvot på 200 fångade i delområde 22-29 och 2.428 laxar av 7.000 fångade i delområde 30. Hur tänkte ansvarig myndighet när den nationella kvoten fördelades där?

Torneälven med tillhörande vattenområden är rik på lax, Östersjöns starkaste reproduktionsområde. Under många år har fiskarna i området, som fiskar på enskilt vatten, ställt upp för att förvaltningen av lax ska vara långsiktigt hållbar. Tyvärr har HaV genom sina beslut om omfördelning av kvoter från beståndsrika till beståndsfattiga områden gjort att förtroendet för myndigheten nu slagit i botten. Grundregeln för de kvoter som fördelas nationellt är att de ska fiskas upp och att max 10 procent kan skjutas framåt till kommande år eller fördelas till andra nationer.

För Torneälvens vattenområde finns en Gränsälvsöverenskommelse med tillhörande fiskestadga mellan Sverige och Finland som i 11§ stipulerar att fisket efter lax i Torneälvens vattenområde får fortgå under perioden 17 juni, eller senast 29 juni, fram till 15 september. Undantag från detta får göras endast om beståndssituationen tillåter det eller det krävs med hänsyn till skyddet av fiskebestånden och säkrandet av ett hållbart nyttjande. Myndighetens agerande är sedan flera år tillbaka mer regel än undantag när det gäller Torneälvens havsområde.

Nu närmar vi oss således en punkt där inget laxfiske alls kan komma att ske i Bottenviken och en hel yrkeskår riskerar att försvinna till följd av en myndighetsutövning som ingen förstår. Vem tar ansvar för det som nu sker. Tidigare har staten förlorat i Högsta domstolen för felaktig myndighetsutövning gällande fisket i Torneälvens vattenområde, frågan är om man nu riskerar att upprepa samma misstag.

Låt oss hoppas att man från ansvarig myndighets sida snabbt agerar för att minimera den skada som man nu själva har medverkat till.

Sven Tornberg

Kommunstyrelsens ordförande Haparanda

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

11 kommentarer på “HaV riskerar fiskenäringens framtid

  1. Väldigt bra första avsnitt av ”Fiskarnas Rike”, den borde verkligen alla se!. Island visar vägen och se hur mycket sportfisket gör för lilla Mörrum. Mörrumsån är ett dike jämfört med Torne, Lainio och Muonioälvar. Potentialen är enorm här uppe.

    Flytnätfisket borde också begränsas än mer, en maxkvot per fiskerättsägare borde införas omgående.

  2. Jag rekommenderar ST att se på Martin Falklinds program ”Fiskarnas rike” kan ses på SVT play. Där visar man med all önskvärd tydlighet var utvecklingsmöjligheten finns med rätt laxförvaltning, låt laxen vandra upp i våra älvar. Jag skulle vilja gå så långt som att helt stoppa allt mynningsfiske efter lax, förvisso har man nu löst in ett antal fiskeplatser men alla borde lösas in!

    • På Island är allt laxfiske med båt i havet förbjudet sedan många år tillbaka. Man anser att laxen ger mer inkomst när man spar den till sportfiske i älvarna.

  3. Typiskt Center åsikter, avverka skog och fiske här och nu så företagarna överlever här och nu! Ingen förståelse att jordens resurser inte är oändliga! Tänk lite på kommande generationer i eran höger retorik!

  4. Det är precis den här inställningen som har gjort att bestånd efter bestånd i Östersjön nu är i kris. Fortsätt fiska, trots att bestånden krymper. Den inställningen är det absolut största hotet mot framtida fiske.

  5. Opinion handlade väl om fördelningen av kvoten, HaV har säkert sina skäl.

    Då detta är ett forum om laxen så vill jag passa på med några tankar jag har:

    Jag vill absolut inte att yrkesfisket försvinner och dem har säker också sina skäl men
    tyvärr är det få som förstår vad en riktig riktigt bra laxälv hade kunnat generera till glesbygden. Vi har inte en riktigt bra laxälv som det är nu, hade vi haft det skulle inte alla behöva trängas i Matkakoski och fiskekortsprisena hade kunnat vara minst 5x så dyra. Exempelvis har 36 timmars spöfiske i Altaälven sålts för 260 000 NOK. Dagskort i Lakselva kostar uppemot 1400 NOK och turister betalar gladeligen, samtidigt ger det ringar på vattnet för andra näringar. För lokalbefolkningen är det ofta billigare att fiska även i Norge.

    Egentligen borde yrkesfisket efter lax ute till havs i Östersjön förbjudas helt, där mycket svartfiske bedrivs. Då hade man bättre kunnat styra kvoten i varje mynning. Vem vet hur mycket som fångas till havs.

    Det krävs förändring för att vända på befolkningstrenden längs älvdalen. Ett sätt hade kunnat vara en riktigt riktigt bra laxälv, då kanske inte 500 000 stigande laxar räcker. Älvdalen skulle blomstra av småföretagare, all service skulle bli bättre och kanske till och med befolkningstrenden skulle vända.

  6. T, Det är då skönt att du inte är Ekolog för det hade vart skrämmande, förstår inte att folk som inte har nån erfarenhet eller kunskap om hur naturen och djurlivet fungerar ens yttrar sig. tänk lite på dom andra arterna också som blir lidande för att laxstammen ökar hela tiden

    • Borde vara krav på att fisken som tas upp förädlas till mat inte bara löjromen löjan är mycket godare än romen .borde vart en delikatess på restauragne

      • Ja precis. Ungefär som att döda älgar och bara ta rätt på de ofödda kalvarna. Under deras förökningsperiod.

        Göra detta år efter år och sedan vara förvånad över att populationen minskar.

        Borde vara krav. Jag håller med.

  7. Det är tack vare HaV laxen börjat återhämta sig, de gör ett kanonjobb. 86 000 är inte mycket lax för hela älvsystemet, når älven 500 000 kan man se över kvoter. Att inte ens kommunalrådet ser samhällsnyttan av lax i älven är skrämmande. Hela älvdalen lever under sommaren pga laxen och ger så mycket mer till samhället än yrkesfisket.

    • Så här på hösten bör man ha lyse på cykeln,du verkar sakna det. Så det är inte värt bemöta okunskapen.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda. 

Oplogade trottoarer vållar debatt

Oplogade trottoarer i Haparanda har blivit ett omdebatterat ämne både på nätet och i verkliga livet. Jörgen Waara, platschef på BDX, håller dock inte med de som levererar kritik. ”Vi gör ett bra jobb och får mycket beröm”, säger han.