Hur ska kommunen lösa bristen på bostäder för äldre?

Öppet brev till politikerna i Pajala Kommun:

I en kommun med en stor andel äldre befolkning behövs en god framförhållning för att möta upp plötsliga förändringar i behovet av vård/ stöd / boende hos medborgarna.

Det är dessa som under sin livstid bidragit till att bygga upp bland annat äldreomsorgen och som förr eller senare behöver få ta del av den.

Det ligger i sakens natur att behoven av förändring kommer oplanerat, plötsligt över en natt, och skapar stor oro och otrygghet.

Då behöver det finnas en lösning i sikte.

Vår mamma, snart 91 år, drabbades av en stroke. Framtill dess hade hon klarat sig utan några insatser från äldreomsorgen.

Hon bor ensam, avsides på en gård, med allt vad detta innebär. Infarten är lång, hon behöver ta sig ner till källaren dagligen, avståndet till service är 35 km.

Mamma behöver ett tryggare boende, nära service. Hon har läkarintyg som styrker detta och har stått i bostadskö hos Pajala Bostäder under många år. Hon önskar sig en ”Lägenhet för äldre” på Ängsbacken.

Nu visar det sig att inga ”Lägenheter för äldre” (vilka enligt kommunens hemsida är avsedda för äldre) finns tillgängliga. I dagsläget bebos en del av dessa lägenheter av ”icke äldre” personer.

Det är beklagligt att vår mamma, och andra i samma situation, inte kan få det trygga boende de förtjänar.

Ett tryggt boende är förutsättningen för att man ska kunna fortsätta leva ett rikt liv, även när man blivit gammal och skör.

Vår fråga till politikerna i Pajala: Hur tänker ditt parti lösa bristen på ”Lägenheter för äldre” / Trygghetsboende i Pajala tätort?

Anita Sirkka Birgitta Sirkka Storvall Håkan Sirkka Inger Sirkka Mariann Sirkka Lahti May-Liss Sirkka Jakobsson

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

2 kommentarer på “Hur ska kommunen lösa bristen på bostäder för äldre?

  1. Engång i tiden var ängsbacken ett perfekt boende för alla äldre. En egen lägenhet med närhet till service den dag det behövdes, samlingsrum för gympa, bingo, vävning mm, med andra ord social samvaro uppskattades. Allt finns kvar samt en matsal med möjlighet till lunchservering. Möjligheterna är många, men i den här kommunen händer inget

  2. Nog tycker jag ändå att kommunledningen borde kunna komma med något slags svar på denna fråga! Eller ska man bara vänta som med många andra saker?

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Nu satsas det stort på ungdomar i Haparanda

Kultur- och fritidsenheten i Haparanda har fått en utökad budget med 900.000 kronor som ska gå till olika fritidsaktiviteter för ungdomar. ”Det här var det roligaste beslutet jag varit med om”, säger Sofia Söderholm (M), ordförande i kultur- och fritidsutskottet.

Ungdomarna har fått ett garage att skruva i

Nu är Pajalaungdomarnas motor- och ungdomsgård invigd. ”Det känns som att man kommer hem med sin epa när man kommer hit till garaget”, säger Anton Jatko Björnström, 17 år, som även ingår i ungdomsrådet. Han hoppas att även ungdomsgården i

Fest i fredliga förbindelsers tecken

Under den sena måndagseftermiddagen drog Rälsfest i tågens tecken storpublik till stadens pånyttfödda järnvägsstation. HB häpnar över uppslutning och spontana glädjeyttringar över nya spår och förbindelser. 

Svenska och finska poliser får rycka ut över gränsen

Den 1 februari träder ett stärkt polissamarbete i kraft i Tornedalsregionen. Det innebär att finsk polis får utföra brådskande akuta polisiära uppgifter på svenska sidan, och vice versa. Men innan detta kan sjösättas praktiskt måste polisgrupper utbildas. 

Busschaufför som kör skolbarn kräver bättre sandning

Efter att det har regnat i länet har det varit rejält halt på vägarna. Längs riksväg 99 var det rena blankisen. Busschauffören Johan Söderberg-Pesula som kör skolbarn på sträckan är kritisk till hur dåligt halkbekämpningen fungerar.