fbpx

Inför tillståndskrav för turistföretagare

Var finns tillståndsprövningen för turistföretag som profiterar på andras tillgångar?

Vi har läst om turistföretagare som vill hindra skogsavverkning, vindkraft, gruvverksamhet och som stör både jakt och renskötsel. Med vilken rätt kan säsongsföretag med få lokala jobb ställa sådana krav? Utan infrastrukturen med företag, skolor, hantverkare och affärer skulle inte turistföretagarna kunna verka – så varför ha som mål att alla andra ska upphöra med det som skapat det som gör att en ort är bebodd – och som även kan bli ett underlag för turism.

Bakgrundsfakta: Det finns ett rättsfall i HD som visar att ett kommersiellt företag för forsränning i kanot kräver markägarens tillstånd. Allemansrätten omfattar bara privatpersoners egna naturbesök.
Biltestföretagen i A-kommunerna har insett att man i enlighet med samma lagar måste betala arrende för skapande och nyttjande av isbanor på markägares sjöar.

EU:s taxonomiförslag som har missuppfattat hur fotosyntesen i skog fungerar avseende CO2 och mångfald i taiga-skogsbruket, genom att föreslå ett prospekterande skogsbruk utan hyggen och återväxt – där man hugger de bästa bitarna och struntar i att vårda de glesnande småträd som blir kvar. Det intressanta är att skogsägare föreslås bli kompenserade genom att kunna ta betalt för allmänhetens tillträde till naturen. Alla som håller med EU om att stoppa föryngringshyggen stödjer tanken på att allemansrätten (som bara finns i Sverige och Finland) måste bli förbjuden och omvandlas till en ny kommersiell upplåtelseform i skogen – även till privatpersoner.

Den turistföretagare som vill sälja besök till en anläggning i ett naturområde där utsikten finns i sin helhet på annans mark, kan inte få tjäna pengar på att ställa krav på ”hyggesfritt”, fritt från gruvor och snöskoteråkning bland renar – utan att betala för sig. Antingen genom att företaget själv köper in den mark man felaktigt marknadsför som ”orörd”. (Men den lönsamheten har man nog inte.) Den andra lösningen är att skaffa ett arrendeavtal eller betala för ett så kallat ”utsikts-servitut” vilket sommarhusägare brukar göra. Men var är samhällets kontrollorgan över tillväxten av säsongsföretag inom turism?

Drar man igång verksamheter som innebär att snöskoteråkare med mera lockas att köra på annans mark så borde i vart fall en MKB krävas liksom samråd med Länsstyrelse och kommun samt med Skogsstyrelsen. Därtill måste avtal finnas med markägare och sameby samt jaktlag som har nyttjanderätt så att ramarna fastställs för turismen – annars skadas pågående verksamheter.

Om turistföretagare och tillresande protestanter från WWF och andra föreningar som får stora bidrag från EU lyckas stänga all pågående verksamhet i skog, gruvor och vindkraft så kommer huspriserna att rasa ännu mer och fler ödegårdar uppstår. Vilka barnfamiljer kan flytta till orter som dödas av säsongsöppna anläggningar med låga inkomster – för att de tror att kunderna skulle utebli om de får se ett CO2-bindande skogsbruk, gruvor som miljövänligt bryter metaller till el-omställningen och vindkraft som tillverkar grön el – allt bevisligen i samklang med rennäringen?

Har den ”orörda älven” skapat fördelar för turismen genom ismassor och vårfloder? Hur många övernattningar och andra företagsinkomster kan Tornedalen få genom St1:s vindpark? Troligen betydligt fler än de som har råd att trotsa bränsleskatterna och komma hit i bil – för egna medel.

Inför tillståndskrav

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

8 kommentarer på “Inför tillståndskrav för turistföretagare

  1. Man hör att turism företagen är här och gormar. Ställer frågor om vindkraft om antalet heltid tjänster osv. Då kan ju turismen svara på hur mycket skattepengar det faktiskt bidrar med. Man kan inte bara komma och ställa krav fram med sifforna. Sen tycker jag det är skandal att 2022 att det finns ”seriösa” företag som inte har kollektivavtal.

  2. Varför Olof Palme förbjöd 1971 att tillvarata energin i älvarna var inte för att värna om turismen eller miljön. Han förbjöd utbyggnaden för att värna om kärnkraften. Politikerna hade hybris och skulle ha svenska atombomber. De behövde inte energin från atomkraftverken utan det var restprodukten avfallet som behövdes för att tillverka bomber.
    Bo Nordebo Vitvattnet

  3. Hej skribenten!
    Titta gärna på befintliga vindparker ex i Pajala Kommun, hur många från lokalbefolkningen har en heltidstjänst där?
    Jag kan lova dig att det är väldigt få tyvärr. Under uppbyggnadsfasen är det förstås fler, men detta är endast kortvarigt.

  4. Är skribenten arbetande för ett ”vindbolag” ?
    Har aldrig hört att St1 har planer för Tornedalen.
    Låter misstänkt…

    Nog har vi hellre turister här än fula kraftverk som förstör en av norra Europas finaste landskap.

    //Från byn, ej turistföretagare

  5. Förstår ditt tänk, men:
    ”Med vilken rätt kan säsongsföretag med få lokala jobb ställa sådana krav? Utan infrastrukturen med företag, skolor, hantverkare och affärer skulle inte turistföretagarna kunna verka” –
    KAN möjligtvis just företag, skolor, hantverkare och affärer gynnas av just turistnäringen?😉

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Så kan Kamprads arv utveckla Tornedalen

Haparandabladet bjöd in några erfarna näringslivsstrateger och politiker för att intervjua dem om idéer för utveckling i Tornedalen. Mötet ledde till sju projekt för företagsutveckling i Tornedalen, som alla borde kunna finansieras av de 570 miljoner som finns kvar från Ingvar Kamprads testamente,

Solpark planeras i Korpikylä

Det finns långt gångna planer på en stor solpark i Korpikylä som ska kunna leverera energi till 18.000 villor. Pia Hulkoff (SJVP) berättar att bakgrunden är att det råder stor brist på energi för företagsetableringar i kommunen.