fbpx

Replik: Ett av skolans mål är grannspråket

Replik till Halva skoltiden blir bortkastad på Språkskolan i HB 2022-08-23:

Det är tråkigt att eleven haft en lektion helt igenom på finska utan att, som jag förstår, kunna tillgodogöra sig någonting av undervisningen. Så ska det inte vara. Enligt rektor beror detta på att kommunikationen med pedagogen tyvärr brustit på grund av sjukdom under förberedelseveckan vid terminsstart. Man har inte hunnit anpassa sin planering genom att till exempel skapa material, anteckningar, förförståelse på svenska till lektionen som tänkt. Pedagogen behärskar dessutom båda språken. Det ska även finnas en resurs kopplat till denna typ av lektioner som hjälper till med studiehandledning på modersmålet. Tanken är att eleverna ska kunna ta del av undervisningen samtidigt som de tränas i att använda grannspråket. Det ska också nämnas att det endast är vissa lektioner som genomförs på båda språken, hälften av mattelektionerna och en av tre NO-lektioner genomförs helt på modersmålet.

Ett av språkskolans mål har alltid varit att få eleverna att utveckla både modersmålet och grannspråket så att man med stigande ålder mer och mer ska kunna använda sig av grannspråket även i övriga ämnen. Det innebär förstås en utmaning för eleverna att lära sig ett extra språk förutom de som är obligatoriska i skolan och jag tänker att det är en rikedom, särskilt i våra båda gränsstäder, att lära sig grannlandets språk och att det är en stor anledning till att man väljer språkskolan.

Jag vill också nämna att en process är startad där förvaltning, konsulter, politik, skolledning, elever och vårdnadshavare från båda städerna ska titta på idéer för att förnya skolan. Att till exempel även genomföra lektioner med engelska som undervisningsspråk har diskuterats.

Niklas Olsson (M) Ordförande Barn- och ungdomsnämnden

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

9 kommentarer på “Replik: Ett av skolans mål är grannspråket

  1. Här haglar inläggen på fäbodtyska men den riktiga tyskan lyser med sin frånvaro.

  2. Hoppas att det som jag har läst inte stämmer: Man vill börja undervisa även på engelska. Stackars barn och stackars lärare. Nu blir det ännu värre. Hälften, minst, av haparandaborna är halvspråkiga och nu vill man blanda in även engelskan. Matematik och kemi på engelska. Historia och samhällskunskap. Vem/vilka är de topppedagoger som ligger bakom tanken? Vet de inte att för att lära sig flera språk måste man kunna sitt eget språk och helst på en mycket hög nivå. Våra barn tjänar en skola med duktiga lärare, som lär barnen först och främst att läsa och skriva sitt eget modersmål. Det är nämligen idag inte alla som har dessa färdigheter. Att ha undervisning på tre språk kommer förmodligen att resultera i att eleverna inte kan ett enda språk ordentligt.

  3. Modersmål kan eleverna lära sig hemma med sin familj. I skolan och i Sverige så skall språket vara svenska och inte finska eller det påhittade meänkieli.

  4. Enligt min erfarenhet som lärare för Språkskolans elever kan inte finska barn i nian svenska. Man är tvungen att översätta även väldigt enkla ord från svenskan till finskan. Ungdomar som går i nian och har haft hela sin skolgång på Språkskolan kan mindre än de som går i Torneå och har läst svenska där. Tyvärr, så ser det ut i verkligheten. Jag kommer att informera Torneå om detta.

  5. Citat:
    Enligt rektor beror detta på att kommunikationen med pedagogen tyvärr brustit.

    Hahaha, så blir det när inte arbetsspråket är svenska i Sverige.

    • Rektorn är ansvarig! Hen måste använda ett sådant språk att de anställda förstår vad hen säger.

      • Om folk slutar överanvända ordet ”hen” blir det mycket lättare att förstå vad de säger.

    • @Affe

      Varför är det så stort problem finskan i Haparanda??

      Kan någon infödd förklara? Är det någon skam som lever kvar från 1900 talets Tornedalen? Är det att man själv inte haft chansen lära sig språket eller mår man själv så dåligt av andra orsaker? Ja vi bor i Sverige som ska vara ett fritt land…

      I Finland är inte svenskan så stort problem. Även i andra länder som t ex Canada är inte franska så stort problem.

      Men när det kommer till Sverige och finska då blir det plötsligt så stora problem!

      Visst har jag också funderat på flytta till Finland där man har rätt prata båda språken…..

      • Till Resultanten: Det är väl inte så konstigt att problem uppstår, med tanke på att finskan och svenskan är så pass olika (engelskan och franskan i Kanada är nog närmare släkt med varandra än vad finskan och svenskan är). Vad i hela friden har detta med ”skam” att göra, menar du? Nog har du rätt att prata vilket språk du vill här i Sverige, men du borde väl kunna inse att det finns vissa fördelar med att ha svenska som arbetsspråk i Sverige?

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans