Replik på inläggen Hej Hemby vill synliggöra Tornedalen och Vill ni säga Hejdå Hemby?:
Under oktober månad 2020, mottar jag som många andra registrerade fritidshusägare ett brev från Övertorneå kommun, med huvudrubriken ” Hej hembygdshjälte”. Jag funderar på vad jag har gjort för att bli kallad hembygdshjälte?
Brevskrivarna Johanna Funk, projektledare Pajala kommun och Therese Wintervy, projektledare Övertorneå kommun (nedan nämnda vid sina förnamn) skriver i brevet att nyssnämnda kommuner gör en gemensam kommunöverskridande ”Hej Hemby”-
satsning för att utveckla bostadsmarknaden och arbetsmarknaden i respektive kommuner. Det finns så många som vill flytta tillbaka till hembygden, det betyder bland annat fler barn i skolorna och att arbetsgivarna får lättare att rekrytera nya kompetenta medarbetare. Det är första gången jag hör talas om detta.
Johanna och Therese skriver vidare i brevet att de vill att vi registrerade fritidshusägare ska bidra till glesbygdens utveckling genom att vi antingen hyr ut eller säljer våra fritidshus. Vi är jätteviktiga hembygdshjältar för detta ändamål.
Men jag då? Sedan 1500-talet har mina förfäder bebott hembygden Tornedalen och mina känslor för Tornedalen är otroligt starka och jag är inte ensam om detta. Varför får inte jag äga ett fritidshus i Övertorneå Kommun? Varför ska jag hyra ut min fastighet eller sälja den till någon annan med rötter i Tornedalen. Varför är de nya kommunmedborgarna viktigare än jag som fritidshusägare tilllika kommunmedborgare? Vart ska jag ta vägen? Jag känner mig inte välkommen till Övertorneå Kommun nu heller.
Första gången min familj inte kände sig välkommen till Övertorneå kommun var när mina föräldrar valde att flytta tillbaka till hembygden i slutet av 1970-talet. En tjänsteman med chefsbefattning talade om för mina föräldrar hur dumma de var, som valde att flytta familjen tillbaka till Övertorneå. Några jobb skulle de inte få i Övertorneå, dessutom skulle de vara tvungna att ansöka om socialbidrag. Till saken hör att båda mina föräldrar fick jobb i centralorten, de har alltid haft arbete, ända fram till pensioneringen. Någon ansökan om socialbidrag har mina föräldrar aldrig behövt göra. Så någon belastning har vi i familjen inte varit för socialförvaltningen, istället har mina föräldrar bidragit med skattemedel till Övertorneå kommuns ekonomi.
Det här är alltså andra gången jag inte känner mig välkommen till Övertorneå Kommun, nu med anledning av det utskickade brevet från Johanna och Therese. Det är allmänt känt i hela Tornedalen att utmed väg 99 och dess omnejd står det många tomma och övergivna fastigheter, där ingen bor permanent. När jag köpte mitt fritidshus, som jag kallar för stugan, var det för att det skulle vara mitt livsprojekt. Året efter att jag köpt stugan åkte vi med bygglovet/ byggritningen i handen till det lokala sågverket för att köpa virke till nybygget och renoveringen av den befintliga byggnaden. Sågverksägaren berättade för oss att vi var de enda i hela Övertorneå kommun som byggde nytt och renoverade. ”Det är väl bra att någon vågar satsa på hembygden”, svarade jag sågverksägaren.
Till min stuga åker jag så fort jag kan, har tid och möjlighet. Stugan har jag för att kunna ladda mina batterier, mitt reservaggregat och min rekreation samt för att besöka släkt och vänner i Tornedalen. Men även för att kunna ta emot släkt och vänner från storstadsregionerna som vill komma tillbaka till Tornedalen på besök – hembygdslängtan för dem är stor varje år. Så min stuga kommer inte att hyras ut eller säljas till någon annan med rötterna i Tornedalen. Jag är ingen byggherre med fastigheter för vare sig uthyrning eller försäljning.
Mitt råd till Johanna och Therese: diskutera med de förtroendevalda politikerna, samhällsplanerarna och byggherrarna i ovannämnda kommuner, vad gör de för glesbygdsutvecklingen gällande bostadsbyggandet och för att locka nya arbetsgivare till Tornedalen utmed väg 99? De förtroendevaldas uppgift är ju att se till att medlen förvaltas väl och att utvecklingen i glesbygden oavbrutet försiggår. Det är inte vi registrerade fritidshusägare med rötter i Tornedalen som ska stå för glesbygdsutvecklingen. Vi sponsrar ju (tar på oss spenderarbyxorna) affärsägarna så att de kan ha sina affärer öppna men även för deras överlevnad, genom att köpa virke, annat byggmaterial, målarfärg, penslar, matvaror med mera.
Fritidshusägaren
15 kommentarer på “Vem har rätt att äga fritidshus?”
Jag förstår att folk reagerar. Dels för att projektet är slöseri med skattepengar, ska en kommun syssla med mäkleri?
Dels för att brevet sätter press på ägare av fritidshus att sälja. Om kommunerna riktat sig endast till de husägare som aldrig nyttjar huset, då hade de ju kunnat skriva ”ödehus” eller ”hus som står tomma”. Men det står ”hus som inte används som permanent boende”.
Alltså ska husägaren känna sig manad att sälja trots att denne nyttjar huset då och då.
Men det tokigaste av allt är att det faktiskt finns många fina hus att köpa och hyra. Kolla själv på Blocket och Hemnet. Motiveringen till att driva projekt Hej hemby är påhittad.
Slöseri med skattepengar. Satsa istället på att skapa jobb, stötta näringslivet och göra det attraktivare att bo kvar och flytta till kommunerna.
Om egendomar krävs för att tillgodose ”angelägna allmänna intressen” då gäller inte vår grundlag om egendomsskydd:
” 15 § Egendomsskydd och allemansrätt
Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.”
Håller med Boomer. Övertorneå har mycket att lära av Boden och Haparanda.
Det är ett bra förslag att göra såkallade fritidshus till permanenta bostäder.
Det finns många trångbodda familjer i stor städerna. Till exempel Järva i Stockholm.
Övertorneå skulle blomma upp med flera stora barnfamiljer och mångfald hos befolkningen.
Barnen är vår framtid även i Tornedalen. Jag önskar er all lycka med projektet och stå på er
I frågan om ett levande Tornedalen.
En kan inte låta bli att stilla undra hur förskonade ni varit från motgångar i livet, när ett brev med ett icke tilltalande erbjudande väcker dessa starka känslor.
Möts inte ni som jag nästan dagligen av erbjudanden? Men vet ni vad? En är inte Tvungen att ta lånet, teckna försäkringen, köpa produkten eller, som i detta fall, sälja/hyra ut sin fastighet. En förnuftig människa lägger ju ett ointressant erbjudande i pappersåtervinningen och tänker inte mer på det, för en tillhörde tydligen inte målgruppen.
Projektets syfte är ju givetvis inte att ingen ska få äga ett fritidshus, utan att underlätta för dem som har en fastighet de Inte Använder, men inte kommit tillstånd att avyttra, och på så sätt få i gång en rörlighet på bostadsmarknaden. Skillnaden på det och att jaga iväg fritidsboende och turister kan ju inte vara helt obegriplig?
Ingen förbjuder eller motarbetar ägandet av fritidshus. Men för dem som Vill sälja, finns Hej Hemmby tillgängliga med viss service. Men vill man inte se skillnaden utan greppar efter halmstrån att förklara sin känsla av att vara kränkt med, så är det tydligen svårt att ta till sig.
Vidare förstår nog alla att projektet är förankrat i ledning och hos politiken i vardera kommuner. För er som har svårt att förstå det finns offentlighetsprincipen, var god ta del av handlingarna innan ni gör er dumma.
Varför sälja tomt eller hus till skitpriser som Bankerna bestämmer,köpa en villa för vad en ny volvobil kostar är väl ganska konstigt,
Övertorneå Kommun anställer och avlönar en projektledare vars uppgift är att fiska fram hus som sägs efterfrågas av en mängd unga som vill, men inte kan flytta till kommunen på grund av bostadsbrist. Idag 30/10 annonserar av Övertorneå Kommun ägda Stiftelsen Matarengihem ut ett hyreshus till försäljning på Blocket, dessutom skall det enligt annonsen finnas ett antal enplansobjekt till salu. Då undrar man varför det inte duger att bo i hyreslägenhet en tid om man nu har trängande behov av att flytta till kommunen. Övertorneå Kommun drar verkligen ner byxorna och visar upp sin bostadspolitik i all sin nakenhet.
Ett sunt samhälle bygger på att det finns och skapas arbetsplatser och då kommer bostäderna per automatik. Övertorneå Kommun har haft ett näringslivskontor i snart 40 år, under den tiden har man inte åstadkommit annat än några projektledarjobb, det ena vidlyftigare än det andra.
Det finns ett antal märkliga anställningar hos Övertorneå kommun. Denna är definitivt en av dom. Påhittade tjänster med påhittade arbetsuppgifter och ändå en lön på 34850:-/månad.
Jämför detta med lönerna inom vården, anställda som utför ett riktigt arbete.
Vet skattebetalarna i kommunen hur det slösas med skattemedel på sånt här svammel?
..om du läser brevet framgår det att projektet finansieras av Länsstyrelsen och Region Norrbotten – inte av kommunen, dvs varken Pajala kommun eller Övertorneå kommun står för lönerna. Ingen av projektledarna arbetar dessutom heltid. Allt är offentliga siffror och det förvånar att du missat detta vid din research Maj.
Så sjukt löjligt att bli kränkt över detta. Snacka om att ha för lite att bli upprörd över.
Hej Hemby, är ditt hus till salu nu när du flyttat. Jag har en vän som vill köpa ditt hus i Övertorneå kommun så det inte står tomt.
Varje betraktare har sin egen uppfattning om innehållet.
Som fan tolkar bibeln.
Bättre att ödehus och fritidshus befolkas och att kommunerna kan öka på invånarantalet i framtiden.
Detta ”ödehusdilemma” finns i hela landet och har stora framgångar i flera glesbygdskommuner och nu har det kommit till Tornedalen också, men som vanligt så gnäller en del i denna dalgång.
Kolla in bland annat facebookgruppen ”Ödehus i Sollefteå” så hittar ni ett framgångsrikt projekt.
Tyvärr är det så att åretruntbostäder i byarna förvaltas och köps av både såna med anknytning till bygden och utlänningar och omvandlas till ”fritidshus”
Detta utarmar bygden och byarna…
Handlar inte Hej Hemby-projektet om att nå ut till de husägare som INTE använder fritidsbostäderna/släktgårdar osv. Detta brev riktar väl sig de som bara har ett hus som står tomt, ett som de har men aldrig vistas i. Vissa tycker det är för krångligt att sälja och därför står de med ett ”ödehus”.
Brevet riktar väl sig inte till de som nyttjar bostaden ett x antal gånger om året. Många åker ”hem” vid storhelger, jul, påsk, midsommar, andra släktsammankomster… Vissa är kanske hemma hela sommarsemestern. Brevskrivarna vill väl inte nå ut till just de som nyttjar huset, utan de som aldrig kommer hem.
Klart det är så. Det har blivit full hysteri över detta brev. Sansa er gott folk, det var nog inte illa ment på något vis.