Det sprids en djupt felaktig bild av gruvindustrins ekonomiska påverkan på lokalsamhället och Sverige i den mediala debatten just nu.
I en del beskrivningar sägs gruvindustrin vara kortsiktig och att vinsterna förs ut ur regionen och rent av ut ur landet. Att skatteintäkterna uteblir.
Det är en direkt felaktig beskrivning av verkligheten. Delvis kanske på grund av okunskap om hur det svenska skattesystemet fungerar, delvis kanske för att man försåtligt vill underminera vår verksamhets legitimitet.
Låt oss därför redovisa den påverkan Kaunis Irons verksamhet haft under bara ett enda år, det nyligen summerade 2021.
Under kalenderåret 2021 genererade vår verksamhet:
• 369 254 873 kronor i skatte- och avgiftsinbetalningar till svenska staten genom bolagsskatt, löneskatt, drivmedelsskatt, sociala avgifter mm.
• 182 444 666 kronor i löneutbetalningar, som våra anställda sedan spenderade i köp av varor och tjänster i lokalsamhället.
• 504 175 302 kronor i inköp av varor och tjänster lokalt och regionalt.
Dessa 1 055 miljoner som vi levererar genererar givetvis i nästa led även skatteintäkter och tillväxt i form av jobb och ytterligare investeringar och inköp.
Givetvis utgör detta en ekonomisk motor som stärker lokalsamhället och regionen.
Tittar vi på Pajala kommun kan vi konstaterar att vårt svenska skatteutjämningssystem, det solidariska system som säkerställer att rika kommuner hjälper de fattigare, betalar ut cirka 280 miljoner till Pajala. Ställer vi det i relation till de 369 miljoner vi direkt betalar in till staten är Pajala alltså inte längre en bidragstagande region utan tvärtom till nettoeffekten en bidragande region. Det ska vi gemensamt naturligtvis vara stolta över.
Låt oss också titta på de övriga samhällseffekterna. Vår verksamhet har givetvis gett många pajalabor jobb, vi har dessutom rekryterat från andra delar av landet och världen, vilket genererat en inflyttning. Att befolkningsutvecklingen för 2021 landar på ett plus på sju personer i Pajala kanske inte ser så imponerande ut, men då måste man också förstå demografin och den historiska utvecklingen i Pajala. Det är ett tydligt positivt trendbrott som i jämförelse med likvärdiga glesbygdskommuner saknar motstycke.
Tittar vi på arbetslöshetssiffrorna ser vi också att Pajala sticker ut, trots pandemins negativa påverkan fortsätter arbetslösheten gå ner och är i dag på historiskt låga nivåer. Den aktuella siffran är 4,7 procent, vilket är 2,6 procentenheter lägre än den var 2020.
Det här resonemanget, den här räkneövningen, är givetvis en ekvation som är lika relevant att utföra för Kiruna och Gällivare och Norrbotten och Västerbotten knutet till bland annat LKAB och Boliden. Denna samhällsnytta ska givetvis också vägas in även för de nya gruvetableringar som planeras i Sverige.
Lyfter vi frågan även till nationell nivå är vår sektor dessutom en betydande del av vårt lands exportindustri med mångmiljardintäkter som stärker vårt land och vår välfärd.
En gruvetablering må vålla debatt, det är fullt rimligt givetvis, men låt oss en gång för alla slå bort dimridåerna och de rena lögnerna om att vår industri inte genererar samhällsnytta och ekonomisk hållbarhet. Det är direkt felaktigt att påstå detta. Det allvarliga är att denna desinformation riskerar att ge allmänheten en förvriden bild av verkligheten och i nästa steg leda till fullständigt felaktiga slutsatser och beslut. Därför måste fakta få tala sitt tydliga språk.
Och för den som fortsatt tvivlar: Vi tar den debatten var som helst, när som helst.
Anders Sundström
styrelseordförande, Kaunis Iron
Klas Dagertun
vd, Kaunis Iron
17 kommentarer på “Kaunis Iron: Lögner som förbiser en miljard i konkret samhällsnytta”
Hade varit intressant och fråga KIAB varför de inte satsar ett enda öre på arbetarbostäder trots sk miljardvinster ??
Bolaget kunde gett förmånliga lån till de företag som vill bygga sk riktade lån. Dessa lån hade kostat en spottstyvel från vinsterna och hade betalats tillbaka till KIAB.
Förstår inte resonemanget som direktören för i denna artikel, vart satsar bolaget på orten kan inte se ett enda öre de investerat på själva orten utom på själva bolaget och driften ??
Verkar tomt snacka det här med att KIAB satsar lokalt på orten!
Motståndsrörelsen i Kaunisvaara (gruvfritt )lägger in insändare hela tiden hur dåligt allt är o har blivit sedan jobben kom till byn o kommunen,Är det inte bra att att jobb finns,Men har man höga inkomster från malmfälten så är man inte beroende av jobben ,nä man vill lyssna på ankor o grodorna,
När man läser inlägg av såna som Sahavaaratrollet och Marjavaara så förundras man av att de inte är politiker (eller så de kanske det?) De verkar ju ha lösningar på alla problem! Vad väntar ni på?
Vore intressant att veta hur många personer som har sin inkomst från enbart rennäringen.
Och vi då som är skrivna i Pajala kommun men arbetar i en annan kommun som i mitt fall Kiruna kommun sen 26 år tillbaka man får ju skämmas och vi är rätt många. Dags kanske för byte av mantalskrivnings ort och få lägre skatt t.o.m
Det är nog jämnt skägg. Många jobbar i Malmfälten men betalar skatt i Pajala (tack). Och sen är det tvärtom. Det jämnar ut sig!
Vad gäller finansiering av vägar och broar, och miljöåtgärder; KI och ALLT ANNAT företagande måste bidra till detta, och bidra UTÖVER gällande skatter och lagstiftningar. När en miljöolycka inträffar så skall berörd verksamhet betala åtgärderna för sådant. Någon form av fond(?) som får medel via årliga, lagstadgade avsättningar från allt företagande, går och täcker resterande kostnader, när företagets resurser är uttömda, eller vid konkurs. Samma förfarande när man återställer skador på miljö och natur. Strikta normer och riktlinjer för alla miljöfrågor måste också finnas, alternativt krävs grundlig översyn av de befintliga. KI skall också samråda med renskötseln som bransch, och följa gällande lagar. Samernas rättigheter måste beaktas, och utvecklas generellt i samhället. Politiker och sakkunniga; snickra ihop skarpa, täckande lagtexter. Vad väntar ni på?
Egentligen; all infrastruktur skall medfinansieras av allt företagande, en ”infra-avgift”, eller skatt om man vill kalla det så. Om kapitalets ”fria rörlighet”; begreppet är en skönskrivning av skatteflykt och alla de andra välkända schackdrag, eller ”rörligheter” som används för att göda den egna plånboken. Det hela bör kallas ”stölder ur det allmännas kassa”. Ett mycket striktare regelverk behövs, och detta kräver naturligtvis internationellt samarbete på statliga nivåer. Politiker och sakkunniga; börja snickra på regelverken. Vad väntar ni på?
Beklagar, glömde en VIKTIG sak; vem håller koll på att svenska kollektivavtal tillämpas fullt ut, och i alla led, och av alla underentreprenörer? Facken bör få en stärkt organisation och mycket större befogenheter! Sedan var det här med riskkapitalet igen; innan sådant kan tas in i landet så får riskkapitalisten bevisa att dennes kapital inte har något av ”tvättade pengar”, de ska inte heller vara införskaffade med hjälp av lurendrejeri, stölder, utpressning, utnyttjande, t.ex. av underbetald arbetskraft, skatteflykt eller annat brottsligt. Och då måste man redovisa ”räkenskaperna” från 1500-talet till dags dato. Rimligt, eller hur? Tack för ordet.
Bra artikel – En sådan verksamhet i en liten kommun är bingo. Staten får in skatt, affärerna blomstrar och kommunen har chans att växa. Sen pratar många om att riskkapitalisterna får utdelning vid ev vinst! Tacka f-n för det – har man investerat och tagit stora risker så ska man rimligen kunna få tillbaks kapital !! Det många glömmer är att riskkapitalet kan förlora och forlorade över 10 miljarder på Northlands konkurs..
Hur skulle Northvolt kunna byggt en fabrik i Skellefteå utan riskkapital? Det stora etableringen i Boden – blir den av utan riskkapital? NEJ det blir den inte och vet ni vad igen – riskkapitalet kan förlora på de investeringarna..
Ett jäkla prat om dessa som ej är skriva i Pajala kommun och inte betala skatt här, många kan inte flytta hit pga har inget hus som förälder arna lämnat efter, ta och kolla hur de ser ut med lediga lägenheter ,,,inte en enda ledig på Pajala bostäder i centralorten,,,Vi måst börja bygga boende och lägg ner badhus projektet
Att staten äntligen satsar pengar på bättre vägar kommer alla till godo, även KI. Det känns som att en del människor är besvikna på att vi fått ett bra företag som genererar en massa direkta och indirekta arbetstillfällen. Givetvis ska dessa företag följa lagar och förordningar inom natur och miljö, det finns myndigheter som följer upp detta. Slutligen, att vara eniga med ”samerna” i frågor som dessa aktualiserar är nog inte så lätt.
Bra skrivet av Sahavaaratrollet! Vad gäller finansiering av vägar och broar, och miljöåtgärder; KI och ALL ANNAN industriell verksamhet måste bidra till detta, och bidra UTÖVER gällande skatter och lagstiftningar. Årliga, lagstadgade avsättningar till låsta fonder kan vara en modell för att finansiera åtgärder vid t.ex. miljöolyckor? Normer och riktlinjer för att återställa skador på miljö och natur måste också finnas, alternativt krävs grundlig översyn av dem, och finansieringen av dessa åtgärder skall också vara säkrad i liknande, låsta fonder. Speciellt viktigt vid t.ex. bolagskonkurser. KI skall också samråda, och vara eniga med Samerna i de frågor som de aktualiserar. Politiker och sakkunniga; vad väntar ni på?
Skribenterna använder ordet ”desinformation” i sin insändare vilket betyder avsiktligt falsk eller vilseledande information som sprids på ett planerat sätt i syfte att nå en viss målgrupp. Felaktig information kan användas som en definition av desinformation, medan desinformation är felaktig information som sprids i syfte att bedra.
Med tanke på ovanstående så har Skribenterna säkert bara ”glömt” nämna att bolaget gjort en utdelning om 296 miljoner till aktieägarna/Riskkapitalisterna 2021. Mycket liten andel av dessa pengar har stannat i Norrbotten. Möjligen då ordförandens utdelning.
Vad skribenterna också ”glömt” nämna är hur stor andel av de som arbetar i gruvan och dess kringverksamhet inte är skrivna I Pajala kommun och därmed inte betalat skatt till kommunen, samt hur stor kostnad det är för kommunen. Miljardinvesteringen från oss skattebetalare när det gäller upprustning av malmtransportvägen har också förbisetts.
Ett förslag från Trollens arbetsutskott är att bolaget ska ersätta kommunen med exempelvis 50 000 kr per anställd som ej är skriven i kommunen för att täcka kostnaderna. Anta att ca 300 av de anställda inte är skrivna I kommunen, det skulle ge 15 miljoner till kommunens kassa. (Kaffepengar för bolaget som 2021 gjorde en miljardvinst) Dessa medel kan även komma att behövas efter gruvepoken. En gruvdrift ger irreversibla skador på miljön och kommer att påverka många generationer efter att riskkapitalisterna dragit.
I Bolagets nya tillståndsansökan anger bolaget att de avser att använda stora volymer xantater för att processa Sahavaaramalmen, detta är mycket skadligt för bl.a. fisk om det letar sig ut i vattendrag. Bolaget avser också att öka mängden gruvvatten som pumas ut I Muonioälven till 10-12 miljoner m3 per år, vilket är horribla volymer jämfört med andra gruvor. Svenska och finska statliga myndigheter har starkt ifrågasatt ansökan.
Det här är den bästa insändaren jag läst i Haparandabladet på många år. Beviset för det är också när man ser att det bara finns en kommentar. Dödgrävarna är förstummade och finner inga ord.
Kanske ingen som bryr sig idag? Finns ju andra farhågor att följa upp. Men din kommentar förvånar mig inte, med öknamn på de som ifrågasätter saker. Så har det ju alltid varit i ditt parti.
Kommer Greta att uttala sig om detta.när rennäringen blir lidande?är hon på samernas sida när det gäller vindkraften också.vore intressant att veta