Det är inte Norrbottens behov som kommer att skapa inflyttning. Det är erbjudandet om ett bättre liv för barnen och en framtid för näringslivet.
Jag lyssnade på en intervju där en riksdagsledamot från vår del av landet funderade kring behoven i norr och fastnade för en mening som ungefär löd ”vi behöver fler skattebetalare”.
Med meningen i huvudet lyssnar jag till andra som som är inne på samma spår; ”vi behöver personal” och ”fler måste flytta hit”.
Det är röster som får spridning i stora delar av landet men det rösterna missar är att knappt någon kommer att flytta till de nordligare delarna av landet för att Norrbotten eller Västerbotten behöver det.
Har vi verkligen inte kommit längre i våra insikter om vad som lockar till inflyttning?
* * *
DE SOM flyttar söker sig till ett nytt liv med nya värden och nya möjligheter. Så gjorde våra förfäder när de emigrerade över Atlanten till det stora landet i väster, för några generationer sedan. Så gör också de människor som idag flyr från oroligheter, förtryck och krig.
Människor som slår ned sina bopålar på ett nytt ställe drivs av en förhoppning och dröm att ge sig själv och sina barn en bättre framtid. Det spännande med det nya är förstås också en drivkraft.
En annan drivkraft kan vara att leva sin livsstil.
* * *
OM NORRBOTTEN och Västerbotten ska ses som en bättre framtid är det mer än jobb och bostäder som behövs. Det är frågan om att erbjuda ett helt liv med bättre möjligheter i huvuddelen av landet.
Det är dels frågan om vad man kan flytta ifrån; exempelvis trängsel, köer, skjutningar, sprängningar och en överprisad bostadsmarknad.
Det är lika självklart frågan om vad man kan vinna: Närheten till naturen, älvarna, sjöarna och havet. Möjligheten att ta skidorna till naturupplevelsen, skoterturen, båtturen eller varför inte vandringen. Självklart också fjällen som bara är ett par-tre timmar bort, även för den som bor vid kusten.
* * *
DET KOMMUNERNA levererar är helt avgörande. Arbetskraften som flyttar kanske inte i första hand synar äldreomsorgen men ganska sannolikt är att skolan kommer att värderas. Den kommun som inte levererar goda resultat i skolorna, skapar sin egen befolkningsminskning. Jag tror i sammanhanget att det är svårt att få någon att rekommendera en barnfamilj att flytta till Haparanda, så länge grundskoleresultaten är sämst i Sverige.
Jag tror på samma sätt att det är svårt att locka företagare till expansion eller etablering om företagsklimatet brister.
* * *
DETTA BORDE vara två prioriterade områden för varje kommun. Det samhälle som är bra för barnen, kommer också att vara bra för föräldrarna – och för de äldre generationerna. Barnen är grunden för all vår framtid.
På samma sätt som barnen, bygger näringslivet för framtiden. Den ekonomiska aktivitet som genereras i näringslivet skapar intäkter som i sin tur ger kommunen skatteintäkter, genom de jobb som skapas.
Norrbotten och Västerbotten kommer att behöva många nya företagare, inte minst för att serva den expanderande industrin men också för att erbjuda möjligheter för den som ser ett arbetsliv bortom de storskaliga arbetsgivarna.
Mångfalden skapar möjligheterna.
Örjan Pekka
Chefredaktör och ledarskribent på HB
Den här ledarspalten har också publicerats i Haparandabladet den 5 december 2023.
28 kommentarer på “HB Ledare: Inte fasen vill någon bli skattebetalare i norr”
Hur kan vi; invånare, politiker och tjänstemän i Haparanda kommun, inte dela verklighetsbild? Hur kan chefredaktören för lokaltidningen tro att folk bildar grupper och deltar i möten enbart för att de inte vill mista sina byskolor? Signaturen ”Engagerad förälder” vill att politikerna ska ”ta sitt ansvar” och lägga ner byskolorna. Som förälder till barn på Gränsskolan vet jag vad jag vill och jag är inte ensam; jag vill att högstadiet i Haparanda ska tillföras resurser, jag vill att attityden till eleverna ska förändras, jag vill att skolledningen ska ta sitt ansvar och se till att alla lärare får möjlighet och har skyldighet att göra ett bra jobb. Jag har aldrig oroat mig för barnen när de gick på låg-och mellanstadiet, nu när de går på högstadiet gör jag det. Telefonsamtal, e-post till rektorer och lärare, besök på skolan; inte hjälper det. Hör vrålen från de föräldrar som protesterar! De protesterar för att behålla det som fungerar, inte enbart för att barnen ska vara ”trygga”. Lägg ner skolor om det behövs men börja inte med det! Börja med att laga det som är trasigt; högstadiet.
pekka. vilken kommentar. visst känns det i en moderat skäl när sanningen kommer fram. om dina värderingar. varför står du inte för dina höger värderingar?skäms du för dom när du ser att ”lille mannen” styrs av ett Razi parti. HB är och har hela tiden varit ett högerorgan.skäms du för det idag med samarbetet med razi SD? vet att du inte törs svara eller ta in detta. men de finns andra medier.
Du borde läsa mina ledarspalter i HB. Där finns svaren.
Mvh
Örjan Pekka
Chefredaktör Haparandabladet
Happis är ett bra exempel på en kommun som förlorat sin själ och värdegrund.
Människor med driv och utbildning som har ambitioner och söker utveckling flyttar. Vilka blir kvar? Svaret är tyvärr det motsatta. Undantagen bekräftar tesen.
Det är varken skattebetalare eller traditionella industrier som räddar glesbygden eller kommunerna här uppe.
Det är det kulturella klimatet som måste utvecklas. Haparandas bibliotek stänger innan det ens har öppnat. Musiklivet existerar knappt men trimmade tvåhjulingarna genar över rondellerna och under sena nätter och den öppna drogförsäljningen inne i COOP- entrén pågår dagligen. Systembolagets och snusbutikerna försäljning går jämsides med sjuktalet, som toppar landet. Emedan utbildningsnivån bland medborgarna är under all kritik.
I byarna kör motorburna vuxna runt med fyrhjuling och skoter utan att bidrar nämnvärt till livskvalitet eller utveckling. Möjligen uppmuntras den stereotypiska tornedalingen som inte kan förflyttas utan några hästar mellan bena.
Vem vill flytta till en vacker skärgårdsö som bullrar mer än nere i Stockholm?
En kommun blir aldrig rik på företag. Det är dess bofasta innevånare som tillför och utvecklar en levande bygd.
En alltför hög tilltro på traditionell företags verksamhet riskerar alltid att gå om intet, men de som väljer att bo kvar håller bygden levande. När Seskarö tappade sin såg så vaknade byborna och bildade föreningar, räddade kiosken och anordnade Skärgårdsfestival. Dwn nu nedläggningshotade skolan rymde 65 själar, nu knappt 20. Skolan hotas av nedläggning. Ingen inflyttning sker och sedan sågen startade har byns engagemang svalnat.
Människor söker inte enbart efter traditionella industrier som gruvorna i norr och sågverk på paradisö, utan efter livskvalitet, där innovativa krafter stimuleras av en ren natur och människor som trivs och värdesätter hälsan, kulturen och sitt boende på ett helt annat sätt än de tidigare generationerna som sprang och städade efter de höga herrarna och politikens pionjärer som pratade om den fulla sysselsättningspolitiken. Vi som lever på 2000-talet ser kulturen och människans livskraft istället för industrialismen maskiner.
pekka förespråkar som ”miss KD” att kommunerna ska dra in på det som inte är kommunens ansvar. alla vet vad som är kommunens huvudansvar. men ändå skriver pekka som är en genuin högerextremist att det är bara arb givarna som ska ha makten och bestämma villkoren. vem är det som arbetar till att företagen går med vinst? inte är det företagsledarna: utan arbetare ingen vinst. och inga arbetare om det inte finns ett liv utanför arbetet, som ishall , fotbollsplander, kultur m.m. men pekka är nöjd att han själv med en tung börs som extrem borgerligheten alltid har gjort att nöjen är bara till för för ”att vi är bättre än ni” för annars har vi ju inget att leva för. det står att läsa i moderaterna och SD:s hemliga partiprogram. fråga inte hur jag vet det! men det är fakta.
Sådant svammel och pådyvling av åsikter som jag aldrig haft eller uttryckt! Hade detta rört en annan person än mig som ansvarig utgivare hade jag inte publicerat kommentaren eller åtminstone redigerat bort de värsta stolligheterna.
/Örjan Pekka
Ansvarig utgivare
Ett universitetssjukhus i Norrbotten är ytterligare en förutsättning och en trygghetsskapande faktor, en bra skola är en självklarhet men även en kvalificerad sjukvård som erbjuds lokalt i länet. För dessa båda behövs skattebetalare, både till kommunerna men även till regionen. idag har vi ett antal personer, i ledande befattningar, som hämtar sin inkomst i länet, både i företag som inom kulturell verksamhet som betalar skatt utanför länet. Börja där, kräv att dessa betalar skatt där de hämtar sin försörjning.
Sjukvård skulle behövas. Att köra dessa urusla vägar ända ner till Sunderbyn om man bor en bit bort kan upplevas som ren tortyr om man har ont någonstans. Är man gravid finns det en massa undersökningar som av någon konstig anledning inte kan göras på hemorten eller ens i Kalix. Reseersättning utgår heller inte annat än för vissa typer av vård. När man ska föda ska man hinna köra i flera timmar för att inte föda i bilen, för någon annanstans än i Sunderbyn är man inte välkommen att (knappt ens där, för kommer man ”för tidigt” blir man direkt hemskickad igen). Ambulanser verkar inte finnas tillgängliga så ofta som de borde, till exempel inte under jul och nyår i vissa kommuner, och ”väljer” man att åka ambulans till sjukhuset i stället för att köra egen bil så förväntas man åka med ordinarie buss hem, vilket inte är så lätt om man inte är helt frisk eller om man just har fött barn. Gamla, sjuka och gravida personer prioriteras väldigt lågt i Norrbotten … Sedan tandvård – ska man verkligen behöva resa utomlands för att åtgärda tandvärk? Så är det i alla fall …
Mona gillar ju att betala skatt .anställ henne till regionen.se till att hon flyttar hit till norrbotten
Det finns absolut ingen orsak till att flytta t.ex till Haparanda. Utbildningsnivån i kommunen är skrämmande låg (ingen chans om man skulle vilja idka intellektuella diskussioner med någon, inte bara köra snöskoter eller fyrhjuling, ), skolan är Sveriges sämsta ( hur kommer det sig att den förra skolchefen fick sitta kvar så många år? vad gör skolhälsan och dess chef? drömmen om Norrbottens bästa skola? skrattretande!), ingen riktig kultur, inga möjligheter för barn att utvecklas, inga bra jobb, rejält överviktiga invånare, i Haparanda är 64% överviktiga ( övervikt i Sverige kostar 70 miljarder/år). Skulle folk flytta hit för att kunna vandra i Riekkola eller i våra igenväxta slyskogar ( Vuono)? Det finns säkert tre, fyra masochister som skulle trivas här men det räcker inte. Nej, kloka, energiska människor kommer aldrig att flytta till Tornedalen, förhoppningsvis några av såna till Luleå, men i så fall måste det verkligen löna sig, ekonomiskt.
Så du menar att låg utbildningsnivå omöjliggör intelligenta diskussioner? Jag håller inte med. Vissa högre utbildningar verkar nämligen ta ifrån individen förmågan till självständigt tänkande. Det är nog emellertid stor skillnad på utbildning och utbildning.
Pekka skriver om mångfald och om företagsklimatet! Borgarnas s.k. frihetsreformer med mångfald av Apotek, Bilprovning, privata inom skola, omsorg, arbetsförmedling, bemanningsföretag etc. Har detta förbättrat företagsklimatet inom våra kommuner när t.ex. AF och Försäkringskassan lagts ned med försämrad service till förtagen och anställda. Läs norska Stordalens bok vad som krävs för lyckade företags investeringar. Det är att man prioriterar anställda, med bra villkor och att samhället har bra trygghets system, barnomsorg etc. Ett företag utan trygga anställda blir aldrig framgångsrikt. Således vad har en kommuns s.k. företagsklimat att göra i frågan?
De flesta med ett förstånd väljer att flytta dit det är billigare att leva med lägre skatt och större utbud. Sen kan man behålla fritidshus i norr. Men det skapar varken förutsättningar för samhällsutveckling. Finns varken tillräckligt med nya företag som kvinnor är med i, konstgallerier, internationella evenemang, träningsanläggningar, badhus, caféer, barer, strandklubbar, turistanläggningar, IT företag, intressanta bibliotek eller stadskärnor. Det finns inte heller tillräckligt med platser där medelåldersmänniskor, samt yngre kan träffas och utbyta idéer för utveckling av samhälle. Sluta lägg allt krut på kommuner med insnöade kostymnissar de verkar ändå inte ha pengar till någon samhällsutveckling. Andra investerare behövs och fler internationellt inflytelserika aktörer med intresse för utveckling.
Vad spelar det för roll vilket kön som är med i nya företag? Konstgallerier, vem bryr sig om sådant? Fattar inte alls ditt inlägg … Det är väl ändå en acceptabel vardag man är ute efter i första hand. En fungerande bostad till ett rimligt pris och ett jobb som bekostar mat/hyra, helst utan att medföra alltför mycket arbetsskador … Och så förstås körbara vägar! Det sistnämnda saknas tyvärr på många håll …
Haparanda kommun har inte tagit tillvara kompetensen så snart är även jag en bortflytad kompetens omöjligt att få jobb för att kommunen ger allt till en som har avtal skärp er annars är det bara pansjonärer här i kommunen snart finns inga driftiga politiker kan köpa Nikka skola för en krona presis som det skulle vara värdet av den enligt kommunen
Vi kan bli det nya USA. Jag har en arbetskollega från Schweiz som flyttat hit för att boendekostnaderna i Schweiz är så höga att de kan inte göra annat än jobba. Hon flyttade hit med sin man och fick jobb. Otroligt välutbildade och arbetsamma.
Vi läser ju nästan dagligen om att det är bättre att gå på bidrag än att jobba. Pensionen för vissa grupper är lägre för den som jobbat hela livet än en som aldrig jobbat. Stryper man bidragen så står folk i kö till jobben i norr. Varför ska en person som får allt betalt i södra Sverige flytta till Norrland och tvingas att jobba? Det faller ju på sin egen orimlighet. Polacker, rumäner och bulgarer har inte samma välfärdssystem så dessa använder fly in-fly out till Sverige. De bygger av sin lön sina egna hus i respektive land. De har inte en tanke på att flytta till Norrland. Utan dessa personer så skulle de flesta byggen i ex Luleå stå stilla.
Mångfald?! Finns redan ett överflöd av kebabhak pizzerior osv. Vallenområdet är fullt i mångfald redan. Bara titta 10 år tillbaka och se utvecklingen i domar på tingsrätten till dags dato om du inte förstår vad mångfald ställer till med.
Bra skrivet, det är erbjudandet som lockar nya personer till orten. Bra livsmiljö men om det saknas arbete och skolmiljön inte är bra hur ska det bli inflyttning? Historiskt har Haparandas arbetsgivare till stor del varit offentlig sektor nu behövs krafttag kring näringslivet och vad jag förstår byggs en nu organisation upp kring näringslivsstöd från kommunen, skolfrågor debateras. Hantering av lokala näringslivet, tillstånd mm måste prioriteras av politiken och chefer inom kommunen. Synen på källan som föder samhället dvs företagen måste ändras och vi alla måste ta till oss att från företagen kommer våra löner och kommunen drivs av skatteintäkter från våra löner. Min syn är att Haparandas läge är fantastiskt med närmarknad i två länder, kunskap kring både kultur och språken. Om vi får några aktörer som kan sälja till bägge länderna precis som tex Ikea gör. Lyft goda exempel, marknadsför detta mot företag som behöver Finland och Sverige som marknad. Det finns duktiga hantverkare som pendlar ut. Det finns närhet till företagsanpassad utbildning. Men vilka företagsledare på andra orter vet om detta? Det finns Haparanda företagare som driver verksamhet på andra orter men kanske skulle kunna göra mer i Haparanda. Prata med dem fråga vad som skulle hjälpa dem att kunna göra mer i Haparanda. Hjälp till med kultur och nöje. Ställ krav på företagens vänner ( almi, regionen, mfl) att synas mer i Haparanda.Gynnsamt att
sälja mot Finland och för den delen andra euroländer med tanke på kronans låga värde. Det finns drygt 1000 aktiva företag i Haparanda enligt uc, om vart tredje göretag anställer 1 person till har vi god tillväxt. Som jag ser det ligger ansvaret på kommunen att skapa Haparandserbjudande och sätta ramar och paketera erbjudande sedan måste naturligtvis företagare, medborgare och arbetskraft vara positiva och hjälpa till. Hjälp entreprenörer bygga företagen, få befolkningsökning, vilket ställer krav på offentliga verksamheter. Med kraven kommer förbättringar och tillväxt skapas och med detta också en positivare syn på Haparanda.
Haparanda kommun = hemliga klubben. Nu kom en skolutredning med färdiga förslag som varit hemlig in i det sista. Allt är som vanligt.
Varför???!!
Jag föreslår en namntävling för kommunhuset! Mitt förslag är ”Von oben”.
Man kan ju också fokusera på att behålla folket som redan finns här i stället för att måsta släpa hit en massa nytt folk. Ungdomarna flyttar så fort de bara kan. Även många vuxna går och överväger flytt. Ta reda på varför …
”Tänka utanför boxen”!. Det är en klyscha som när den används i sig är en varningssignal. Håll tankarna innanför boxen men se till/eftersträva att du har en stor och relativt välfylld box. Stor nog att rymma mycket men också alltid med plats kvar för att fylla på med mer innehåll.
Sen kan man ju inte flytta hit då majoriteten av företagen prioterar folk som kan finska. Hur ska vi nyinflyttade eller så kunna få jobb förutom på vissa ställen. Varför ska vi anpassa oss så mycket efter finland? Inte är det så på deras sida. Dom får väll prata engelska som vi gör när vi kommer över dit om vi knte kan språket. Men är väll såhär om man fjäskar.
A: Finländarna kan inte engelska heller. Jag ville ha 10liter kerosene dvs. fotogen men det slutade med att jag fick googla fram ”valo petroli”. Finländarna är väldigt dåliga på språk överlag.
Tillägg: I Luleå har ett antal kommunchefer fått titeln kommundirektör, vad föranleder detta = höjd lön. Men vad har dom gjort för att tänka nytt och utanför boxen som föranleder till detta, kanske ngt dom gjort inom kommunen 😏.
Huvudet på spiken.
Men hur ska vi få de som ”bestämmer” att fatta, det är dax att börja tänka nytt och utanför boxen. Mycket är troligen oxå frågan om attityder, värderingar, benägenhet till förändring m.m. Man vet vad man har men vad ska komma och detta kan innebära förändringar för mig och min position. Behöver inte vara negativt men sitter man ”säkert” så vill man inte ha några nya idéer/tankar. Eller?🤔
Behövs kompetens i banksektorn.
Kolla Venezuela.