Det har varit många insändare från personer som själva flyttat från Tornedalen – förmodligen för att få försörjning – men som menar att de som stannat kvar inte förtjänar att fara väl av alla investeringar som nu söker sig till glesbygden utan ”kraven ” som ställs är att det ska vara tyst, mörkt (inga lampor) och orörd skog. De jobb som ska få finnas är renskötsel och turism. Vindkraft, gruvor och skogsbruk påstås förstöra möjligheterna att bo kvar.

• Hur hänger det resonemanget ihop?

• Varför valde ni själva att flytta till bullriga städer, innan vindkraft kom på tal?

• Vem kan bo kvar eller ännu mindre flytta in – om det bara finns tystnad och natur, men inga fler jobb?

• Var ska kommunen få sina pengar utan medborgares skatter?

Ett fåtal renskötare som har sin lön från gruvan för att bekosta förlust-renarna och ett fåtal lågavlönade säsongsjobbare inom turism kan omöjligt betala för vägar, skola och åldringsvård. Djurhållare som trots stora bidrag inte behöver betala för fodret (renlaven) eller besöksföretag som inte ens arrenderar marken där de säljer turistaktiviteter – hur skulle de kunna expandera och skapa tillväxt med välbetalda helårs-jobb för ortens ungdomar?

Den som vill ha mörkt och tyst blir nu sannspådda varje dag. Utan fler arbetsgivare i Pajala fortsätter utflyttningen att släcka byarna. Säj nej till allt så kommer ingen att ha jobb, eller kunna bo här.

”Orörd skog” är ju inte precis unikt eller ens en dyrt säljbar bristvara i norra Sverige. Allemansrätten gör naturen ”gratis”. Gruvorna behövs för den gröna omställningen och då behövs mer grön energi – i norr. Det vill säga mer vindkraft och solceller, och mer biomassa för energilagring via vätgas/metanol. Obebyggda och övergivna skogsområden är däremot det stora hotet för dem som vill kunna bo kvar med sina familjer i Pajala.

Och en tragisk misskötsel av den odlarmöda som förfäderna lagt ner för att bita sig fast här. Det som skapat värdeminskning på fastigheter är inte vindkraft utan att fler måste flytta än som behöver mer boende. Den värdeminskningen har pågått länge, och kan i vissa fall bromsas genom återskapat vägunderhåll och betalning av lokalnytta i byarna – från just vindkraften.

En grafitgruva eller ett par vindkraftverk stoppar inte själva utflyttningen men genom att ligga i serie med andra investeringar så kan den bromsas. Gruvjobben är kända, men varje vindkraftverk ger många lokala jobb under byggtiden inom skogsavverkning, vägbygge, kabeldragning och betonggjutning. Under drift-tiden ger vart 6:e verk en fastanställning inom teknik, service eller väghållning. Men det som ofta glöms är att förutom bygdepengen till närområdet så ger varje vindkraftverk ett årsarrende som svarar mot en årslön – i 50 år. Antingen går det till allmänningen som ger bidrag till lokala skogsjobb eller så delas pengarna mellan markägare som då antingen betalar skatt och renoverar huset eller investerar i skogsbruket. De markägare som bor på annan ort borde lämpligen efterskänka sin andel i ett arrende till utveckling i Pajala.

De som redan flyttat för sin försörjning på annan ort och skriver insändare för att förtala möjligheterna för de som bor kvar att försörja sig och familjen – för ett påhittat behov av ännu mer natur, mörker och tystnad har ett stort ansvar att förklara vad alla ska leva på istället. Politikerna har också ett ansvar att beskriva att det allmänna inte betalas genom en sedelpress utan behöver fler lokala löner att beskatta. Turism är den verkliga ”fly-in /fly-out”ekonomin där de inblandade sällan betalar skatt eller investerar på orten. Varje vindkraftverk ger alltså lika mycket inkomst som en anställning (helårsjobb) 35-50 år framåt. Nu har Sveaskog halverat avverkningarna så vi får se hur många fler helårs-jobb som renskötseln och turismen kan bjuda på, för de som måste byta bransch.

Greta Thunberg har suttit i betong-Stockholm och ”strejkat” för att glesbygdens utveckling ska stoppas och all skog ”konserveras” som alibi för att den verkliga skövlingen av natur – för storstädernas byggbehov – ska kunna fortsätta. Greta kan stanna och få ordning i Stockholm där det behövs och låta Jokkmokk och Pajala växa så att barnen kan bo kvar och ha bra jobb. Riv istället höghusen och motorvägarna så att naturens mångfald åter kan utvecklas där den behövs bäst. Att ”skydda ” mer skog där den redan täcker hela kommunen är lika smart som att skydda myggen som redan finns överallt – helt av egen kraft.

Många ondgör sig också över vindkraft. Men energilagrings-teknik för vätgas löser alla överskottsproblem med för låga elpriser, som vårflod, energitäta vintervindar när det är kallt och vindstilla nere i de bebyggda dalgångarna, det vill säga när det blåser mer än elbehovet. Vätgaslager är flyttbara till en egen marknad för järnsvamp, bränslecellsfordon och metanolfabriker. Just metanol kommer även att skapa mer marknad för biomassa även från Pajala. Blåser det för lite så gör man el av vätgaslagret till bättre pris än när det blåste för mycket.

Många utbor talar varmt om det exploaterande ”hyggesfria” skogsbrukandet där de största maskinerna ska in och avverka de största träden i snö och kyla utan att skada små-granar mellan de stora – med målet att få en gles granskog utan skogsvårdskostnader och med mycket liten tillväxt. Eller att låta skogen ”bara vara” vilket i sig innebär avstannande tillväxt med åldern och då upphörande av CO2-nettoupptag. Våra skogsträd har utvecklats för att vara invasiva efter naturens egna kalhyggen, lika med storm och skogsbrand. Mångfalden och djurlivet mår väl av hyggesfasen, jämfört med artfattig och gles äldre skog där bara gran och ljung överlever. Dessutom verkar det som om både renskötseln och turismen tjänar mer pengar på att använda väl-gallrad tallskog för sina företag jämfört med o-skött och ogenomtränglig så kallad ”urskog”. Bristen på kunnande och historielösheten hos balkongekologerna gör att de nu måste avkrävas ansvar för att deras bristande skogskunnande påverkar beslut som minskar CO2-upptagen i Sverige – förutom att de minskar försörjningsunderlagen på landsbygden. Till ingen nytta för någon. Vad hände med ”Listen to the science”?

Ingen i Pajala behöver satsa egna pengar i vind, skogs-industrin och gruvor så låt ägarna lösa teknik, miljö och lönsamhetsfrågor. Kanske är det fel att det är helt gratis att stoppa andras jobb trots omfattande miljöprövningar. Sverige är ensamt om detta med gratis överklagande.

Nä – börja ta ansvar för framtiden och tänk på helheten. Sluta motarbeta de som vill satsa på mer jobb på landsbygden. Den riskerar att dö ändå genom flytt till bättre försörjning i städerna. Inse att det är inkomster som styr flyttning och börja stödja fler chanser till löner i Pajala.

Less på alla dumma idéer som motarbetar ett fortsatt livskraftigt Tornedalen