I Pajala Kommun finns en stor enighet kring Kaunis Iron och gruvverksamheten som bedrivs i kommunen. Majoriteten av befolkningen är positivt inställd till en gruvverksamhet och den inställningen sträcker sig även från det allra rödaste partiet till det blåaste partiet. I en normalt ostabil och oenig politik, så står alla våra partier som är verksamma i Pajala kommuns fullmäktige eniga kring att vi har en positiv syn på en gruvverksamheten i vår kommun.

En tillståndspliktig verksamhet ska förena samhälleliga intressen ur miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. I den löpande och ständigt pågående avvägningen mellan ekonomiska intressen och miljöhänsyn vägleds vi av Miljöbalkens portalparagraf. Där understryks att de olika dimensionerna som ska samverka; ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”.

Naturvårdsverkets ansökan om återkallelse av tillståndet ser vi som något mycket allvarligt för kommunens framtida utveckling och också möjligheten till framtida verksamheter inom gruvnäringen. Stabila, transparanta och förutsägbara tillståndsprocesser är ett måste för så investeringstunga verksamheter.

Naturvårdsverkets agerande minskar förutsägbarheten i tillståndsprocesserna, vilket vi ser som mycket allvarligt. Vi anser också att Naturvårdsverkets agerande strider mot proportionalitetsprincipen.

Grunderna till vår uppfattning är följande:

– De förra ägarna av tillståndet var hänvisade till att söka tillstånd via Gränsälvskommissionen i stället för den gängse gången för miljötillstånd.

– Det finns ett gällande tillstånd, vilket mest troligt var en förutsättning för en nystart av verksamheten.

– Den tillståndsgivna verksamheten utövas under tillsyn av Länsstyrelsen i Norrbotten, vilket troligtvis är den tillsynsmyndighet som har mest erfarenhet av gruvnäring i landet.

– De nya verksamhetsutövarna borde inte kunna belastas för eventuella tidigare avvikelser utan att få en chans att rätta till eventuella avvikelser mot miljötillståndet. Naturvårdsverkets val av tidpunkt för ansökan innebar ingen sådan möjlighet innan processen startade.

– Kaunis Iron AB har ansökt om ett nytt miljötillstånd och de två processerna var tänkta att hållas tillsammans för att domstolen ska kunna ta ett helhetsgrepp i frågan.

Utifrån dessa argument konstaterar vi, även med hänsyn tagen till eventuella negativa miljöaspekter, att det är orimligt att riskera Kaunis Iron AB:s verksamhet och därmed också en stor del av Pajala kommuns utveckling genom att för det första ansöka om återkallelse. Detta i stället för att genom att fokusera på ett nytt tillstånd, värna om en långsiktig lösning som säkerställer miljö, bolagets möjligheter och samhällsutvecklingen.

Om verksamheten skulle stoppas på grund av allvarliga faror för miljön så är det en sak, men fram till dags dato har inte händelser skett som föranlett en stopp av verksamheten eller någon typ av polisanmälan vad jag känner till. Men om man stoppar verksamheten på grund av administrativa tillkortakommanden i processen, är det inte rimligt i förhållande till den effekt det får på kommunen, närliggande kommuner och regionen.

Pajala kommun vill se en långsiktigt hållbar utveckling inom kommunen. Hållbar utveckling brukar definieras som ”utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Hållbarhetsbegreppet innefattar de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet – men det sociala perspektivet hamnar ofta i skymundan för att det är svårare att definiera, men brukar beskrivas som ”ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader”.

I Pajala har gruvverksamheten inneburit nya arbetstillfällen, inflyttning och framtidstro och acceptansen för gruvan bland befolkningen är hög. För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling måste dock ojämlikhet, miljöpåverkan och störningar minimeras och samexistensen med andra näringar säkerställas.

Pajala Kommun ser att ungefär 500 personer är sysselsatta i gruvan och via underleverantörer i vårt närområde. För Pajala kommun som har ungefär 2.600 personer i arbetsför ålder är det en stor andel som sysselsätts genom gruvverksamheten. Kommunen hade efter sommaren 47 personer öppet arbetslösa varav 2 personer var ungdomar.

Kommunen har stadigt minskat sin befolkning förutom då Northland Resources och Kaunis Iron drog igång sin verksamhet. Varför tar jag då upp det här som inte har något med gruvverksamheten att göra? För att man måste beakta att allt hänger ihop.

Pajala kommun har länge haft en negativ befolkningstrend samt en åldrande befolkning samt ett underskott på kvinnor. Kaunis Iron beskriver Pajalabon som en starkt hotad art i sin ansökan, vilket är en träffande beskrivning.

För att få till en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen är det av vitalt intresse att både kvinnor och män i alla åldrar kan och vill bosätta sig här. En utökning av gruvverksamheten skulle innebära fler arbetstillfällen, vilket möjliggör för en föryngring av befolkningen och att utflyttningen kan bromsas upp och även vändas.

Av ovanstående anledningar biträder Pajala kommun, Kaunis Irons ställningstagande att man avslår Naturvårdsverkets begäran i sin helhet om ett återtagande av miljötillståndet.

Ulrica Hammarström (S)

Kommunalråd Pajala Kommun