fbpx

Kommunalrådet: Pajala behöver gruvan

I Pajala Kommun finns en stor enighet kring Kaunis Iron och gruvverksamheten som bedrivs i kommunen. Majoriteten av befolkningen är positivt inställd till en gruvverksamhet och den inställningen sträcker sig även från det allra rödaste partiet till det blåaste partiet. I en normalt ostabil och oenig politik, så står alla våra partier som är verksamma i Pajala kommuns fullmäktige eniga kring att vi har en positiv syn på en gruvverksamheten i vår kommun.

En tillståndspliktig verksamhet ska förena samhälleliga intressen ur miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. I den löpande och ständigt pågående avvägningen mellan ekonomiska intressen och miljöhänsyn vägleds vi av Miljöbalkens portalparagraf. Där understryks att de olika dimensionerna som ska samverka; ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”.

Naturvårdsverkets ansökan om återkallelse av tillståndet ser vi som något mycket allvarligt för kommunens framtida utveckling och också möjligheten till framtida verksamheter inom gruvnäringen. Stabila, transparanta och förutsägbara tillståndsprocesser är ett måste för så investeringstunga verksamheter.

Naturvårdsverkets agerande minskar förutsägbarheten i tillståndsprocesserna, vilket vi ser som mycket allvarligt. Vi anser också att Naturvårdsverkets agerande strider mot proportionalitetsprincipen.

Grunderna till vår uppfattning är följande:

– De förra ägarna av tillståndet var hänvisade till att söka tillstånd via Gränsälvskommissionen i stället för den gängse gången för miljötillstånd.

– Det finns ett gällande tillstånd, vilket mest troligt var en förutsättning för en nystart av verksamheten.

– Den tillståndsgivna verksamheten utövas under tillsyn av Länsstyrelsen i Norrbotten, vilket troligtvis är den tillsynsmyndighet som har mest erfarenhet av gruvnäring i landet.

– De nya verksamhetsutövarna borde inte kunna belastas för eventuella tidigare avvikelser utan att få en chans att rätta till eventuella avvikelser mot miljötillståndet. Naturvårdsverkets val av tidpunkt för ansökan innebar ingen sådan möjlighet innan processen startade.

– Kaunis Iron AB har ansökt om ett nytt miljötillstånd och de två processerna var tänkta att hållas tillsammans för att domstolen ska kunna ta ett helhetsgrepp i frågan.

Utifrån dessa argument konstaterar vi, även med hänsyn tagen till eventuella negativa miljöaspekter, att det är orimligt att riskera Kaunis Iron AB:s verksamhet och därmed också en stor del av Pajala kommuns utveckling genom att för det första ansöka om återkallelse. Detta i stället för att genom att fokusera på ett nytt tillstånd, värna om en långsiktig lösning som säkerställer miljö, bolagets möjligheter och samhällsutvecklingen.

Om verksamheten skulle stoppas på grund av allvarliga faror för miljön så är det en sak, men fram till dags dato har inte händelser skett som föranlett en stopp av verksamheten eller någon typ av polisanmälan vad jag känner till. Men om man stoppar verksamheten på grund av administrativa tillkortakommanden i processen, är det inte rimligt i förhållande till den effekt det får på kommunen, närliggande kommuner och regionen.

Pajala kommun vill se en långsiktigt hållbar utveckling inom kommunen. Hållbar utveckling brukar definieras som ”utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Hållbarhetsbegreppet innefattar de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet – men det sociala perspektivet hamnar ofta i skymundan för att det är svårare att definiera, men brukar beskrivas som ”ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader”.

I Pajala har gruvverksamheten inneburit nya arbetstillfällen, inflyttning och framtidstro och acceptansen för gruvan bland befolkningen är hög. För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling måste dock ojämlikhet, miljöpåverkan och störningar minimeras och samexistensen med andra näringar säkerställas.

Pajala Kommun ser att ungefär 500 personer är sysselsatta i gruvan och via underleverantörer i vårt närområde. För Pajala kommun som har ungefär 2.600 personer i arbetsför ålder är det en stor andel som sysselsätts genom gruvverksamheten. Kommunen hade efter sommaren 47 personer öppet arbetslösa varav 2 personer var ungdomar.

Kommunen har stadigt minskat sin befolkning förutom då Northland Resources och Kaunis Iron drog igång sin verksamhet. Varför tar jag då upp det här som inte har något med gruvverksamheten att göra? För att man måste beakta att allt hänger ihop.

Pajala kommun har länge haft en negativ befolkningstrend samt en åldrande befolkning samt ett underskott på kvinnor. Kaunis Iron beskriver Pajalabon som en starkt hotad art i sin ansökan, vilket är en träffande beskrivning.

För att få till en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen är det av vitalt intresse att både kvinnor och män i alla åldrar kan och vill bosätta sig här. En utökning av gruvverksamheten skulle innebära fler arbetstillfällen, vilket möjliggör för en föryngring av befolkningen och att utflyttningen kan bromsas upp och även vändas.

Av ovanstående anledningar biträder Pajala kommun, Kaunis Irons ställningstagande att man avslår Naturvårdsverkets begäran i sin helhet om ett återtagande av miljötillståndet.

Ulrica Hammarström (S)

Kommunalråd Pajala Kommun

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

12 kommentarer på “Kommunalrådet: Pajala behöver gruvan

  1. Ingen yrkesstolthet och pisslöner är det verkligen värt och offra miljön, knappt råd och bygga framtid och köpa hus??

    • @Pisslöner
      Konstigt att ca 500 personer utan tvång väljer att jobba innanför grindarna🤣 kan ju inte vara alltför knapert😅

  2. ”Slutsnackat” kör med den klassiska härskartekniken. Jag är övertygad om att KI gör det de ska om de får veta spelreglerna. Pengar finns för detta. Myndigheterna måste snabba på dessa beslut och inte dra ut på det. Hela Sverige ska leva, även Tornedalen!

  3. Tillsynsmyndighet gör inga kontroller ute i fält, provtagning görs av bolaget i form av bristfällig egenkontroll som redovisas i rapport till Tillsynsmyndighet som har mycket svårt att utöva tillsyn på verksamhet som inte följer tillstånd.
    Om man som politiker accepterar att bolaget pumpar ut 50 ton glödgningsrester/metaller per år i älven utan begränsningar på utsläpp i vatten samt om man tycker att det är helt OK att anläggningar inte är uppförda enligt tillstånd så tar man inte långsiktigt ansvar för samhällsutvecklingen.
    Ovanstående prövas nu av Mark och miljödomstolen som har kompetens att besluta i ärendet.
    Kanske är dags att lita på Svea-rikes myndigheter så som Länsstyrelsen, Hav och Vatten och Naturvårdsverket som värnar om långsiktig hållbar samhällsutveckling.
    Den nya ansökan har stora brister och bolaget vill tredubbla volymen av gruvvatten som ska pumpas ut i älven, 10-12 miljoner m3 per år, det är horribla volymer jämfört med andra gruvbolag. Bolaget visar inget större intresse för alternativa moderna lösningar som skulle vara betydligt skonsammare för den lokala miljön och för Torneälven.
    Politiker, ställ krav på bolaget istället om ni vill rädda gruvan.

  4. Typiska avundsjuka som motsätter sig detta. Det KI släpper ut i Muonioälv är en bråkdel av vad finnarna släpper ut i älvarna. Efter skid-VM i Lahtis litar jag inte på finsk ”expertis”

  5. Märklig diskussion! Kaunis Iron har att ta fram en åtgärdsplan för miljöåtgärderna, och stå för kostnaderna för dessa, om myndigheterna ställer sådana krav. Myndigheterna gör som bekant provtagningar, bedömer riskfaktorer och behandlar sakfrågan utifrån dessa. Eventuella åtgärder och tidsramen för åtgärderna bestäms av myndigheterna. Om regeringen i något läge blandar sig i leken och hävdar annat så skall detta omedelbart överklagas. Politiskt rävspel och spådomar om Pajalas framtid hör inte till sakfrågan. Slutsnackat.

  6. En undran om inflyttning: Kommunens befolkning minskar hela tiden och inget görs åt den enorma bostadsbristen så kommer vi ha utsocknes arbetare som inte ens betalar skatt i kommun. Så kallade oljeplattformsarbetare, jobbar en vecka för att vara på sin hemort nästa vecka. Och hur mycket betalar Kaunis Iron skatt i kommun. Deras huvudkontor finns i Luleå och det är dit eventuella skatter betalas, ca. 4-5 miljoner per år.
    Kenth Heikkinen

  7. Pajala har bara gruvan. Läggs den ner så är det godnatt för hela Pajala. Jag misstänker att Lidingöborna inte är så där överförtjusta att ge bidrag till Pajalaborna som inte vill försörja sig själva, utan lever hellre på andras skattepengar. Behåll gruvan för Pajalas eget värde som en kommun som bidrar till välfärden. Självförtroendet, självrespekten och framtidstron får samtidigt en välbehövlig boost för hela befolkningen. Som en Pajalabo uttryckte sig när Northland la ner: Tja, gruvan var ju en tid då vi kunde slippa deppa. Nu är vi inne i deppigheten igen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Sjöräddningen planerar etablering i skärgården

Sjöräddningen planerar att etablera sin verksamhet permanent i Haparanda-Kalix skärgård. Och redan nästa sommar kan en räddningsbåt finnas på plats i Kalix för att en frivillig besättning ska kunna övas och senare etableras som sjöräddare.

Sveriges bästa skolkommun

För andra året i rad har Lärarförbundet rankat Övertorneå till Sveriges bästa skolkommun. Pajala klättar rejält och placeras som etta när det gäller lärartäthet. Haparanda tappar däremot placeringar.

HB presenterar: Värmeverket och jakten på den försvunna skatten

HB avslöjade 1 juni i år att VD Pär Gabrielsson vid Haparanda Värmeverk AB var engagerad som konsult i strid med lagen. Det gav snabbt resultat. Redan 4 juni begärde Värmeverket att få komma in med en självrättelse till Skatteverket. Det har lett till en omfattande skatt(e)jakt med målet minsta möjliga skatt för alla inblandade.