fbpx

Stoppa alla investeringar i norr – vi vill ha tystnad!

Det har varit många insändare från personer som själva flyttat från Tornedalen – förmodligen för att få försörjning – men som menar att de som stannat kvar inte förtjänar att fara väl av alla investeringar som nu söker sig till glesbygden utan ”kraven ” som ställs är att det ska vara tyst, mörkt (inga lampor) och orörd skog. De jobb som ska få finnas är renskötsel och turism. Vindkraft, gruvor och skogsbruk påstås förstöra möjligheterna att bo kvar.

• Hur hänger det resonemanget ihop?

• Varför valde ni själva att flytta till bullriga städer, innan vindkraft kom på tal?

• Vem kan bo kvar eller ännu mindre flytta in – om det bara finns tystnad och natur, men inga fler jobb?

• Var ska kommunen få sina pengar utan medborgares skatter?

Ett fåtal renskötare som har sin lön från gruvan för att bekosta förlust-renarna och ett fåtal lågavlönade säsongsjobbare inom turism kan omöjligt betala för vägar, skola och åldringsvård. Djurhållare som trots stora bidrag inte behöver betala för fodret (renlaven) eller besöksföretag som inte ens arrenderar marken där de säljer turistaktiviteter – hur skulle de kunna expandera och skapa tillväxt med välbetalda helårs-jobb för ortens ungdomar?

Den som vill ha mörkt och tyst blir nu sannspådda varje dag. Utan fler arbetsgivare i Pajala fortsätter utflyttningen att släcka byarna. Säj nej till allt så kommer ingen att ha jobb, eller kunna bo här.

”Orörd skog” är ju inte precis unikt eller ens en dyrt säljbar bristvara i norra Sverige. Allemansrätten gör naturen ”gratis”. Gruvorna behövs för den gröna omställningen och då behövs mer grön energi – i norr. Det vill säga mer vindkraft och solceller, och mer biomassa för energilagring via vätgas/metanol. Obebyggda och övergivna skogsområden är däremot det stora hotet för dem som vill kunna bo kvar med sina familjer i Pajala.

Och en tragisk misskötsel av den odlarmöda som förfäderna lagt ner för att bita sig fast här. Det som skapat värdeminskning på fastigheter är inte vindkraft utan att fler måste flytta än som behöver mer boende. Den värdeminskningen har pågått länge, och kan i vissa fall bromsas genom återskapat vägunderhåll och betalning av lokalnytta i byarna – från just vindkraften.

En grafitgruva eller ett par vindkraftverk stoppar inte själva utflyttningen men genom att ligga i serie med andra investeringar så kan den bromsas. Gruvjobben är kända, men varje vindkraftverk ger många lokala jobb under byggtiden inom skogsavverkning, vägbygge, kabeldragning och betonggjutning. Under drift-tiden ger vart 6:e verk en fastanställning inom teknik, service eller väghållning. Men det som ofta glöms är att förutom bygdepengen till närområdet så ger varje vindkraftverk ett årsarrende som svarar mot en årslön – i 50 år. Antingen går det till allmänningen som ger bidrag till lokala skogsjobb eller så delas pengarna mellan markägare som då antingen betalar skatt och renoverar huset eller investerar i skogsbruket. De markägare som bor på annan ort borde lämpligen efterskänka sin andel i ett arrende till utveckling i Pajala.

De som redan flyttat för sin försörjning på annan ort och skriver insändare för att förtala möjligheterna för de som bor kvar att försörja sig och familjen – för ett påhittat behov av ännu mer natur, mörker och tystnad har ett stort ansvar att förklara vad alla ska leva på istället. Politikerna har också ett ansvar att beskriva att det allmänna inte betalas genom en sedelpress utan behöver fler lokala löner att beskatta. Turism är den verkliga ”fly-in /fly-out”ekonomin där de inblandade sällan betalar skatt eller investerar på orten. Varje vindkraftverk ger alltså lika mycket inkomst som en anställning (helårsjobb) 35-50 år framåt. Nu har Sveaskog halverat avverkningarna så vi får se hur många fler helårs-jobb som renskötseln och turismen kan bjuda på, för de som måste byta bransch.

Greta Thunberg har suttit i betong-Stockholm och ”strejkat” för att glesbygdens utveckling ska stoppas och all skog ”konserveras” som alibi för att den verkliga skövlingen av natur – för storstädernas byggbehov – ska kunna fortsätta. Greta kan stanna och få ordning i Stockholm där det behövs och låta Jokkmokk och Pajala växa så att barnen kan bo kvar och ha bra jobb. Riv istället höghusen och motorvägarna så att naturens mångfald åter kan utvecklas där den behövs bäst. Att ”skydda ” mer skog där den redan täcker hela kommunen är lika smart som att skydda myggen som redan finns överallt – helt av egen kraft.

Många ondgör sig också över vindkraft. Men energilagrings-teknik för vätgas löser alla överskottsproblem med för låga elpriser, som vårflod, energitäta vintervindar när det är kallt och vindstilla nere i de bebyggda dalgångarna, det vill säga när det blåser mer än elbehovet. Vätgaslager är flyttbara till en egen marknad för järnsvamp, bränslecellsfordon och metanolfabriker. Just metanol kommer även att skapa mer marknad för biomassa även från Pajala. Blåser det för lite så gör man el av vätgaslagret till bättre pris än när det blåste för mycket.

Många utbor talar varmt om det exploaterande ”hyggesfria” skogsbrukandet där de största maskinerna ska in och avverka de största träden i snö och kyla utan att skada små-granar mellan de stora – med målet att få en gles granskog utan skogsvårdskostnader och med mycket liten tillväxt. Eller att låta skogen ”bara vara” vilket i sig innebär avstannande tillväxt med åldern och då upphörande av CO2-nettoupptag. Våra skogsträd har utvecklats för att vara invasiva efter naturens egna kalhyggen, lika med storm och skogsbrand. Mångfalden och djurlivet mår väl av hyggesfasen, jämfört med artfattig och gles äldre skog där bara gran och ljung överlever. Dessutom verkar det som om både renskötseln och turismen tjänar mer pengar på att använda väl-gallrad tallskog för sina företag jämfört med o-skött och ogenomtränglig så kallad ”urskog”. Bristen på kunnande och historielösheten hos balkongekologerna gör att de nu måste avkrävas ansvar för att deras bristande skogskunnande påverkar beslut som minskar CO2-upptagen i Sverige – förutom att de minskar försörjningsunderlagen på landsbygden. Till ingen nytta för någon. Vad hände med ”Listen to the science”?

Ingen i Pajala behöver satsa egna pengar i vind, skogs-industrin och gruvor så låt ägarna lösa teknik, miljö och lönsamhetsfrågor. Kanske är det fel att det är helt gratis att stoppa andras jobb trots omfattande miljöprövningar. Sverige är ensamt om detta med gratis överklagande.

Nä – börja ta ansvar för framtiden och tänk på helheten. Sluta motarbeta de som vill satsa på mer jobb på landsbygden. Den riskerar att dö ändå genom flytt till bättre försörjning i städerna. Inse att det är inkomster som styr flyttning och börja stödja fler chanser till löner i Pajala.

Less på alla dumma idéer som motarbetar ett fortsatt livskraftigt Tornedalen

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

13 kommentarer på “Stoppa alla investeringar i norr – vi vill ha tystnad!

  1. Men hur tänker man, ska vi i Tornedalen sitta med en massa vindsnurror runt oss och vi skövlar skogen och bygger ut älven och bryter all mark som går. Det skapar jobb och skattepengar, men vem vill bo där eller ens besöka och turister kan man glömma.
    Det är det den orörda naturen och älvarna som är det unika.
    Det är kulturen och traditionerna. Det tornedalska. Tyst och lugnt är det man betalar mycket för som turist när man besöker Tornedalen.
    Ingen nackdel utan bara positivt, en fristad.

  2. Inget i insändaren stämmer med den verklighet som vi i Tornedalen brottas med. är insändaren bosatt på stureplan eller besuttna på strandgatan i stockholm. skulle beskriva insändaren som en förolämpning för oss i tornedalen.

  3. Enkelt svar till en Sörlänsk påstående..
    Norbotten är och ska förbli.
    Tror du på allvar att vi vill ha det lika dåligt som stockholmare, malmö mfl.
    Vi behöver inte fler jobb. Tycker jordbruk ska komma igång mer istället. Göra det så trist för missbrukare och kriminella att stanna kvar.
    Det hade varit en fulländad dröm.

  4. Bevara vår vackra natur och skog, stoppa alla gruvsatsningar som förstör för oss, de utländska bolagen utnyttjar norrbotten, politiker som bugar och bockar för bolagen och som inte fattat att det är negativt för bygden att förstöra vår bygd och natur. En dag skall detta vara en attraktiv och lugn bygd att bo i och få ladda sina egna batterier för sitt välmående.

  5. Det var bra skrivet. Tyvärr är det för få som vill stanna i Tornedalen eller för den delen flytta till Tornedalen. För att få bärig skattekraft så behövs inflyttning av tusentals människor. (Fly in fly out är inte att ha bärig skattekraft) Samma problem finns över hela världen. Urbaniseringen fortgår med oförminskad kraft överallt, men världen kan snabbt förändras……. krig och brist på vatten kan få människor att gå långa sträckor. Sedan är det inte så att Norrland bara levererat och inte fått någonting tillbaka. Utan södra Sveriges leveranser så skulle nog inte ens renarna finnas kvar. Vi är alla beroende av varandra. Gruvor och vindkraftverk berör människor på olika sätt. En bekant till mig sa upp sig från sin högavlönade tjänst och lever nu på avkastningen som vindkraftverken ger på hans mark. Han vill ha fler vindkraftverk på hans marker. Det finns vinnare och förlorare på gruvor och vindkraftverk. Samerna kan vara en förlorare.

    • Nickname: Det är så att pengar går i båda riktningarna. Du har lyssnat lite för mycket på moderaterna i Stockholm. Norrbotten deltar också i utjämningssystemet.

  6. Det handlar inte om att vara emot allt bara för att det är ett systemfel. Detta behöver ändras, mer pengar behöver stanna här = se till att vi får det välstånd vi förtjänar. Tror många hade ändrat syn om vi ”norrlänningar” blivit lite bättre behandlade.

    Är inte så konstigt att det upplevs som att man är emot allt.

  7. Jag tycker att det var suveränt bra skrivet! Det här borde samtliga kommunpolitiker i resp. kommun sitta ner tillsammans och läsa och fundera på vad vill dom med sina kommuner. Vill dom verkligen att befolkningen här ska halveras återigen? I så fall blir det svårt att se väljarna i ögonen! Som artikelförfattaren nämner finns dom som ex. jobbar mot vindkraft samt skogsbruk här i norr och bor i södra Sverige. Kolla när ni ser deras inlägg på ex. Facebook var dom bor. Dom agiterar egentligen för att ”släcka ner” här. Tänk på det när ni läser deras inlägg.

  8. Hej, det handlar inte om att vara bakåtsträvare, MEN..
    Varför ska vi här uppe bara ge och ge av våra rikedomar och vår vildmark, har varit så i decennier. Vi har gett älvarna som idag och i decennier levererat ström söderut och nu ska vi ge bort övriga landskapet.

    VAD får vi tillbaka egentligen?
    – vi har bristfällig skola, sjukvård och äldreomsorg
    – infrastruktur (vägar mm) som inte jämställd med södra delen av landet
    – i princip varenda glesbygdskommun har dåligt med pengar
    – höga elpriser trots att vi här uppe producerar väldigt mycket el

    Ja, listan kan göras lång men vad vill jag då säga?
    Jo, förhållandet mellan vad vi ger och vad vi får behöver bli mer rättvis,
    alltså, ska det byggas mer vindkraft ska välståndet följa med och bli betydligt bättre för bygden, inte bara mer pengar i markägares plånböcker!

    Det sunda förnuftet säger mig att vi här i norr borde vara eniga i detta, ska det byggas mer vindkraft så ska det ska det satsas rejält i övriga samhället.

    Tills dess ska ropen skalla NEJ!

  9. Det skribenten har skrivit är det absolut bästa som publicerats på väldigt länge. Jag har själv irriterats på alla utflyttade tornedalingar som tar sig friheten att bara kritisera Tornedalen och dess kommuner. Tyvärr har man fått den uppfattningen att allting är bättre någon annanstans och det värsta är att man glömmer sina egna rötter.

    • Håller inte med, vi behöver höras mer och vara lite hårdare i detta med vindindustriparker, vi blir överkörda av ”miljöhjältarna” i södern

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

En hel del fisk och strålande väder

I söndags var det några kallgrader och inte ett moln på himlen när pimpeltävlingen Vuononappet genomfördes med över 100 deltagare. 

Pensionär tog chansen att bli en skolmormor

Två timmar i veckan kommer skolmormor Margareta Tengberger till Aspstrandens skola och läser med eleverna. Hennes lön är uppskattning och glada tillrop från barn. 

Tornedalskvinnornas historia lyfts fram

Utställningen ”Kvinnans röst – Kvinnobilder från Tornedalen” på Tornedalens museum invigdes på den internationella kvinnodagen. 

Inga-Lisa är hela byns mommo

Inga-Lisa Johannessens hus fylls dagligen av små och stora barn. ”Vi har alltid haft lånebarn”, säger Inga-Lisa om att vara hela byns mommo. 

Jenni Venäläinen sjöng före i den karelska sången.
Artist lärde ut 2 000 år gammalt instrument

På Kalevaladagen fanns det chans att delta i en workshop och prova på det finska nationalinstrumentet kantele på Sverigefinska folkhögskolan.