fbpx

STR-T – Toppstyrning och okunskap är en farlig kombination

STR-T:s årskongress blev som bekant kaotisk. Kongressen följde inte valberedningens förslag utan avsatte baserat på förslag från en ”alternativ” valberedning delar av styrelsen inklusive ordföranden Kerstin Salomonsson och kuppade in nya namn i stället. Ny ordförande blev en person från kansliet! Allt till synes styrt av ett fåtal personer knutna till kansliet eller med nära kontakter till detta.

Hur kan sådant ske och varför? Det som hänt i STR-T är typiskt för en toppstyrd förening med dålig interndemokrati. Man saknar en öppen diskussion inför ett årsmöte eller andra större beslut så att alla medlemmar kan få en bild av de olika uppfattningar som finns och sedan ta ställning. Nu hemlighöll ansvariga medvetet vad som var på gång!

Man kan väl säga att förbundsledningen själv bäddat för den kupp som nu skett genom sitt arbetssätt där några få centralt placerade personer länge styrt och ställt i stort sett efter eget skön.

Ledningen har tagit ställning och agerat i för tornedalingar viktiga frågor som kravet på en sannings- och försoningskommission med motivet att staten systematiskt förödmjukat oss och utsatt oss för förtryck och övergrepp.

Nu kräver förbundet att vi ska erkännas som urfolk.

Beslut i så stora frågor har i tornedalingarnas namn tagits på årsmöten med mycket svagt deltagande, förutom styrelse och funktionärer en handfull representanter från medlemsföreningarna. Inga försök att bilda sig en uppfattning om vad medlemmarna eller för den delen tornedalingar i allmänhet tycker. Inget material för diskussion i föreningarna, inga möten i byarna, inga enkäter. Deltagare på årsmötena har ställts inför färdiga förslag inbakade i en verksamhetsplan. Försök till diskussion har avstyrts. Årsmöten är dessutom inte lämpliga för öppna, breda sakdiskussioner. De ska vara väl beredda före beslut med diskussion och förankring innan årsmötet. Men så har alltså förbundsledningen inte agerat.

Om STR-T-ledningen försökt ta reda på fakta skulle man lärt sig, i motsats till sin egen uppfattning, att syftet med försvenskningspolitiken var tvåspråkighet och att staten inte såg förbud eller förtryck som medel för denna.

Så betonades till exempel i en riksdagsskrivelse 1917 till Konungen ”att en mera energiskt driven undervisning i svenska språket icke bör åsyfta att undertrycka eller utrota finskan, utan i stället att befolkningen i denna gränstrakt må sättas i tillfälle få lära tala två språk. Målet är sålunda att bibringa alla uppväxande barn färdigheten att praktiskt använda svenska språket för sina behov. Allt, som kan innebära eller få sken av förtryck mot befolkningen däruppe, bör omsorgsfullt undvikas”.

På central nivå fanns inte den negativa syn till finskan i Tornedalen som STR-T vill göra gällande. Ministern framhöll i proposition 170 från 1924 beträffande folkskolan i Tornedalen, att ”givetvis bör regeln om svenska såsom undervisningsspråket icke utgöra hinder för en lärare att, där så finnes nödigt, använda finska såsom hjälpspråk. För min del har jag ej heller något att erinra mot att någon undervisning i läsning och skrivning av finska förekommer på högre stadier i folkskolan, i den mån undervisningsschemat härför må lämna utrymme”. SIC!

Bengt Bucht

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

9 kommentarer på “STR-T – Toppstyrning och okunskap är en farlig kombination

  1. På femtiotalet ville inte lärarna i byskolan att vi pratade finska på skolgården, vi hänvisades till platsen bakom vedtravarna där skulle vi prata finskan..många var tillsägelserna om detta. Om det var av omsorg om dessa elever som mest hade finska/meän kieli i hemmet eller om det var ett allmänt önskemål kommer jag ej ihåg. Men jag minns att om några lärare ”trimmades” rejält av barnen så kunde även dom utbrista i div låneord från Finland.

  2. Jag fattar inget om varför man för inget på nått sätt är oense om ingen vet nått om!? sluta älta om nått för på den tiden var det helt naturligt. Man kan inte i dagens läge tänka att det var för jävligt och tänka sig att det var jävligt för dåtiden och på nått sätt ska man ha en ursäkt för dåtid. för under dåtiden fungerade deras samhälle som under dåtiden. helt normalt för dåtiden. varför älta i detta normala för dåtidens samhällsstruktur.

  3. Bengt Bucht klarlägger beslut i riksdagen.Tillämpningen hade Skolöverstyrelsen inte fått kännedom om ,åtminstone inte i högskolan i Soukolojärvi 1948 ,enligt min tornedalsk födda folkskollärare,dvs att han förbjöd oss tala vårt modersmål.

  4. Bra skrivet Bucht. Förr betecknade jag mig som tornedaling, norrbottning och svensk (och Europe och världmedborgare) men efter detta tjat om kränkning och sanningskommission mm blir man ju tveksam. Är jag ett ”urfolk” eller möjligen en storsvensk förtryckare, som möjligen ska be om ursäkt till mig själv? Ungefär som pojken som kom hem från småskolan som efter att ha fått utbildning i genusvetenskap, HBQTI mm, sa att innan visste man om man var pojke eller flicka, men nu vet man inte etc…

    • Ja, det kan vara lite förvirrande. Vad är jag, född och uppvuxen i Tornedalen, med föräldrar (och mor- och farföräldrar) födda och uppvuxna i Tornedalen, men helt och hållet svenskspråkig? Jag kallar mig svensk, för ”tornedaling” väcker helt enkelt associationer som inte överensstämmer med vare sig mitt språk eller min mentalitet (om dessa ska representeras av de ”tornedalister” som hörs och syns mest i media).

      Beträffande huruvida man är pojke eller flicka – tur att man växte upp innan HBTQosv-ideologin infördes. Så har man i alla fall en sak mindre att oroa sig för …

  5. Håller med Bengt, här hade vi Tornedalingar suttit kvar som pigor och drängar om vi inte lärt oss det svenska språket, det verkar vara bara akademiker i denna förening, varken ni eller föreningen hade funnits idag om vi inte lärt oss landet språk…. vi tvingar ju dagens nyanlända att lära sig svenska för sitt eget bästa…

    • ”Tvingar” låter ganska hårt, med tanke på att de nyanlända får pengar medan de studerar vårt språk. Om någon vill ge mig pengar för att studera språk så tackar jag och tar emot. I övrigt håller jag med, tireb.

  6. Bucht bör starta en egen förening eftersom han vantrivs i den nuvarande. Lämpligt namn kan vara ”Svenskhetens inställsamma paladiner.”

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

”Alla kan lära sig minnestekniker”

Biosalongen på Folkets hus i Haparanda var nästintill fullsatt i tisdags kväll då kommunen bjudit in till ”En kväll man inte glömmer”. 

Taxibolag svarar på kritik om färdtjänst

En man fick inte åka till Haparanda efter att ha varit inlagd på Kalix sjukhus. Färdtjänsten beställdes att köra till hans bostad i Korpikylä, men eftersom han inte hade nycklarna med sig ville han hoppa av i gränsstaden istället. Detta

Mörtberg (C) redo att minska sitt arvode

Efter minoritetsåterremissen i måndagens kommunfullmäktige i Övertorneå ska frågan om revidering av budgeten, med förslaget om höjd kommunalskatt, återupptas den 25 november. Kommunalrådet Tomas Mörtberg (C) uppges vara redo att gå ned i arvode. ”Jag har lämnat förslag till arbetsutskottet”,

Mörkret har inte vunnit över ljuset

Levande ljus, sång och tal om ljuset som besegrar mörkret och om sorgen som en av livets och glädjens byggstenar, var ett bärande budskap när Pajala församling under torsdagskvällen inledde Allhelgonahelgen med en minnesstund i Jarhois kapell för att minnas

Höstlov med mörker och ljus

Under vecka 44 infaller höstlovet i hela Sverige. I Övertorneå kommun anordnades många olika aktiviteter för de höstlovslediga barnen och ungdomarna. 

Chefens strävan: nära ledarskap och aktiviteter

Niklas Dahl, tillförordnad verksamhetschef på äldreboendet Hemstranden i Haparanda, lyfter vikten av aktiviteter och ett nära ledarskap. ”Alla ska ha mod att styra över sitt eget arbete”, säger han.