fbpx

Sveaskog skyller på samerna

Måndagen den 9 januari gick Sveaskog ut med ett pressmeddelande att de avser sänka avverkningsnivåerna i Norrbottens län med 45 procent mot planerat samt att det kommer få stora konsekvenser för råvaruleveranserna i Norra Sverige. Bolaget skriver att det beror på att samplaneringsprocesserna med samebyarna inte har fallit ut enligt bolagets önskemål. Uttalanden som naturligtvis leder till ett skarpt ifrågasättande av de uttalanden Sveaskogs VD Erik Brandsma tidigare har gjort om bolagets intentioner att förbättra relationerna med samebyarna.

Att Sveaskog sedan tidigare avverkat så pass hårt att det är helt slut på avverkningsmogen skog nämner man inte. Trots att de själva uttalat detta vid ett möte med Naturskyddsföreningen i Norrbotten. Att Sveaskog inte kan leverera utlovade leveranser skog är ingen annan än Sveaskog ansvarig för!

I Sverige har över 60% av den produktiva skogsmarken kalhuggits sedan 1960-talet. Konsekvensen är att större delen av landets skogsmark idag består av ungskog som enligt lag inte får avverkas.

Låt oss också påminnas om VD:n Brandsmas tydliga uttalande att Sveaskog avser sänka sin avverkningstakt och ställa om till ett mer hållbart skogsbruk. Något som Finland har visat är möjligt genom att inledningsvis avsätta 25 procent av det statliga skogsbolaget Forststyrelsens markinnehav till hyggesfritt skogsbruk.

Naturskyddsföreningen välkomnar minskade avverkningsnivåer då läget både för klimatet och den biologiska mångfalden är akut. Men att inte ta ansvaret för konsekvenserna av sitt eget agerande och istället skuldbelägga samebyarna är under all kritik. Sveaskog missar helt att urfolk världen över är de som gång på gång har säkrat livskraftiga ekosystem och gynnat biologisk mångfald. Här i Sverige har samerna juridisk rätt, bland annat enligt rennäringslagen, urfolkskonventionen och urminnes hävd, att använda marken till naturbetesbaserad renskötsel. Detta kräver ett hållbart skogsbruk.

Vidare redogör till exempel konventionen om biologisk mångfald (CBD:8j och 10c) klart och tydligt att urfolk, här samerna, har en nyckelroll för bevarandet av biologisk mångfald. Sveaskog skall därmed skydda och uppmuntra sedvanligt nyttjande av biologiska resurser i enlighet med traditionella kulturella sedvänjor som är förenliga med kraven för bevarandet av hållbart nyttjande. Utöver detta har COP15 precis beslutat att urfolkens rättigheter skall stärkas. Tillsammans med FPIC ger FN:s konvention för urfolksrättigheter m.fl. samer den fulla rätten att säga nej till avverkningar på sina hävdvunna marker utan beskyllningar om att sabotera den överdimensionerade och redan importberoende pappers- och virkesindustrin.

Att statliga Sveaskog inte uppfyller detta är därmed inte samernas fel. De, i motsats till Sveaskog, säger istället JA till biologisk mångfald, hållbart nyttjande, minskad klimatpåverkan och ekologiskt hållbar omställning. Allt inom naturens egna gränser. Låt dem vara de vägvisare de faktiskt är istället för att bidra till att öka polariseringen! Det vinner vi alla på.

Inger Brännström

Ordförande Naturskyddsföreningen Norrbotten

Marie Karlsson

Skogsnätverket Naturskyddsföreningen Norrbotten

Johanna Nilsson

Verksamhetsutvecklare Naturskyddsföreningen Norrbotten

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

5 kommentarer på “Sveaskog skyller på samerna

  1. ang skjutningarna. högernlovade innan valet att alla skjutningar skulle upphöra från dag ett om dom vann valet. lögnen vann valet igen. och sen har justitieministern mage att besöka brottsplatserna. Varför? kanske för att räkna alla tomhylsor!! vilken regering vi har!

  2. Bra skriven artikel.
    Svenskt skogsbruk är inte hållbart. Det finns nästan ingen riktig skog kvar i landet. Ytterst få procent. Nästan allt är bara planteringar.

  3. Ja det var sannerligen inte mycket som var rätt i den här artikeln. Att Sveaskog skulle har slut på slutavverkningsbar skog är ej sant. Sveaskog har genom FSC certfiseringen förbundit sig att söka samråd med renäringen men inte lyckats och måste därför dra ner på avverkning av föryngringsavverkning. Att Sveaskog skulle göra som Metsähallitus som blivit beordrade av den finska regeringen att gör skulle fungera väldigt dåligt. Orsaken till det är att Metsähallitus har även stora arealer i mellersta Finland som är äldre dikningsområden där åldersvariationen redan existerar och som består av högre andel gran. Dessa saknar Sveaskog i Norrbotten, här består den föryngringsbara skogen av torra till friska marker med tall. Dessa marker har före trakthyggesbruket föryngrats genom kraftiga skogsbränder där tall och löv självföryngrats. Att man på dessa marker skulle börja bläda eller plockhugga sänker både tillväxt och koldioxid sänkan och där igenom klimatnyttan. Det har redan påvisat sig i Finland att man fått lägre tillväxt och koldioxid sänka pga den skötsel metoden. På tallmarker ökar ej den biologiska mångfalden genom att använda sig av kontinuitetsskogsbruk, utan man får mer gran med låg tillväxt.
    Det man borde analysera är hur mycket tappar man nationellt i koldioxid sänka när man som Sveaskog ej gör förnyelse av redan avverkningsbar skog.
    Vad förlorar samhället på att Sveaskog inte sköter sin skog. En undersökning visar på att skogen bidrar till samhället med arbetsgivaravgifter, energiskatter, löneskatter och moms under en omloppstid, från planta till slutavverkning med ca 2000 kr/m3fub.Har renäringen förändrats? Man har tidigare bränt skog för att få bete till renarna, har även varit med när samebyar vill att man gallrar hårt och för tidigt, så renlaven kan växa till sig. Har man för mycket ren? Hur mycket koldioxid sänka (klimatnytta) ger renäringen? Hur mycket samhälls intäkter ger rennäringen ? Det är ju dock en näring som till största del bedrivs i som hobbyverksamhet. Kan man föra vidare kulturen i renskötseln med mindre antal renar?

  4. En dålig artikel som inte håller sig till fakta för det finns averkningsbar skog men inte med samma rotdiameter som tidigare.
    Mängden gallringsbar skog med klenare virke finns mer än någonsin och det innebär att våra industrier blir försedda med den råvara som de såväl behöver.
    Biologisk mångfald har vi vad vi behöver och det blir över och varierar över tid.
    En annan fara för skogsindustrin är om några sågverk skulle slås ut pga råvarubrist då kan det bli problem för både Sveaskog och privata att få betalt för sin skog i framtiden.
    Skogsindustrin är den som drar in mest pengar till Sverige via exporten och den ska vi vara rädda om. Skogen ska brukas och inte missbrukas,därför blir man fundersam när sådana här vinklade artiklar skrivs i ”Naturens” namn.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

En hel del fisk och strålande väder

I söndags var det några kallgrader och inte ett moln på himlen när pimpeltävlingen Vuononappet genomfördes med över 100 deltagare. 

Pensionär tog chansen att bli en skolmormor

Två timmar i veckan kommer skolmormor Margareta Tengberger till Aspstrandens skola och läser med eleverna. Hennes lön är uppskattning och glada tillrop från barn. 

Tornedalskvinnornas historia lyfts fram

Utställningen ”Kvinnans röst – Kvinnobilder från Tornedalen” på Tornedalens museum invigdes på den internationella kvinnodagen. 

Inga-Lisa är hela byns mommo

Inga-Lisa Johannessens hus fylls dagligen av små och stora barn. ”Vi har alltid haft lånebarn”, säger Inga-Lisa om att vara hela byns mommo. 

Jenni Venäläinen sjöng före i den karelska sången.
Artist lärde ut 2 000 år gammalt instrument

På Kalevaladagen fanns det chans att delta i en workshop och prova på det finska nationalinstrumentet kantele på Sverigefinska folkhögskolan.