På Nordens dag, 23 mars, hyllar vi det nordiska samarbetet – och ställer krav på att det fortsätter framåt, med örat mot marken. I år är det jämnt 70 år sedan Nordiska rådet bildades och det nordiska samarbetet tog fastare former. Då fanns en längtan efter att bryta krigstidens isolering och bli bättre på att använda gemensamma krafter för att bygga samhället. Inriktningen handlade helt och hållet om att lösa människors praktiska problem. Föreningen Nordens Nils Herlitz, som var med och grundade Nordiska rådet, underströk det i en artikel i Svensk Tidskrift: ”Rådet bör ej öda sin kraft på dimmiga framtidsönskemål”.

Mycket har också gjorts för att underlätta vardagen för vanliga nordbor, mer än vad många kanske tänker på. Det har länge varit enkelt att resa och arbeta i Norden. Våra lagar och regler liknar varandra och det bedrivs ett omfattande gemensamt arbete för att lösa de stora samhällsutmaningarna, inte minst i klimatfrågan. Genom mängder av initiativ på kulturområdet har många svenskar fått upp ögonen för de andra ländernas litteratur, film, teater och konst. Det nordiska försvarssamarbetet bidrar till vår gemensamma trygghet.

En tredjedel av Sveriges befolkning har någon slags nära relation till ett annat nordiskt land, genom den egna uppväxten eller andra familjeband. Det skapar en naturlig samhörighet, och är en fantastisk grund för att samarbeta även kring framtida samhällsutmaningar.

Men under coronapandemin har samarbetet knakat i fogarna. Gränsstängningarna minskade tilliten inom Norden. Vår egen opinionsundersökning från 2020 visar också att unga inte värdesätter nordiskt samarbete lika högt som tidigare generationer.

Det nordiska samarbetet behöver en nystart. Det finns många stora framtidsutmaningar att ta tag i. Vi behöver stärka de demokratiska värderingarna. Vi behöver lösa klimatutmaningen. Vi behöver bli bättre på samarbete mot säkerhetshot och kriminalitet. Vi behöver satsa på social hållbarhet.

Vi behöver också se till att det nordiska samarbetet inte fastnar i politikernas mötesrum, plenisalar och korridorer. En gång i tiden växte det fram underifrån, från medborgarna, med bland andra Föreningen Norden som pådrivare. Visionen om Norden som världens mest integrerade region har ett starkt folkligt stöd. Om den ska ha det även i framtiden måste fler människor inkluderas, känna delaktighet och ha möjlighet att bidra med sina egna idéer. Ett sådant nordiskt samarbete lever i minst lika många år till!

Eivy Blomdahl

ordförande Föreningen Norden Boden

Berit Öström

ordförande Föreningen Norden Pajala

Birgitta Johansson Huuva

ordförande Föreningen Norden Piteå

Eric Lundwall

ordförande Föreningen Norden Luleå

Erling Lundh

ordförande Föreningen Norden Kalix

Ola Backe

ordförande Föreningen Norden Haparanda

Ulla Bergström

ordförande Föreningen Norden Kiruna

Eivor Olofsson

distriktsordförande Föreningen Norden Norrbotten