fbpx

Framtiden för Haparanda Värmeverk

Haparanda Värmeverk kommer att investera i en ny biobränsleeldad hetvattenpanna med rökgaskondensering på en tomt vid industriområdet bakom Bilprovningen. Investeringen består av en ny panna men även anslutande kulvertledning, mark, byggnader, ackumulator och bränslemottagning.

Den totala investeringen uppskattas i dagsläget till cirka 115-120 MSEK. Investeringsprojektet kommer att pågå fram till början av år 2022.

Några motiv bakom investeringsbeslutet

Befintlig panna är från 1984. Den har en mycket enkel form av rökgasrening. Efter 36 års drift är anläggningen sliten. Den blir allt mer kostsam att underhålla. Tittar vi ett antal år fram i tiden ser vi införanden av nya strängare miljövillkor som nuvarande anläggning inte kommer uppfylla.

50 % av tillfört bränsle är torv. Importen från Finland är 100 % torvbaserad. Detta innebär att bolaget idag behöver köpa utsläppsrätter för 6 miljoner kronor årligen för tillståndet att släppa ut koldioxid (CO2). En kostnad vi kommer undvika med ett nytt klimatsmart biobränsleeldat värmeverk. Priset på utsläppsrätter kommer dessutom att stiga framöver.

2018-01-01 försvann effektgarantin från Torneå Energi som tidigare varit minst 8 MW. Motivet från Torneå var att man inte längre kan garantera någon effekt då man behöver den själv för att förse Torneå Stad med värme under kalla månader.

Leveransavtalet med Torneå Energi löper ut 2023-12-31.

Alternativet då?

Haparanda Värmeverk har under 18 år haft ett nära samarbete med sin avtalspart, det kommunalägda energibolaget Torneå Energi . Under årens lopp har vid ett flertal tillfällen diskussioner kring alternativa lösningar och avtalsformer diskuterats och analyserats. Såväl från värmeverket i Pirkkiö som från kraftvärmeverket i Röyttä. Samtal har även förts med Tornion Voima som är det privata industrikonsortium som äger produktionsanläggningarna i Torneå. Tornion Voima har varit, och är fortfarande tydliga i sin ståndpunkt att all försäljning av värme till Haparanda, nu och i framtiden, måste gå via och hanteras av deras samarbetspartner Torneå Energi.

Vårt långvariga och goda samarbete med Torneå Energi har vi ingen avsikt att avsluta. Det kommer fortsätta även om behovet av import kommer att minska markant när vi tar vår nya anläggning i drift.

Kraftvärmeverket i Röyttä, som ägs av Tornion Voima, byggdes för att förse Outokumpus stålverk med processånga samt el till de energikrävande ljusbågsugnarna. För att maximera elproduktionen i ångturbiner krävs ett mottrycksunderlag. Mottrycksunderlaget är fjärrvärmenäten i Torneå samt Haparanda. Att förse stålverket i Torneå med egenproducerad el, ånga och processkemikalier (kolmonooxid) har och kommer alltid att vara huvuduppgiften för kraftvärmeverket i Torneå.

Spillvärmen då? Finns den?

Outokumpus produktion av rostfritt stål sker inte med masugnar som på SSAB i Luleå utan med ljusbågsugnar. Spillvärmen från ståltillverkningen är därför obefintlig eller mycket marginell. All värme som levereras från Torneå är producerad i värme- och kraftvärmeanläggningar med i huvudsak torv. Man får inte blanda ihop fundamentala begrepp, som spillvärme, respektive energiöverskott. Det är helt olika saker. Producerad energi finns det gott om på den finska sidan, men kanske inte när vi behöver den som mest. Överföringskapaciteten räcker inte till då kylan kommer.

Effekt och överföringskapacitet för att förse både Haparanda och Torneå kalla vinterdagar saknas alltså. Därför försvann också den tidigare effektgarantin på minst 8 MW under 2018. Det är också därför den energi vi köper från Finland när det är riktigt kallt i hög grad produceras i spetslastpannor som eldas med fossil olja till mycket höga priser och med negativ miljöpåverkan.

Det verkar på sina håll finnas en tro på att ökade leveranser från Finland inte innebär några investeringar för Haparanda Värmeverk. Det är påståenden tagna ur luften eller ren okunskap. Ökade leveranser från Finland för att klara maxeffektbehovet en kall vinterdag (26 MW) innebär stora investeringar för Haparanda Värmeverk i distributionsnät och överföringskapacitet på den finska sidan. Befintlig ledning från Pirkkiö till Haparanda klarar ca 12 MW.

Sammanfattningsvis

Styrelsen inom Haparanda Värmeverk har under flera års tid utrett alternativen då nuvarande baslastpanna snart är uttjänt samt att avtalet med Torneå Energi löper ut 2023-12-31. Vi har under åren samarbetat, och samarbetar fortfarande med några av de främsta och mest erfarna experterna i Sverige inom områdena Energisystem och Värmeproduktion. Syftet har hela tiden varit att finna den mest ekonomiskt fördelaktiga, miljövänliga och trygga lösningen för alla Haparandabor och bolagets kunder.

Slutsatserna och differenskalkylerna talar ett tydligt språk. Att bygga ett nytt biobränslebaserat värmeverk i Haparanda är det bästa alternativet.

Vi skall därför se till att bolagets investeringsmedel hamnar i Haparanda, inte i andra kommuner eller länder. Det kommer att gynna det lokala näringslivet, våra kunder och ägaren Haparanda kommun. Vi satsar på en trygg, långsiktig och framtidssäkrad lösning som innebär lägsta möjliga kostnad för bolaget och dess kunder men även att Haparandaborna kan se framemot en klimatsmart, miljövänlig och kostnadseffektiv värmeleverans som styrs, kontrolleras och säkerställs i Haparanda. Inte någon annanstans.

Hans Stålnacke, styrelsens ordförande, Haparanda Värmeverk AB

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

5 kommentarer på “Framtiden för Haparanda Värmeverk

  1. Är tyvärr kund hos detta fjärrvärmeverk och det är dags att sänka priserna när det alltid skylls på att allt annat har blivit dyrare. Nu är elpriserna låga och folk borrar bergvärme istället.

    • Jag hoppas att det är fjärrvärmekunderna som står för kostnaden för bygget. Dom som inte har fjärrvärme ska inte behöva vara med och betala!

  2. Litar hellre på Stålnackes ord än på finsk välvilja, kör på och se till att Haparanda är självförsörjande på värme utan finsk medverkan!

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Broderade sina rötter

– Uppgiften började med att vi skulle ta fram bilder från våra rötter. Jag valde bilden där mormor och jag står på en trappa. För att få fram fler föremål och mer fakta fick jag kontakta släkten, säger Ann-Christine Haupt.

Vargen härjade bland renarna

Korju-, Tärendö- och Sattajärvi samebyar har följt en varg i spåren som skingrat renhjordar och dödat reflexmässigt. Hade Länsstyrelsen låtit samebyarna själv sköta skyddsjakten hade man redan kunnat utlysa julefrid, menar renskötaren Lasse Uusitalo måndag förmiddag.

Haparandas politiker om strandskyddet

Det ska bli lättare att få bygga strandnära i landsbygdsområden. Det föreslår regeringens utredare i sitt förslag till nya regler för strandskyddet. Ett besked som tas emot positivt av Haparandas politiker men kritiseras av Naturskyddsföreningen.