fbpx

Haparandas nya värmeverk – ett ”guldägg”?

I påsktid 2017, för fyra år sedan, gav kommunfullmäktige i Haparanda till värmeverksledningen direktiv om att planera för ett nytt värmeverk eftersom bland annat den då mer än trettio år gamla baslastpannan (Bettan) ansågs utsliten och hade höga drift- och underhållskostnader enligt de utredningar som gjorts. Dessutom hade möjligheterna att fortsättningsvis förlita sig på att importera cirka 70 % av det årliga energibehovet från Finland försämrats då den energin är torvproducerad och belastad av höga miljöavgifter.

Sålunda har Haparandas fjärrvärmekunder också årligen belastats med miljöavgifter (utsläppsrätter) på ca 7 miljoner kronor (ca 120 kr/MWh).

Det förväntade ”guldägget” till ett nytt värmeverk som beställdes för fyra år sedan har tyvärr ännu inte resulterat i något nytt framtidens värmeverk? Normalt borde ett dylikt projekt ha färdigställts för minst två år sedan i form av ett nytt effektivt värmeverk. Så det finns god anledning för ansvariga politiker och i synnerhet fjärrvärmeverkets kunder att börja ifrågasätta varför ”guldägget” är så svårkläckt?

Efter tre års projekttid, våren 2020, får dock en energidoktor ett konsultuppdrag att utreda bränslefrågan till det planerade värmeverket. Detta eftersom projektgruppen trots alla råd från så kallade experter kommit fram till att det behövs en allbränslepanna med höga och mycket kostsamma miljökrav för att kunna använda bland annat returträ som bränsle. Pannanläggningen beräknades även fördyra det nya projektet med 30 miljoner kronor.

Den energiske energidoktorn gör en grundlig utredning av bränslefrågan med inriktning på lokalt skogsbränsle. Han presenterar sin utredning för projektets ledning sensommaren 2020. I utredningen föreslås en med nya värmeverket integrerad skogsbränsleterminal (ett ”skogsbränslemejeri”) dit enskilda skogsägare, skogsbolag och andra kan leverera bränsleråvara eller processat bränsle (bränsleflis). För att få en effektiv och därmed ekonomisk drift av anläggningen föreslås också rationella och effektivitetsskapande anläggningar för lagring av bränsleråvaror och processat bränsle (flisat) i lokaler med direktanslutning till energiproduktionen (pannanläggningen). Eftersom det är frågan om stora årliga bränslevolymer, 70000 – 80000 m3 bränsleflis/år, så ger varje krona i inbesparade hanteringskostnader ett stort utslag på värmeverkets ekonomi. Presenterade kalkyler på bränslepriser visar också på upp till 10 miljoner i besparingar per år jämfört med de bränslepriser som värmeverkets ledning presenterat.

Efter presentationen av energidoktorns utredning börjar innehållet i det sedan 2017 förväntade ”guldägget” att bli känt för initierade. Under andra halvåret 2020 avslöjas nämligen efter ett tålmodigt ”detektivarbete” hur den utsedda projektgruppens förslag till den framtida fjärrvärmestrukturen ser ut.

Det blir en något chockartad upplevelse för många av de ansvariga politikerna som med alltmer spänd förväntan väntat på innehållet i ”guldägget” i fyra års tid. Det blir nämligen helt uppenbart att endast en stor baslastpanna på 10 MW skall installeras i den nya värmeverksanläggningen, gamla värmeverket med gamla torvpannan Bettan som utdömts för flera år sedan skall drivas vidare samt under cirka tre månader sommartid skall fortsatt torvbaserad energi importeras från Finland. Ett obegripligt förslag som dessutom budgeteras kosta ofattbara 120 miljoner för kommunen i investeringar och med höga driftkostnader (personal- och underhållskostnader) till följd av föreslagen fjärrvärmestruktur. Det blir med stor sannolikhet fjärrvärmeverkets kunder som skall betala notan genom högre fjärrvärmetaxor! Ett skolexempel på ett ”kejsarens nya kläder”-projekt!

Av de förslag som energidoktorn presenterat i sin utredning syns inga spår i det nu framlagda ”guldäggsförslaget”. Detta förklarar varför energidoktorn blivit väldigt obekväm för de som tagit fram ”guldäggets” innehåll. Därför måste den glädjeförstörande energidoktorn bekämpas med alla medel enligt mottot ”hugg av huvudet av budbäraren om han kommer med ej önskvärda budskap”! Alla medel verkar vara tillåtna! Han sägs vara utomstående och okunnig, han har aldrig anlitats av värmeverket trots att han fått betalning (kanske mutpengar?) och han får inte ens presentera den av värmeverket beställda utredningen för kommunstyrelsen och vid en planerad temadag? Det får tydligen inte komma fram något som avslöjar ”guldäggets” innehåll för en större politikerskara och i synnerhet inte till kommunens skattebetalare och värmeverkets kunder. Patetiskt nog skrivs det i värmeverkets årsredovisning för år 2020 igen att gamla Bettan är utsliten och gammal och att det nu beslutats om ett nytt värmeverk! Inte ett ord om att Bettan skall leva kvar och ingen beskrivning överhuvudtaget om hur nya värmeverksstrukturen skall se ut! Hemligt, hemligt!

Haparandas skattebetalare och värmeverkets kunder bör ställa frågor till sina politiska företrädare om hur dessa ser på de nu framkläckta ”guldäggs”-planerna eftersom det är uppenbart att ”Kejsaren” är naken!

Energidoktorn

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

12 kommentarer på “Haparandas nya värmeverk – ett ”guldägg”?

  1. Jo Anders, vi Haparandabor vill att värmen ska vara billig och fungera när du nu frågar efter synpunkter. Nu har jag idag sett i HB att allt som du klagar på om fjärrvärmen är ett enda stort missförstånd. precis vad jag trodde. Det är ett enda svammel…. fast en solkraftspark vore kanske ändå bäst.

    • Öje Oja!
      Jag själv påstår egentligen ingenting…utan …Jag vill att den anlitade konsulten, ”visselblåsarens” värdering/bedömning av investeringsplanen för Värmeverket ska klargöras och om ett omtag är möjligt för att värmeverket kan få del av stöd från Klimatklivet. Det skulle innebära 60 miljoner i investeringsstöd. Centern med Sven Tornberg i spetsen motsätter sig att konsulten ska få presentera sin gjorda utredning för oss ansvariga politiker i Kommunstyrelsen. En utredning som kostat värmeverket 80.000 kronor. Obegripligt!
      Huruvida upphandlingsförfarandet har brister får Konkurrensverkets utredning visa.

  2. Som några här redan kommenterat.

    Varför bygger man ett nytt fossildrivet verk?

    Om man bygger nytt har man mark och plats. Varför satsar man inte på ”geovärme”? Dvs bergvärme.

    Denna teknik fungerar ju väldigt bra till enskilda hushåll så varför inte i större skala? Eller är det en kostnadsfråga?

    Men när verket är på plats är det ju en energigruva. Skulle även få nya jobb till orten och slippa bli beroende av dem som säljer flis.

  3. Elpriserna kommer inom en snar framtid chockhöjas, så den jämförelsen går inte att göra. Mer intressant i diskussionen är att använda den teknik det nya stålverket i Boden ska ha. Någon form av vätgas som man utvinner ut vatten (frigör syret och använder vätet som blir kvar). Vatten har vi ju i överflöd i Bottenviken. Känner nu bara till teknik som används i liten skala i form av Zero Sun projektet i Skellefteå, men funkar det i liten skala så borde det kanske gå att skala upp?!?

  4. Ni som verkar ha koll

    Direkt el pris ?
    Fjärrvärme pris ?

    Det
    Är ju fakta och inga uppskattningar så fram med priserna .

  5. Värme från fjärrvärmen kostar i dagens läge ungefär lika mycket som värma huset med direkt el. Så helt onödigt uppdatering av värmeverket…

    • Skillnaden i pris mellan fjärrvärme eller direkt el, som uppvärmningskälla, är enormt stor. Direkt el är mycket dyrare.

  6. En tanke bara… Kan det inte vara så att det har tagit 4 år eftersom man försökt kolla genom alla alternativ till olika pannor och eventuella bidrag? Kritiken hade ju varit mer befogad om man hade hastat in i något.
    Och återigen drar sjukvårdspartiet upp frågetecken som endast de själva har eftersom de glömt bort vad de beslutat.

  7. väntar med spänning….när kommer förslaget att värmeverket ersätts med Vindkraftproducerad el tex…

    • Är det förbjudet för en kommun att bygga ett eget fossilfritt närproducerat kärnkraftverk? Egen (reaktor-) härd är guld värd…

  8. Jag begriper inte varför man inte drar i handbromsen och pausar 120milj-bygget av nya fjärrvärmeverket, så vi får räta ut de frågetecken som uppstått ang. upphandlingen och vi får försäkra oss om att man verkligen gjort ALLT för att försöka få stöd? Att bygga ett nytt fjärrvärmeverk 100% fossilfritt och inte få ett enda öre i klimatstöd låter ju inte klokt! Det finns erfarna medborgare med kloka ideer i vårt samhälle om man bara är lyhörd och har viljan att lyssna på dessa.
    Vi har ju inget att förlora på att vila projektet tills ansvariga politiker,  fjärrvärmekunderna och inte minst skattebetalarna känner att man fått ut det mesta av medborgarnas skattemedel.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans