fbpx

Meänkieli stoppar utvecklingen

Att lyfta det här ämnet i Tornedalen är väl som att svära i kyrkan, men nu är jag less. Oerhört less.

Jag är en välutbildad person med många års arbetslivserfarenhet inom olika verksamheter och branscher. Finfina referenser från både chefer, samarbetspartners och kollegor. Jag har arbetat med många stora och lyckade projekt genom åren och är säker på att min kunskap och erfarenhet skulle kunna bidra till utveckling i någon av Tornedalskommunerna. Jag är med andra ord attraktiv på arbetsmarknaden i Sverige – men inte i Tornedalen.

Jag är född och uppvuxen i Tornedalen och min dröm är att få leva och bo där, få utlopp för min kreativitet och arbeta med att lyfta fram allt det vackra och bra som finns och verkligen kunna bidra till 100 procent.

Men, nej. Jag kan inte meänkieli och då tar det stopp.

Jag har sett företag och kommuner som söker personal med mina exakta kompetenser men samtidigt haft som krav att man ska kunna meänkieli eller att det är meriterande. De väljer hellre en outbildad som kan meänkieli före en som talar svenska och har både kompetens och erfarenhet. Galet!

Vill du skriva en bok, vara en del av kulturprojekt eller spela teater måste du kunna meänkieli. Det är ingen idé att söka projektmedel eller stipendium om du inte har med meänkieli i din ansökan eftersom de projektidéerna prioriteras.

Därmed hamnar du utanför här i Tornedalen. Alla kan inte meänkieli, alla vill inte lära sig meänkieli. Men i Tornedalen blir det ett tvång om du överhuvudtaget ska kunna leva, utvecklas och bo här. Sedan undrar man i kommunerna varför så få flyttar hit eller stannar kvar, trots allt det vackra vi har att erbjuda?

Vill du synas i TV-program, delta i poddar, göra din röst hörd, intervjuas i radioprogram som lyfter fram Tornedalen och intressanta människor. Då måste du kunna meänkieli för att få vara med. I allt – överallt!

Tornedalskommunerna är förvaltningskommuner för meänkieli och finska – jag vet det. Det är en fin service. Men känslan jag och många med mig har är att meänkieli tar över mer och mer. Man känner sig utanför eftersom man ”bara” förstår tornedalsfinska och kan svenska, engelska, tyska och lite franska men ändå är Tornedaling. Vi är många som inte kan meänkieli och vi har massor att berätta och inspirera andra med, men vi får inte ta plats. Om du inte tycker som jag. Nämn då var vi svensktalande Tornedalingar får ta denna plats?

Sedan att en del av projektpengarna går till personer som bor och verkar i södra Sverige är ju väldigt konstigt, hur utvecklar det Tornedalen? De bor i exempelvis Stockholm och håller evenemang på meänkieli i Stockholm. Vore det inte bättre om pengarna hamnade i Tornedalskommunerna och gick till personerna som bor där istället?

Förstår ni hur mycket kompetens och kunskap som Tornedalen går miste om? Inte konstigt att folk inte flyttar hit. Jakten på att bevara av detta ”språk” blir Tornedalens död.

Ser framemot en saklig debatt kring detta ämne.

Utflyttad som längtar hem

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

50 kommentarer på “Meänkieli stoppar utvecklingen

  1. Ämmi jokos sie olet viimein käsittäny että suomen tekokieli oon Suomen ruottalaisten keksintö. Ja muuten mitäs sulla oon tekemistä siiheen mitä kieltä met puhuma täälä meänpuolela. Oleks sie ottanu vaaria siittä ko mie olen sinua opettanu suomenkielestä.

  2. Ei ole mitään ”meän kieltä” vaan se on Tornionlaakson murre .Eikä sitä kaikki osaakkaan . Pitää osata sekä suomen että ruotsin kielen jotta jotenkin ymmärtäisi sitä . Jotkut sanoo sitä Pohjasen kieleksi .Eikä sitä kannata opettaa lapsille . Se vain sekoittaa . Onneksi Suomi ei ole hyväksy sitä kieleksi . Sielläkin on tornionlaakson murre , hieman erilainen , suomenkielen kehityksestä .Olisi paljon viisaampaa opettaa lapsille oikeata suomea eikä tuota sekoitusta .

  3. Inga Johansson: Eu har faktiskt diskuterat om interlingua. Om de har diskuterat om esperanto vet jag inte. Folk från latinsktalande länder bör ha ganska lätt att anamma interlingua men även andra europeiska språk borde ha ganska lätt.

  4. Inga Johansson, är det inte ännu bättre med Interlingua, det kan man redan förstå med enbart vissa kunskaper i de stora västeuropeiska språken?

  5. Kanske dags att börja lära esperanto i Tornedalen eller ge det språket
    samma status som meänkieli.
    Först ett logiskt och propedeutiskt språk som visar hur språk av olika
    grunder är uppbyggt, sedan kan man tillägna sig svenska, finska eller meänkieli utan att bli osams eller trycka ner varandra.

  6. Det är inte vårt språk som har stoppat utvecklingen. Det är fäbodstyskan som det svenska språket utgör. Om vi istället hade fått lära oss riktig tyska hade vi kunnat samtala med 100 miljoner människor. Vad hade inte detta betytt för ekonomin med så många besökare och affärskompanjoner. I stället för att lära oss riktig tyska har vi varit tvungna att tala denna sommarladugårdstyska. Schäme dich Schweden.

    • Viktigpetter har viktiga åsikter. Mina barn gick på en engelskspråkig skola från 6:e klass. Minst 50% av tiden undervisade man på engelska. Svenskan funkar bara för 10 miljoner. Ett i det stora hela värdelöst språk som man inte borde undervisa i om vi är medlemmar i EU:s 500 miljoner medborgare. Engelskan är gångbar för 3 miljarder. En professor i Skottland på University of Glasgow frågade min dotter hur hon kunde så bra engelska. Var det för att man talade engelska i hemmet. Dottern svarade: – Nej, bara meänkieli och svenska. Professorn var stum av förvåning. Hon läste även hemspråket finska i 5 år. Tyska är förstås 50 gånger viktigare språk än svenska. Hon fick minst 3 examensbevis av sina föräldrar: svenska, meänkieli och engelska. Nu bor hon i London och menar att hon är den ende i London som kan meänkieli. Inte med lite stolthet säger hon det.

  7. Meänkieli är för mig ingenting! det är minun ja sinun kieli, dvs mitt språk och ditt språk. Jag kommer aldrig att styras utan dessa dumheter. Behåll sverige svenskt vad gäller språk.

  8. Gud hör bön!! Problemet här i Tornedalen är att det sups i stugorna. Alkohol är ett gift från jävulen.
    Rösta för ett alkoholfritt Norrbotten i nästa val.

  9. Jag tycker hela texten är klockren! Jag är uppvuxen i Kiruna utan Tornedalsfinska som det hette tidigare! Flyttade till Pajala kommun på 90-talet och har vid så många tillfällen nekats jobb eller inte ens varit ett alternativ vid minst tre sökta jobb! Sen fått känna på en minoritets många negativa sidor med utfrysning och glåpord pga att jag inte kunnat meänkieli! Jag är en minoritet i minoriteten! En obehaglig känsla, som alla vet som varit utfysta nån gång, på många sätt.
    Jag har visserligen varit med i kulturen och gjort mycket teater utan att kunna ”finskan” men har hankat mig fram och teatern är enda stället som bidragit till att jag med åren ändå lärt mig litegrann! För hur lätt är det att lära sig när man alltid möts av ”det går inte att översätta” när man frågar vad något betyder. Lusten att lära sig ökar inte direkt. Att folk sen påstår, utan att veta, att man inte vill lära sig är brutalfel! Viljan finns, men jag tex är ingen språkmänniska och fick just ihop det på engelskalektionerna som var obligatoriska. Hjälp mig istället ni som kan!
    Att mina barn sen var tvungna att läsa MK i skolan var tyvärr bortkastat. Vi har inte kunnat hjälpa dom att ta tillvara det dom lärde sig så idag kan dom ändå inget!
    Att väljas bort, få dumma kommentarer om att man bott här så länge redan, att få delta i diskussioner där folk berättar roliga historier och sen inte få ta del av poängen som ofta sägs på just finska för att ”det går inte att översätta” och så skrattar alla gott som förstår och en själv står utan förklaring är en helt vanlig vardag för en ummikko i Tornedalen!
    Ser att det skrivits en massa antaganden och fördomar i tidigare kommentarer här så jag undanber sådana.
    Måste också lägga till att när jag någon gång försöker mig på att använda ett ord som används i norra delen av Tornedalen så blir jag direkt nedtryckt i skoskaftet ”så heter det inte alls” för att någon har ett annat ord som kommer från en by långt mer söderut i Tornedalen, då tappar man också både lusten och modet att ens försöka sig på meänkieli!
    Hälsningar från en Tornedaling med rötter här så långt bak man kan forska i tiden, som ändå ibland känner sig som en utböling!
    Bra och klockrent skrivet du ”Utflyttad som längtar hem”! Jag står med dig!

    • Bibbi, känner mycket väl igen mig i det du skriver! Jag själv och min familj flyttade hit till Haparanda kommun för ett antal år sedan. Vi trodde vi skulle få det trevligt och lugn och ro häruppe, men ack vad vi bedrog oss. Vi valde sedan att flytta från Haparanda tillbaka neråt landet för vi orkade inte mera.

      Jag har under mitt långa liv hunnit bo på många ställen i Sverige och måste säga det att Haparanda är det absolut värsta stället jag bott på i hela mitt liv! Samma sak säger resten av min familj. De beskriver (precis som jag) vad de fått erfara som inflyttade från neråt landet och vilken skräckupplevelse och vilket rent helvete det har varit de år vi bodde i Haparanda kommun. Mobbning, utfrysning, glåpord, ”jantelagen”, sura miner, otrevligt bemötande, folk som aldrig hälsar, folk som inte vill tala svenska, skvaller, skitsnack, osv.

      Vad är det för fel på folk? Det är ren ondska och elakhet… Ja, rent hat emot svenskar och folk utifrån.

  10. Meänkieli vad är det? Bara en massa konstiga läten. Jag kan inte meänkieli själv eller finska, men tycker det låter otroligt knäppt.

    • Hej Kim. Så du tycker att swahili, kinesiska, och somaliska liksom 160 andra språk inte låter som läten, rentav otroliga läten. Bara meänkieli. Hur tror du ditt modersmål svenska låter i en swahilitalares öron. Som vetenskap eller guldfärgad sång? Eller rentav som fruktansvärt konstiga läten?

  11. Som ung jobbade jag inom offentlig förvaltning och kom ofta i kontakt med finländare. Det var aldrig tal om högre lön för att vara ”tvåspråkig” men visst var det en fördel i sig att kunna även tornedalsfinska. Tyvärr har man också mött tornedalingar som påstått motsatsen t.ex ”älä låssaa puhua ruottia – puhu sieki suomea – oleks sie unhottannut suomen?” Javisst ska man försöka tala det språk som motparten talar så länge det inte finns ”ummikoita” i gruppen. Svenskan är trots allt vårt huvudspråk, säga vad man vill, och lyssnar vi på dagens ungdom i T- dalen,så dominerar det svenska språket. Tornedalsfinskan ( som jag vill kalla det) hämmar absolut inte utvecklingen, tvärtom, och jag har svårt att tro att avsaknaden av densamma skulle leda till att du inte kvalificerar dig till en anställning. Däremot tycker jag inte om meänkielis ordbok. Vår tornedalsfinska varierar så otroligt mycket från by till by. Jämför språket t.ex. i Övertorneå, Pello, Pajala och Junosuando. Vi som kommer från gränsbygden har betydligt mer riktig finska i ”vårt språk” än vad icke gränsbor har. Därför är det nog svårt att hitta de ”rätta orden” till en ordbok, tycker jag. Som ”äldre, äldre” är jag mycket stolt över mitt språkkunnande, däribland tvåspråkighet, vilket jag tyvärr inte kan påstå var fallet som barn. Tack ”Tornebo”för dina fina och kloka ord!

  12. Meänkieli är inget språk, bara en lokal dialekt som ingen förstår utanför Tornedalen. För uppväxande ungdomar så blir deras vuxenliv begränsat till Tornedalen och personlig utveckling i både Finland än Sverige blir svårt. Lär dessa finska och svenska ordentligt.

    • Håller med dig Gränsgångere, dialekter finns i flera älvdaldalar i vårt avlånga land och de flesta utanför dessa områden förstår nästan ingen utanför området. Svenska och ev Finska är bättre att lära sig än ett älvdalsspråk för med de språket kommer man inte utanför byn om man nu skulle vilja det

  13. Nykyisen rajan Suomen puolella asuvana arvostan sitä kulttuuriperintöä, jota meänkieli edustaa. Ennen ns. Suomen sotaa 1800-luvun alussa olimme samaa maata, samaa kansaa. Kainuunjoen itäpuolella asuvat esi-isämme puhuivat samaa kieltä, jota nykyinen meänkieli ilmeisesti lähinnä on. Itse ymmärrän suuren osan meänkielisestä teksitstä. Äidinkieleni on suomenkieli, mutta osaan myös ruotsia. Minulle monikielisyys merkitsee moniarvoisuutta, rikkautta. Suomessa ruotsinkieli on virallinen kieli, täysin rinnastettu suomenkieleen. Ruotsia äidinkielenään puhuvia meillä on noin 260 000. Suomenkieltä äidinkielenä puhuvia ja ”meänkielisiä” on Ruotsissa uskoakseni lähes miljoona. Minulle suomenkielen ja ruotsinkielen ja jonkinlainen meänkielen hallinta parin maailmankielen lisäksi, on merkinnyt avarampaa näkymää maailmaan ja lähialueseen. Myös auttanut työuralla. Minulle kieli on aina mahdollisuus ymmärtää ja tulla ymmärretyksi.

    • Säkert ett vettigt inlägg från Tornebo, men han (tror det är en han och jag vägrar använda ordet ”hen”) tappar genast majoriteten av läsarna som inte förstår finska….så är det. Kämpa på med ert meänkieli men jag är nog inne på Ebba Busch linje avseende hemspråksundervisning: bättre lägga pengar på att lära somalier och syrier i Haparanda att prata svenska, än att lägga pengar på att lära finska barn att prata finska! Ska man ens behöva argumentera för det?

  14. Vem vill lära sig meänkieli frivilligt. Det är inte ens ett språk, bara konstigt svammel med svenska och finska ord. Lär er riktig svenska eller finska om ni vill flytta härifrån.

    • Men varför finns inga mjuka konsonanter i meänkieli? Och varifrån kommer alla dessa h-ljud som finns med i vart och vartannat ord? Att påstå att meänkieli bara är en blandning av finska och svenska, och således saknar egna karaktärsdrag, är bara löjligt.

  15. Någon här påstår att det finns en svensk dialekt i Tornedalen. Det är struntprat, den svenska som framförs görs med en mer eller mindre ugrisk intonering. Om hundra år kanske man kan tala om en dialekt men då talas det ett jaba blä språk i hela landet.

  16. Det är det som är hindret för att tornedalen inte utvecklas. Jag stöter på tornedalsfinnar och finländare som inte kan framföra enkla meningar på svenska och dom bor i Sverige. Min gamla pappa som avslutade sin karriär inom rymdforskning menade att han hade aldrig skapat en karriär utan fungerande svenska i tal och skrift. I min proffesion inom sjukvården möter jag finländare och tornedalsfinnar som inte kan ett ord svenska. Jag tycker det är märkligt att man bott ett helt liv i Sverige och inte kan svenska. Det är också därför tjänster går till finsktalande i Haparanda, det är inte så noga om man kan svenska. Bra
    skrivet i övrigt.

    • De gånger jag är i Haparanda så känner jag också att man inte klarar sig med svenska. På affärer och överallt pratar man tornedalsfinska och finska fastän man jobbar i Haparanda. Det skrämmer bort besökare. Kan lika gärna handla på finska sidan det är ingen skillnad

      • Nja, alla har vi rätt att ha olika upplevelser och beskrivningar men jag har andra upplevelser. Jag klarar mig på svenska i alla butiker i Haparanda, och på svenska och engelska i många (inte alla) butiker i Torneå. De gånger jag får ”plåga” finländarna med min variant av finska/meänkieli möts det enbart positivt. Som en försäljare sa till mig ”sinun suomea toimii helvettiin hyvii”, innan vi fortsatte på svenska…om vi bara släppte detta med tvång och ”tornedalsfinnarnas” kränkthet och försökte mötas så ginge (jag gillar konjuntiv) det lättare. Jag är för övrigt stolt kantaaasiakas (stamkund) på vissa butiker på andra sidan!

  17. Läs på och tänk färdigt. Om jag flyttar till Spanien lär jag mig grundläggande spanska för att vara attraktiv på arbetsmarknaden och klara mitt vardagliga liv. Det är en självklarhet. Att bo i Tornedalen förenklas avsevärt av att kunna grundläggande meänkieli – inte tycka om, inte erövra och inte identifiera sig med. Kunna. Grundläggande. Deal with it.

    Att man inte kan utöva kultur på svenska är bullshit. Jag gör det själv helt utan meänkieli-inblandning, kultur som rör resten av det tornedalska, bortom språket. Det råkar inte vara så att du inte är så bra på att marknadsföra dig? Behöver en kurs i att söka stipendier? Jag hjälper dig gärna! Visst får språkutveckling pengar – men inte alls framför allt annat. Det behöver du bevisa innan det är trovärdigt.

    • Rent svammel. Vet inte vad du grundar dina tankar ifrån. För så många som bor här, verkar inom kultur, skolor, företag med mera. Och som lyckats trots att de ”bara” talar svenska. Gör om gör rätt nu.
      Klart som fan att vi ska bevara meänkieli/tornedalsfinskan.

    • Ewen-Bullshit säger du, jag säger detsamma! Det är ju bullshit (härkänpaskaa) att ens hävda att de (svenskar kanske du syftar på?) som flyttar till tornedalen ska krävas att lära sig ”meänkieli”. Vilket svammel! I nuläget har vi tom så stora problem med ”nyanlända” som inte kan svenska att biblitokerier i Skåne ska lära sig arabiska (sic). Och du tycker kunskap i @meänkieli är ett krav för att svenskar ska bo i Tornedalen, jo man tackar….du måtte skämta. Deal with it själv, och vad heter det på ”meänkieli”?

  18. Vi kan vända på steken. Förbjud vår kultur och språk och vänta på att de som gett sig av ska återvända till Paradiset.

  19. Ju fler språk du kan desto vidare vyer får du. Det är upp till var och en att välja!

  20. Nej, du blir inte japan bara för att du åkt tunnelbana i Tokyo. Den enda anledningen till att Tornedalen överhuvudtaget benämns som ett specifikt kulturellt område är att befolkningen där talar meänkieli. Jag menar, det är ganska sällan man hör talas om exempelvis ”kalixdalingar”. Det beror på att befolkningen i Kalix älvdal inte har några nämnvärda kulturella särdrag som skiljer dem från ”luledalingarna”. Kan du inte meänkieli är du lite mindre tornedaling än de som gör det.

    • Vad bra att min insändare skapade debatt. Precis vad jag ville. Vissa skribenter tror sig dock veta saker som att mina föräldrar och förfäder pratat meänkieli och därmed borde jag sett till att lära mig. Mina förfäder kommer inte härifrån men båda mina föräldrar är födda och uppvuxna i Tornedalen men lärde sig aldrig annat än svenska. Undanbedes kommentarer kring huruvida de skulle ha sett till att lära sig. Ni som skriver vet inte min, mina föräldrars eller andras ”ryggsäckar”. Så med andra ord. Hemma talades aldrig meänkieli och på skolan och med vänner pratades bara svenska. Några kunde dock finska. För mig har det varit viktigt att lära mig språk som fungerar runtom i världen eftersom jag ansåg att det borde vara meriterande när man söker jobb – vilket det också varit utanför 50-skyltarna. Men här i Tornedalen spelar de kunskaperna mycket liten roll. Här är meänkieli meriterande och det står redan i jobbannonsen. Där sållar man bort massor med kompetens. Jag förstår inte hur detta språk kan få ta så stor plats? Ni som vill prata-gör det! Varsågoda! Ingen stoppar er! Varför så förbannade på oss som inte vill eller kan språket?
      Det är projekt efter projekt efter projekt av olika slag med meänkielibidrag men verkar det fungera? Ökar befolkningen här? Är det lätt att rekrytera utbildat folk till skolor och företag? Svar nej. De läser jobbannonsen där det står: ”Kunskap i meänkieli och finska är meriterande” och scrollar vidare till en annan kommun som i första hand vill ha kompetens och inte fokuserar på ett språk som kommer att dö ut i framtiden. Fortsätter det som nu dör även Tornedalen och kvar sitter några tanter och gubbar och pratar meänkieli med varandra.

      • Som sagt var, du blir inte japan bara för att du åkt tunnelbana i Tokyo.

        Att någonting är meriterande betyder bara att när två sökande är lika kvalificerade så ska den som besitter de meriterande kunskaperna få jobbet. Det är alltså inte så att massor med meänkielitalande personer får jobb som de i övrigt inte är kvalificerade för.

        Meänkieli är inte bara ett vänsterliberalt kulturpolitiskt hittepåprojekt som vissa vill få det till. Jag tror att många äldre uppskattar om de kan få samhällsservice på sitt modersmål när de på ålderns höst behöver ta del av denna samhällsservice. Att meänkieli räknas som meriterande vid tillsättningen av vissa tjänster gör att det i alla fall finns vissa möjligheter för dem att få det. Det tycker jag våra äldre är värda!

    • Har ju inte med darlingar att göra som någon speciell kulturyttring i Tornedalen. Personligen kallar området för TorneLappmarken mer verklighetstroget, läs på historien. Kultur innebär odling och bygden lever med tunnelseende, läs debatten innan säger allt om dess snäva språkkunskaper pga snäva empiriska referenser. Ebba Bush har rätt med tillägg gäller hemspråk ska odlas hemma och svenska är landets gemensamma språk. Bort med alla Bushspråk.

  21. Kolla TV en fredag. Skånska programledare, programledare från Göteborg och Stockholm. Någon från Norrbotten som syns och hörs? Nä.
    Håller med skribenten. Det blir bara meänkieli eftersom det finns bidrag i massor.
    Tänk en talkshow på bästa sändningstid med vår svenska tornedalska dialekt. Utan att man driver med oss. Kan vi nå dit?
    Hur gör vi vår dialekt lika accepterad som skånska, göteborgska och rikssvenska? Det tycker jag är viktigt!

    • Ung i Tornedalen, jag tror att en programledare med rätt koncept och kompetens och med tornedalsk/finsk brytning på svenskan inte skulle ha några problem, så länge programmet är bra. Däremot, En variant av ”Skavlan” på meänkieli funkar såklart ej, eftersom 95% av lyssnarna ej förstår meänkieli. Eftersom meänkieli i ärlighetens namn är finska utblandad med svenska förstår alla finländare , och flertalet tornedalingar detta tungomål, ingen annan.

    • Folk i den dalen förnedrar och förnekar sina medmänniskor, skulle vara något upplyftande för bygden? Önskar de gjordes TV för egen bekräftelse om sin roll i globala världen.

  22. Men varför vill du inte lära dig meänkieli om du ändå har rötterna härifrån? Om dina förfäder pratade det, så varför inte du då? Varför vill du inte lära dig, trots att du vill jobba i Tornedalen och vet att det är en stor fördel att kunna det? Tycker faktiskt att du skjuter dig själv i foten nu, eftersom du verkade vara så utbildad och kunde många språk. Vem vet, du kanske gillar det? Men först och främst låter det som att du har nånting emot det.

  23. Problemet med bristande språkkunskaper i Svenska är ju fördomar hos dem som tror sig världens förvaltare och är snar på att fördöma ”dom där” som inte är som vi. Ibland under benämningen uummikojta eller knapsu, lapinmuori i direkt tilltal. Hörs aldrig någon annanstans i svensk språkligt område eller i övriga Sverige att görs narr av andra människor. Är uppvuxen i området och har aldrig kollats så noga av omgivningen som där och kommenterats om pratade svenska, vilket är ju modersmålet. Det återstår mycket övrigt att önska av utveckling ihmisyys, innan alla medborgare accepteras i bygden för den den är.

  24. Många Haparandabor är uppväxta med endast svenska och har aldrig lärt sig Meänkieli… en del har flyttat ut, en del har flyttat tillbaka, somliga blev kvar här utan att prata Meänkieli och nya har flyttat hit och fått jobb utan att kunna meänkieli. Det kanske är behovet av arbetskraft/företag som styr och inte meänlieli

  25. Jag kan förstå meänkieli, pratar det sällan. Jag klarar mig utmärkt. Har aldrig ”behövt” kunna det i något sammanhang. Och jag bor i Tornedalen.

  26. Utflyttad verkar inte vara ofta hemma. Är det inte svenskan som dominerar alltmer i Tornedalen. Du menar att även svenskan skall ha minoritetsstöd? Finns för lite pengar för svenskan. Kolla Statens kulturråd, Landstinget, Författarförbundet och 30 andra platser finner du stöd för miljarder. Är det för lite? Meänkieli får några miljoner. Är det för mycket? Stockholm är förvaltningskommun för meänkieli. Är det inte välbekant. Då bör väl en slant gå till dom också? Annars är det ingen förvaltningskommun, likställd de fem Tornedalskommunerna.

  27. Du som är så kompetent och duktig och som har lärt dig flera språk, har det aldrig slagit dig att du faktiskt kunde försöka lära dig dina förfäders språk.

  28. Bra skrivet! Precis vad vi diskuterade bland kollegorna igår. Inte får vi in nytt folk när allt handlar om meänkieli.
    Själv är jag 100% tornedaling utan att kunna meänkieli och känner igen mig i mycket. Lite mindre värd i vissas ögon känns det som.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans