Stort stöd för utbyggnad av vindkraft

Tre av fyra svenskar vill kraftigt bygga ut vindkraften och stödet är starkt även i norra Sverige. Också de politiska partierna är i huvudsak positiva. Nu behövs de politiska besluten som underlättar utbyggnaden, skriver Charlotte Unger Larson på Svensk Vindenergi.

Vindkraften växer så det knakar. De senaste fyra åren har det investerats nästan 90 miljarder kronor i ny vindkraft. Den nya vindkraften kan minska klimatutsläppen med cirka 16 miljoner ton om året, vilket motsvarar nästan en tredjedel av alla utsläpp inom Sveriges gränser.

Dessutom kan utbyggnaden ge cirka 20 000 jobb, ofta på landsbygden. För svensk industri och hushåll pressas elpriset med drygt 11 miljarder kronor.Naturvårdsverket och Energimyndigheten arbetar nu med en nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. De båda myndigheterna vill skapa förutsättningar för en utbyggnad från nuvarande 20 TWh till 100 TWh år 2040 – vilket skulle innebära att vindkraften då motsvarar cirka hälften av elanvändningen i Sverige

.Och vindkraften har stort stöd. Tre av fyra svenskar (73 procent) vill se en utbyggd vindkraft och i norra Sverige tycker fler än sex av tio likadant (61 procent), enligt en Sifoundersökning beställd av Svensk Vindenergi. Dessutom är Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet positiva till att skapa förutsättningar för 100 TWh vindkraft i Sverige 2040.

Men det behövs politiska beslut om myndigheternas strategi ska bli verklighet.

För det första måste den stora klimatnyttan vägas in när beslut ska fattas om vindkraften. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning och det är viktigt att denna lämnar ett tydligt besked. Även Norrbottens kommuner bör alltid väga in klimatnyttan vid beslut om vindkraft.

För det andra bör kommunerna få de direkta fördelarna av vindkraften. Fastighetsskatten för vindkraftverk bör därför gå till kommunerna i stället för till staten.

För det tredje måste det bli enklare för de som vill bygga ut vindkraften att förutse om en vindpark kommer att få tillstånd eller inte. Det kan underlättas om det ”kommunala vetot” justeras, så att kommunerna lämnar sitt besked tidigt i processen.

För det fjärde bör staten införa ett riktat stöd till kommunerna för att underlätta deras arbete med att identifiera lämpliga områden för vindkraft. Då kan kommunerna i Norrbotten bidra till den nationella strategin för en kraftig vindkraftsutbyggnad.

Med dessa åtgärder kan vi komma en bra bit på vägen till ett förnybart elsystem och en klimatsmart elektrifiering av Sverige. Politikerna som fattar besluten har svenska folket bakom sig.

Charlotte Unger Larson, vd, Svensk Vindenergi

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

AKTUELLA DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

”Bygg inget värmeverk!”

– Varför ska Haparanda kommun bygga ett nytt värmeverk för 155 miljoner när man i stället kan köpa stabil fjärrvärme. Pengarna kunde man i stället använda till nytt badhus och andra investeringar, säger Rune Routuvaara, styrelseordförande i kommunägda Övertorneå Energi och tidigare vd för bland annat Polarica och Nyhlén Hugosson, båda företag i miljardklassen.

Förre kommunchefens företagsgrupp rasar ihop

HAPARANDA Förre kommunchefen i Haparanda Patrik Ojas företagskoncern rasar nu fullständigt. Ytterligare fem företag har försatts i konkurs. Han drev liksom Mikael Fahlander många bolag där osäkra fordringar på andra koncernföretag räddade en i övrigt ganska tom balansräkning.

Energi från midnattssol

I Kaarnevaara, i gränslandet mot Finland, har riksdagsmannen Birger Lahti lagt en solcellsanläggning på sitt ladugårdstak. Med en sol som om sommaren flödar dygnet runt hoppas han kunna sänka energikostnaderna den dag han och hustrun Päivi ska gå i pension.

Hjördis får folk att skina

Efter jobb på de flesta butiker i Övertorneå gjorde Hjördis Lakso slag i saken och startade en egen butik. Året var 1988 och efter det har hon varit Hjördis med oerhört många. Inte minst för kvinnorna som behövt göra sig fina till fest eller allmänt velat få något nytt att ta på sig.