fbpx

”Vi är inte sämre än dom”

Tv-serien ”Jag var en lägre ras” om tornedalingarna och rasbiologin var riktigt intressant. Dock gavs en halvhjärtad bakgrund till varför skallmätningar med mera utfördes. I första avsnittet fick man intryck av att präster och predikanter var orsaken till detta övergrepp och i andra avsnittet nämndes kortfattat regeringens roll.

Min far, som växte upp i Pajalatrakten, var född 1907. Vid några tillfällen i mina tonår och några tillfällen därefter yttrade han med kraft ”Vi är inte sämre än dom”. Det var först när jag blivit äldre och börjat intressera mig för rasbiologi, som jag började ana varför min far kom med dessa utfall. För min mor som växte upp under fattiga förhållanden i Korpilombolo i början av 1900-talet var arbetsstugan av stor betydelse. Mina föräldrar talade aldrig om rasbiologi/-
hygien med oss barn.

För att bättre förstå det här med rasbiologi får man gå långt tillbaka i tiden. Carl von Linné på 1700-talet samt Gregor Mendel och Charles Darwin på 1800-talet betydde mycket för den rasbiologiska vetenskapen i bred bemärkelse. I början av 1900-talet växte vetenskapen om de mänskliga raserna sig stark i många länder, bland andra USA, Storbritannien, Tyskland och Sovjetunionen samt i Sverige.
På 1930-talet var rasbiologin i Sverige allmänt accepterad och av staten stödd och uppmuntrad vetenskap. ”Den svenska folkstammens bevarande” var ett mantra bland politikerna. I slutet av 1910-talet instämde riksdagens båda kamrar i att ett rasbiologiskt institut skulle inrättas. ”Statens institut för rasbiologi” grundades 1922 i syfte att erhålla en vetenskaplig grund för rashygieniska åtgärder. Institutet var administrativt självständigt till 1958. Herman Lundborg var institutets förste chef och hade betytt mycket för motionen som resulterade i att institutet bildades. Det var världens första statliga rasbiologiska institut. I andra länder fanns sedan tidigare dylika institut, men de var inte statliga.

Det var politikerna, i riksdag och regering, som gav vetenskapsmännen möjlighet att genomföra sina rasbiologiska studier. I hela landet var prästerna med sina kyrkböcker betydelsefulla när specifika individer skulle analyseras. Prästernas goda vilja varierade dock, som exempel från Tornedalen sägs att kyrkoherde Pär Olov Petterssån i Korpilombolo inte ansåg att rasbiologiska undersökningar skulle göras i hans församling.

Politikerna bär det största ansvaret för det rasbiologiska vansinnet i Sverige. Herman Lundborg och hans assistenter var nitiska, kanske alltför nitiska, hantverkare. Rasbiologiska och rashygieniska undersökningar utfördes i hela landet. De idag mest prominenta politikerna var högermannen Arvid Lindman och socialdemokraten Hjalmar Branting. Dock bör nämnas att praktiskt taget alla större partier var positiva till rasbiologin under början av 1900-talet. Uppfattningen om bättre och sämre raser samt att rasblandning var en styggelse var allmänt utbredd. Tornedalingarna räknades till ostbalter med undergruppen Norrbottensfinnar. Dessa ansågs inte tillhöra den mest högstående rasen. Min fars uttalande ”Vi är inte sämre än dom” hänger sannolikt ihop med denna gradering.
Jag anser att min generation enbart fått känna av en mindre del av den negativa bilden, däremot berördes nog generationen före på ett mer påtagligt sätt. Sannolikt skulle min far ha sett positivt på en Sannings- och försoningskommission. Min mor hade nog inte tyckt det, i synnerhet om arbetsstugorna kritiseras på ett negativt sätt.

Sven Aaro, Juhonpieti

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

35 kommentarer på “”Vi är inte sämre än dom”

  1. he he det som skulle kommenteras var ju ”Rasbiologin” som tornedalingar utsattes för…ser nu att det mer handlar om SD….märkligt F*n dom ledande i den gruppen var ju inte ens födda på den tiden…Ja ja SD berör

  2. Ferrum: Jag vet inte om du medvetet försöker missuppfatta
    Jag har inte skrivit något om att jag inte uppskattar andra språk. I min ungdom pratade jag ofta tyska och hablade även andra språk så gott det nu gick.

    • Ingen aning. Det ligger väl i tiden att stämpla alla som tyskar eller SD:are om man inte håller med fullt ut. Det är skrotum-slag man får ta tydligen.

  3. fråga sd:s razi Söder vad han anser är riktiga svenskar. sd har ju sitt fästa i skåne. är dom svenskar? alla förstår inte vad dom mumlar fram. munnen rör sig men ingen förstår nått!!!

  4. Ferrum: Där har du beviset för att det hade varit bättre om vi alla hade fått lära oss riktig tyska i stället för den värdelösa fäbodtyskan. När Sverige kopierade det tyska undervisningssystemet på 1870-talet borde man ha löpt linan ut och gått över till riktig tyska i hela landet. Då skulle din far kunnat kommunicera på flytande tyska . Då skulle inte ackusativ- och dativobjekt löpt amok i samtalet.

    • Viktigpetter:
      Även du, dvs pratat Tyska. Till skillnad från dig så ser jag inte kunskap i andra språk än Svenska som någonting negativt. Uppenbarligen har det tyska utbildningssytemet fungerat väl eftersom Sverige levererat mängder med utbildade människor som byggt upp Sverige och den ekonomiska och kunskapsmässiga stormakt som vi befunnit oss i under en lång tid. Kommer våran framtid se lika positiv ut?

  5. varför så mycket tal om dåtiden? vi lever ju i en nutid med SD:S rasistiska uttalanden om ras och tillhörighet som svenskar. de är de vi borde sätta fokus på. deras åsikter är ju en stora fara för demokratin i landet.

    • Vi är många som dom kallar dödsknarkar Nazister. Men många är trötta på hur Sverige utvecklas. Farsan fick stryk i skolan för språket och jag o mina bröder skulle inte lära oss tonedal för det var fult enl farmor , är född 63 men förstår tornedal men pratar inte, synd. Bor nu i Västmanland eftersom föräldrarna kom hit på 50-tal.

    • Vad är problemet? Alla som råkar bo i Sverige är inte svenskar, precis som alla som råkar bo i Tornedalen inte är tornedalingar. Vad har detta med demokrati att göra?

  6. Allt mäts, IQ, längd, vikt, men till vilken nytta ?.
    Är det normen som ska justeras…?.
    Människan är en underlig varelse.

  7. Viktigpetter: Min pappa kunde även Tyska och Engelska, relativt flytande. Han gick bla. en datorkurs i basic vid Frankfurt am main på 70-talet i dåtida Västtyskland. Det fanns bara två utbildningsorter i datorprogramering, en i Tyskland och en i USA. Glad påsk.

    • Din far förstod vad det var frågan om – skammen för att vara annorlunda delades ut tidigt som ”betyg” till skolbarnen!
      En klok man som såg igenom vad det var frågan om.
      Man kan fråga sig varför det är så känsligt att en gång för alla göra upp med det förflutna?

    • Ferrum, din far verkar ha varit en på alla sätt fantastisk människa. Men lärde han sina barn sitt modersmål? Det är nämligen det som är själva kärnan i den här diskussionen.

      • Jan Erik: Jag har inte lärt mig
        Tornedalsfinska dels för jag tycker att Tornedalsfinska tappat i utveckling och att jag bara hade kompisar som talade svenska när jag växte upp. Den tornedalsfinska mina föräldrar pratade var äkta och den innehöll visor, ramsor, visdomsord etc. som gått i arv i generationer. Det saknas idag.

  8. Alla ni som försvarar den moraliska stormaktens vettlösa tilltag , tycker ni inte att den moraliska stormakten behöver påminnas om sin dödlighet?

  9. Ferrum: Hade kanske din far klättrat ännu högre upp om han fått lära sig riktig tyska i stället för denna fäbodvariant? Han hade ju kunnat söka jobb i länder där 100 miljoner talade språket.

    • Det är väl bättre ju fler språk man får chansen att lära sig. I första hand bör man väl ändå lära sig huvudspråket i det land där man bor? Det bör dessutom vara lättare att lära sig tyska om man redan kan svenska än om man bara kan finska eller tornedalsfinska. Tyskan är ju väldigt lik svenskan.

  10. Min gamla far avslutade sin karriär som forskningsingenjör inom rymdfysik. Han växte upp med tornedalsfinska som första språk och fick lära sig svenska i skolan. Han var av den meningen att han hade aldrig klarat högre studier om han inte hade haft bra svenska i tal och skrift. Det enda han ifrågasatte var agan som utfördes om man pratade finska på rasterna etc. Någon skallmätning blev de inte utsatta för.

    • Min far ansåg också att svenskan = bra men agan = dålig. Inte heller i vår by förekom skallmätning. Rent allmänt kan man väl säga att språkkunskaper är positivt medan aga är negativt. Kanske borde de där tornedalsföreningarna skilja mellan det ena och det andra.

  11. Ja, faktiskt, livet är kort och i bland är det bättre att gå ut i vårsolen än att älta det förgångna.

  12. Det är en hel del med den etablerade synen på statlig rasbiologi som helt enkelt inte stämmer. Jag har lagt upp en del historiskt intressant material om ämnet på Internet Archive.
    Se länk:
    https://archive.org/details/@jnrk
    Jag har inte gjort någon större sak av detta då jag inte vill förstöra för sanningskommissionen. Men fortsätter man på den nu inslagna vägen kommer det att bli en smula stökigt.

  13. Rota inte i det förflutna, gå vidare lev här lev NU. Man kan inte hålla på och älta det som hänt, för då skulle mänskligheten aldrig kunna gå vidare.
    Glad Påsk på Er

  14. Svensken var väldigt tidigt ute med rasbiologin, även bedrevs viss forskning på människor i Sverige. Allt detta förnekas nu kraftigt. Det finns mycket att läsa om detta på ”Nätet”. Ävenså svär sig fem av riksdagens partier sig fria från allt samarbete med ett starkt land som drev rasbiologin än längre. Finns också många forskningsrön från den tiden som varit till gagn. Men Men just detta med människoraser och är en invecklad fråga. Tex med husdjur är det fint att avla fram renrasigt och få prima friska kraftiga stammar.

    • Hunden är ett bra exempel på att olikheter mellan raser inte behöver betyda att en ras är bättre än en annan. Vissa hundar trivs med att arbeta utomhus i arktiskt klimat medan andra föredrar stugvärmen. Vad som är bäst beror ju då mycket på ägarens boendesituation m m. Olika raser är bra på olika saker, och så kanske det är med oss människor också (även om vi förstås inte är lika ”renrasiga” som hundar).

      Personligen är jag av den åsikten att även hundar bör ges större frihet att själva välja sina partners. De känner nog själva, utifrån feromoner och liknande, vem som är lämpligast att para sig med. Att blandraser av många betraktas som mindre värda är helt enkelt horribelt. Sedan finns det förstås raser som av naturliga skäl inte passar att kombinera (chihuahua med grand danois till exempel).

      Samhället bör inte propagera för vare sig ”renrasiga” förhållanden eller blandäktenskap. Allt sådant hör till privatlivet.

    • Det var SOCIALDEMOKRATERNA med Hjalmar Brantings goda minne som grundade rasbiologiska institutet.

      • Det är väl allmänt känt, bortsett från att dagens socialdemokrater verkar ha glömt bort det.

      • Politiska partier instiftar INTE statliga institutioner. Riksdagen gör det!
        Intresset att starta upp det statliga rasbiologiska institutet var stort.
        Det var ett tvärpolitiskt riksdagsbeslut som socialdemokraten Hjalmar Branting liksom högerledaren Arvid Lindman deltog i. Alla fem riksdagspartier var för.
        Däremot var det ett socialdemokratiskt beslut att avskaffa institutet, ”till gagnet 1957 och till namnet 1978”.
        Visst är det skönt att vi kan ta avstånd från gamla handlingar. Värre är det med dem som vill återuppväcka sina.

      • Då de flesta debattörer verkar vara historielösa 40-talister så vill jag passa på att tipsa om den mycket läsvärda artikeln ”Nazismen i Tornedalen” som två sociologer vid Umeå universitet skrev för några år sedan. Författarna slår bland annat fast att de som klarast tog ställning för finskans bevarande i Tornedalen på 30-talet var de svenska nazistpartierna.
        Se länk:
        http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1137766/FULLTEXT01.pdf

  15. Skallmätning utförs ju förresten än i dag regelbundet på BVC, där journalen även innehåller uppgifter om föräldrarnas yrken, vilket språk som talas i hemmet (och i bland även den aktuella sköterskas egna kommentarer beträffande barnets personlighet etc).

    En annan sak som är lite intressant i sammanhanget är att den sociala ingenjörskonsten på 60-talet, enligt en artikel på svt.se för någon dag sedan, tycks ha gått ut på att blanda ut befolkningen så mycket som möjligt, genom att adoptera in barn från andra länder, i syfte att på sikt utrota rasismen.

  16. Tyvärr har allt det där tråkiga som hängde samman med rasbiologin förr i tiden gjort att det än i dag anses lite fult att tala om skillnader mellan ”raser” (i brist på bättre ord). Man riskerar att gå miste om viktiga kunskaper i nuet på grund av historiska misstag. Människor från olika områden har olika gener, drabbas olika av vissa sjukdomar och reagerar olika på vissa läkemedel. (Naturligtvis finns stora skillnader även mellan individer i en folkgrupp.) Ur biologisk synvinkel är variationerna sällan ”bra” eller ”dåliga” utan kan vara både och, lite beroende på situationen.

  17. Äsch, släpp och gå vidare.
    Vi lever på 2020-talet och har lämnat detta bakom oss för länge sedan.
    Det är nog bara dom personerna som blivit kvar i Tornedalen och inte tagit steget ut i landet och världen som grämer sig i det gamla.
    Vi andra som gått vidare ut i världen och inte har kvar våra rötter till 100% i Tornedalen tänker inte på detta.
    Nä, titta framåt och lev livet istället.

    • som jag uppfattat är det akademiker uppväxta i Tornedalen och bosatta i universitets orter som driver på denna kommission … de flesta av oss i södra Tornedalen har nog gått vidare…

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

En hel del fisk och strålande väder

I söndags var det några kallgrader och inte ett moln på himlen när pimpeltävlingen Vuononappet genomfördes med över 100 deltagare. 

Pensionär tog chansen att bli en skolmormor

Två timmar i veckan kommer skolmormor Margareta Tengberger till Aspstrandens skola och läser med eleverna. Hennes lön är uppskattning och glada tillrop från barn. 

Tornedalskvinnornas historia lyfts fram

Utställningen ”Kvinnans röst – Kvinnobilder från Tornedalen” på Tornedalens museum invigdes på den internationella kvinnodagen. 

Inga-Lisa är hela byns mommo

Inga-Lisa Johannessens hus fylls dagligen av små och stora barn. ”Vi har alltid haft lånebarn”, säger Inga-Lisa om att vara hela byns mommo. 

Jenni Venäläinen sjöng före i den karelska sången.
Artist lärde ut 2 000 år gammalt instrument

På Kalevaladagen fanns det chans att delta i en workshop och prova på det finska nationalinstrumentet kantele på Sverigefinska folkhögskolan.