fbpx

Behövs bankkontor överhuvudtaget?

Frågan som sådan tycker jag är fullt berättigad. I mars detta år fick kunderna ett informationsbrev, undertecknat av Niklas Ylipää och Maria Mörk, i vilket informerades att Handelsbankens kontor i Övertorneå den 28 maj skulle stängas och att kunderna fortsättningsvis skulle tillhöra Handelsbanken Östra Norrbotten.

Anledningen sägs vara att kunderna ”behöver allt mer kvalificerade råd och avancerad hjälp”. Av den skrivningen drar man slutsatsen att sådana råd och sådan hjälp inte kan erhållas i Övertorneå, däremot i Haparanda, Kalix och Pajala. Det är i och för sig tacknämligt, men varför kunde personalen i Övertorneå i så fall inte ha fått denna saknade kompetens. Man tar sig för pannan. Vilket kvalificerat svammel! Inte minst på grund av att personalen på det numera stängda kontoret duger till att ge ”kvalificerad råd och avancerad hjälp” i till exempel Pajala och Kiruna. För det är väl därför de är där?

Som fördel för oss som kunder anges att ”vi blir fler rådgivare på det nya kontoret och blir ännu mer tillgängliga på det nya kontoret för dig i din vardag”. Det kan väl inte ens undertecknarna av brevet tycka eller tro. De undviker naturligtvis att informera oss kunder om på vilket sätt det skulle bli så. I Haparanda, där jag bor är kontoret, enligt webben, öppet måndag-torsdag kl 10 -13, fredag stängt. För den oinvigde i Handelsbankens vokabulär kan det tyckas betyda att man kan göra personligt besök på kontoret dessa tider men där går man på pumpen. Kontoret är låst även mellan 10 och 13. Det vore bra om brevsändarna informerade oss kunder om vad begreppet öppet står för. Jag kan för min del inte se att det är synonymt med stängt.

På dörren till kontoret anslås att man måste boka tid för ”alla ärenden”, men det kan bara göras genom att ringa angivet nummer till kontoret I Haparanda, men då hamnar man i Kalix. Helt finskspråkiga kunder kan nog få bekymmer, antar jag.

Men avslutningsvis måste jag erkänna att när jag väl kommit innanför murarna på kontoret i Haparanda blev jag väl bemött och fick den hjälp jag behövde.

Karl-Johan Ruisniemi

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

6 kommentarer på “Behövs bankkontor överhuvudtaget?

  1. Har inte besökt något bankkontor på säkert 15 år utan sköter allt via internet.
    Fastighetsaffären fixas via nätet också.
    Kortbetalning till 100% och saknar inte kontanter i fickan.

    • När kortet inte fungerar, trasig terminal el.likn., då är jag glad att jag som vanligt även har med mig kontanter. 🙂

      Butiker borde vara skyldiga att också ha betalningssystem som fungerar trots strömavbrott, inget internet o.likn.

      Bevara kontanterna.

  2. Detta är ingenting nytt… staten & kapitalet har sedan lång tid tillbaka en agenda att införa ett kontantlöst samhälle. De använder sig av de små stegens tyranni för att få detta att ske. Det yttersta målet är att tvångschippa alla medborgare med ett mikrochip. Den som inte har detta mikrochip kan varken handla eller sälja varor, eller identifiera sig osv. Pengar finns inte mer, inga bankomatkort, inget ID… allt finns i microchipet. Medborgarna blir skannade på samma sätt som de nya bankkorten bara behöver blippas (hållas nära kortterminalen). Varje medborgare kommer även att övervakas via GPS dygnet runt. Inom 10 år kommer det pushas hårt inom EU och resten av västvärlden för att tvinga medborgarna chippa sig.

    Konspirationsteori? Nej… det är snart en hemsk verklighet!

    • Paralleller kan även dras till Kinas social credit system (finns mkt intressant info på nätet för den som är intresserad av att veta mer om detta) och till coronapassen … Redan nu krävs ju Bank-ID till allt möjligt här i Sverige. Telefonerna som alla bär med sig överallt vet var man befinner sig och kan höra vad man säger. Lite obehagligt är det ju …

  3. De senaste åren har bankpersonalen mest tjatat om att kunderna ska skaffa internetbank och andra saker som gör bankpersonal mindre nödvändig. Tråkigt är det (och konstigt, att de har velat göra sig av med sina jobb, som det verkar). En bank är ett trivsamt inslag i centrum och för många en nödvändighet. På banken ska man kunna ta ut och sätta in kontanter, betala räkningar över disk (utan de hemska avgifter man drabbas av om man inte har internetbank) och gärna även få sig en kopp kaffe. Har man till exempel dålig syn är det svårt att själv knappa in OCR-nummer. För gamla människor kan det vara svårt att lära sig och sedan minnas hur man betalar räkningar på dator. Handelsbanken i Övertorneå hade ingen kunddator, något som den andra, kvarvarande banken lyckligtvis har. Kaffe har de också =)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Bygger en digital hubb

Susann Svennemyr i Muodoslompolo ser gärna en digital mötesplats i byn och hennes vision sammanfaller med Pajala kommuns intentioner om att starta digitala hubbar i byarna. I Muodoslompolo är intresset för att jobba på distans stort.

Analys: Det blir nej till vindkraft

Den 11 oktober ska kommunfullmäktige i Pajala besluta om vindkraftsparken i Käymäjärvi som Vattenfall vill bygga. HBs analys visar att det blir ett nej och därmed ett kommunalt veto mot vindkraft. Men det förutsätter att normala jävsregler gäller annars är utgången mer oviss.

Grön våg i Tornedalen

”Det är en trend att folk väljer att bosätta sig på mindre orter. Det jag också noterar är att det inte är så att merparten flyttar till centralorten utan det är faktiskt två tredjedelar som flyttar in till byarna, så det är en liten grön våg känner jag”, säger Övertorneås kommunalråd Tomas Mörtberg. HB har besökt två barnfamiljer som nyligen flyttat in i varsin släktgård.

Ny lärarduo i Pajala

Megan Robson och Anita Karvonen är båda nya lärare på Centralskolan i Pajala. Efter att ha bott på ett flertal platser i Sverige flyttade Anttisbördiga Anita Karvonen för två veckor sedan till Pajala. Hon och kollegan Megan Robson, från Vancouver i Kanada, ska dela på fjärdeklassarna.