fbpx

Centralskolan är inte missgynnad

Johny Lantto skriver i ett inlägg på Pajaladebatt att han är orolig för att kvaliteten på Centralskolan skall sjunka och därigenom kommunens attraktivitet. Nu är du sent ute Johny. Under förra mandatperioden, när ditt gäng styrde, var Pajalas skolresultat de sämsta i hela landet. Skolinspektionen riktade skarp kritik och hotade med höga vitesbelopp. Då borde du ha varit orolig.

Skolverket, som är en myndighet direkt under utbildnings departementet, uppmärksammade vår situation och erbjöd oss en treårig kompetensutveckling, som vi självklart tackade ja till. Förutom att utbildningen är fantastiskt bra och utgår ifrån våra svagheter, står Skolverket för kostnaderna. Medverkande är också Uppsala universitet. Tack vare våra engagerade och ambitiösa rektorer och pedagoger kan vi se en viss förbättring. Vi går åt rätt håll.

Vi väljer inte mellan byarna och centralorten, vi väljer båda. När hela kommunen skall leva innefattar den både byarna och centralorten. Hittills har vi av förklarliga skäl haft fokus på Centralskolan. Åtgärder, en del kostsamma, har vidtagits och en del återstår.

Vi menar att alla elever vill och kan utvecklas. Johny Lantto skriver att Centralskolans elever har ”större behov” och det får stå för honom. Vi menar att Centralskolans elever är fullt jämförbara med elever i andra delar av vår kommun och även jämfört med andra kommuner. Att påstå någonting annat kräver belägg och är mycket kränkande Vårt arbete går ut på att få till en likvärdig, trygg och bra skola för alla elever i vår kommun.

En jämförelse av resursanvändning inom vår kommun, med anledning av Johny Lanttos påståenden att vi missgynnar Centralskolan:

Årskurs 4 på Centralskolan i Pajala har 29 elever. I de flesta kommuner skulle det vara en klass. Vi är glada över att vi i Pajala satsar mycket på skolan och har då två klasser, en med 12 elever och en med 17. Klasserna har varsin erfaren och duktig pedagog. Därtill har de en mentor, på 100 procent.

I Sattajärvi har vi en 4-5:a med 21 elever. Där jobbar en lärare i taget i klassen.

På Centralskolan har vi två sjuor, med två lärare i alla ämnen samtidigt och en mentor. Många kommuner som satsar mycket på skolan har tvålärarsystem – men få har det i alla ämnen I Korpilombolo har vi en 6-7:a med ungefär samma elevantal, som en klass 7 i Pajala, som undervisas av en lärare i taget.

I dessa två årskurser har Centralskolan två hela tjänster mer än i byskolorna för lika stora eller mindre elevgrupper.

Övertorneå har 2020 rankats som Sveriges bästa skola. Pajala år 3 samt Centralskolan har 3 elever fler än Svarträvens skola i Övertorneå och 17 fler personal.

Barbro Rantatalo (S)

Stig Töyrä (KD)

Jenny Eriksson (S)

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

27 kommentarer på “Centralskolan är inte missgynnad

  1. Det måste väl ändå finnas protokoll över beslut som tagits? Istället för att spekulera om vad som är sant eller inte på olika forum, varför inte damma av protokollen och se efter om vad som är nerskrivet? Eller är de så luddigt skrivna att varenda läsare förstår och tolkar beslutsdokumenten helt olika?

  2. Problematiken på Centralskolan i Pajala är rikskänd i och med den granskning som Skolinspektionen genomförde. Att göra någon slags jämförelse i elevantal med andra skolor och kommuner är helt enkelt att bortse ifrån det som framkom, att arbetsmiljön på skolan var dålig.

    Som ledamot i Barn- och utbildningsutskottet har jag varit delaktig i det arbete som gjorts för att försöka komma till rätta med problemen och jag tycker att många insatser har varit både nödvändiga och bra. Även om man lägger alldeles för stor tillit till Skolverkets Samverkan för bästa skola och låter detta långsiktiga, och resurskrävande, arbete bromsa upp för mycket av det man skulle behöva göra nu.

    Problemet har istället suttit i insändarförfattarnas oförmåga att samtidigt ge mer pengar för att genomföra de nödvändiga åtgärderna. Och när Centralskolan började uppvisa ökade kostnader, som en naturlig följd av de insatser som gjorts, drogs plötsligt mattan undan fötterna. Det mycket riktiga uttalandet från S och Kd var: ”Där kostnaderna uppstår ska besparingarna göras”. Alltså fick Centralskolan betala för att det fanns ett behov av åtgärder. Hur kunde denna uppenbara händelsekedja inte tas med i beräkningarna från början?

    Det stämmer även att man uttalat att det finns för mycket personal på Centralskolan och att det finns ett beslut på att se över personalbemanningen där, för att ta hem ett underskott på runt 3 miljoner. Samtidigt som man bad om 2 miljoner extra från kommunstyrelsen för att täcka upp resten av underskottet, alltså övriga skolor. Det är väl knappast att behandla alla skolor lika?

    Att tilldelade resurser, pengar, inte räcker till den skolstruktur vi har idag är ganska uppenbart. Där kan man välja olika vägar att gå, förändra i strukturen eller se till att den är rätt finansierad som man vill ha den. Idag gör man inget av det med följd att fortsatta nedskärningar måste göras, det är det som pågår just nu på Centralskolan. Då spelar det inte så stor roll att man i ord säger att ”vi väljer båda”, eftersom det helt enkelt inte är sant.

    Samtidigt som vi har en situation där Pajala kommun fått stora ökningar i intäkter från skatteutjämning och statsbidrag. Som just nu bara sitter i en resultatrad i redovisningen istället för att komma t ex kommunens elever till del. Det är också att göra ett vägval.

  3. Kan inte förstå Johny Lantto! En vanlig härskarteknik där han försöker förminska och förlöjliga motparten framför att komma med goda exempel. Varför ge sig in i en debatt när man inte har någon grund att stå på? Men lever man i en utopi att Pajala ska kallas samhälle och centralort när det i själva verket är en liten by så gör det inte saken lättare. Johny är fader till den kommunistiska centraliseringspolitiken som drivits många år i Pajala, de har levt på trogna S-väljare men missbrukat Socialdemokratins ideologi genom att gömma sig bakom den och i själva verket driva fulspel. Släcka gatljus i byarna, stänga skolor och badhus. Bara det lyser vi egen grindstolpe så är alla tillfreds. En granskning av kommunala bolag och siffror vore nog på sin plats. även Tsar Johny har nog ett och annat att redovisa. Nej du Johny, lägg ner ditt kommunistiska tänk och se till kommunens bästa, ta till dig av kunskap som redovisas och glädj dig åt att kommunen når framgång i kvalitén på skolan. Man kan inte som du tänker strunta i resultatet bara man får rätt. Det slår ofta fel.

    • Detta anonyma inlägg av ”Boris Jeltsin” behöver, eller förtjänar, knappast något bemötande?
      Det är denna typ av utspel man möter när man har synpunkter på den nuvarande majoritetens (S, Kd och Sjukvårdspartiet) politik i Pajala kommun.

      • Johny, imponerar! ”förtjänar, knappast något bemötande?”
        Ändå tar du dig friheten att skylla detta på styrande majoriteten.
        Om det inte förtjänar bemötande så råder tystnad, inte nya anklagelser. Åter igen en härskarteknik du använder dig av. Johny, ta ansvar för dina egna handlingar och din egen politik. Undvik att i affekt slänga ut anklagelser och påståenden åt höger och vänster. Jag förstår att du känner dig desperat när du inte längre kan luta dig mot socialdemokratin och föra ideologiväljarna bakom ljuset, men jag vädjar till dig. Försök skapa en egen konstruktiv politik. klarar ni inte av det så försök värva några duktiga individer till din hjälp.

  4. Osant:
    1 Att vi påstår att det största problemet på Centralskolan är att det finns för mycket personal. Vi ser att det finns problem och vi har genom stora insatser lyckats minska en del – exempelvis att det anställdes en biträdande rektor under vt – 20.
    2 Att vi medvetet styr resurser från centralorten till byarna – det har faktiskt varit tvärtom – kolla tabellen en gång till.
    Det vi varje gång betonar är vikten av kompetenshöjning som en möjlighet att förbättra skolresultaten. Det tror väl du inte på, för ni hade ett annat system. Jag menar att om du är den enda som vet och kan borde du bjudas in nästa gång vi har skolverket på plats och du skulle få tala om för dem HUR man skall göra för att förbättra skolresultaten.
    Självklart har vi tittat på Junosuando förskola och gläds med dem och för de chaufförer som nu har de första barnen på gång till förskolan.
    Vad menar du då skall hända med den del av grundsärskolan som finns där?

    • Nu börjar detta bli riktigt intressant och helt i bästa Trump-stil!
      Barbro, du påstår att jag ljuger om att du, Håkan Kero och Leif Gramner i olika omgångar under Ks-möte förklarade att problemen på Pajala c-skola berodde på för mycket personal! Du måste beakta att det är ett drygt tiotal politiker och tjänstemän som erfarit detta ?
      Att du styr över resurser från Pajala c-skola till byarna är en annan sak där det bara är att konstatera fakta. Vid ett underskott (för lite pengar) inom grundskolan 2020 på 5,2 miljoner kronor drev du igenom ett förslag från Barn- och Utbildningsutskottet och senare i Kommunstyrelsen om att ”översyn” skulle ske av personalen på Pajala c-skola i syfte att sänka kostnaderna med 3 miljoner kronor. Detta samtidigt som inga åtgärder beslutades för andra skolenheter? Var sker neddragningen då? Samtidigt som de orimliga kostnaderna för 4 förskolebarn i Junosuando över huvud taget inte ens tas upp? Drygt 400 000 kr/barn samtidigt som snittet i Pajala är 115 000 kr/barn?
      Driv gärna din skolpolitik men försök inte ge sken av att den är något annat än vad den är. Nu är det hög tid att fakta kommer på bordet!

  5. Som vanligt gör Barbro R sina egna tolkningar av vad kritiker, av den skolpolitik majoriteten (S, Kd och Nsjp) driver i Pajala kommun, menar. Att en minskning av ekonomiska ramar för Pajala c-skola (grundskola) med 3 miljoner mellan 2020 och 2021 kan knappast hos andra än Barbro själv anses som något annat än försämrade förutsättningar? Majoriteten gör sitt yttersta för att ge sken av att det pågår något annat än en målmedveten resursförflyttning från Pajala c-ort till ”byarna”. I den skolpolitik och verksamhetsanpassning majoriteten presenterade till budget 2021 var just denna neddragning på Pajala c-skola den enda beslutade åtgärden! Alla andra, av verksamheten framlagda förslag, sopades under mattan. Exempelvis stängning av Junosuando Förskola, som verksamheten själv lyfte fram som ett effektiviseringsförslag, hade hösten fyra (4) barn till en då redovisad totalkostnad av drygt 1 miljon kronor (lokalhyra 537 tkr + verksamhetskostnad 500 tkr) nämndes inte ens? Med ett möjligt alternativ i Kangos 9 km bort? I debatten om just vikten av att göra satsningar på kvaliteten på Pajala C-skola påtalade Barbro R och Leif G, på fullaste allvar, att det största problemet på c-skolan i Pajala var att det är för mycket personal?! Allt blir bra/bättre bara man blir av med personal! Det är så man baxnar! Nädu Barbro, stå upp och ta ansvar för den faktiska politik ni bedriver och försök inte ge sken av att ni gör något annat än låter verksamheter och barn som finns i Pajala c-ort betala priset för er ”Hela kommunen skall leva”-politik. Ska bli ytterst intressant att se majoritetens förslag och (avsaknad av) prioriteringar då vi i närtid skall börja arbetet med 2022-års budget.

    • Rantatalo har nog ytterst sällan fel i det hon skriver/säger. Om resten av Norrbotten hade haft kommunpolitiker/rektorer lika insatta och engagerade som Rantatalo hade fler betydligt fler elever haft en betydligt bättre vardag.

    • Jonnys inlägg var väntat, jargongen likaså, svartmålningar, lögner och förtal.
      Du tycks ha en förkärlek till att försöka svartmåla och sabotera, framförallt i Junosuando.
      Junosuando förskola har fått fler elever och fler är på väg. Förskolan är inte bara en förskola , den är också en grundsärskola. Personal på förskola och grundsärskola samarbetar. Av integritets skäl kommer jag inte att kommentera den delen , däremot är jag oerhört förvånad och besviken hur du på ett cyniskt sätt skriver om kostnader i den verksamheten.
      När det gäller förbättringar i kvalitet ser vi Skolverkets satsning tillsammans med Uppsala universitet, som den mest framgångsrika. Vi har gett skolchef och rektor i uppdrag att se över bemanningen på centralskolan och det tolkar du som att minska på personal. Kompetens , som vi saknat kommer att finansieras av skolverket med 50% under två år.( Deltidstjänst) Samtidigt, som du tycks mena att du är den ende, som förstår hur kvalitet skall förbättras, trots att resultaten var sämst i Sverige under din tid vid makten.

      • Om mitt svar och inspel var väntat så kan jag säga att Barbros var även det helt i linje med vad som var, och är, att förvänta. I bästa ”Trump-stil” attackerar man all sanning, fakta och avvikande synsätt än deras/hennes egna som ”svartmålning och lögner”.
        Barbro – vad i det jag skrev är osant? Vad är det jag ”svartmålar” i Junosuando? Kritisera mig gärna för det!
        Ni pratar i olika sammanhang om att ”vända på stenar” och söka effektiviseringar men det gäller för er del bara ”stenar” som finns i Pajala? ”Stenen”, i detta fallet Junosuando förskola som har vänts och redovisade förhållande kommit i dagsljus, skottar du/ni över och hoppas att ingen ser?
        Kollade upp aktuell siffra för Junosuando F-skola och det är
        1 653 000 kr (4 barn) lokal + verksamhet. Att du/ni väljer att blunda för detta och låta det vara som det är och dyka på Pajala c-skola istället är ert val vilket jag respekterar, men försök inte sopa det under mattan och måla upp en bild av något annat som inte är sant.

        • Ett sista svar till Jonny.
          Att utelämna fakta är inte heller en sanning. För hur lång tid har du räknat med fyra barn i Junosuando förskola? Mer än halva året var de dubbelt så många. Hur ser du på samarbetet med grundsärskolan? Att påstå att kvaliteten på centralskolan försämras och leder till minskad attraktivitet är en svartmålning, eftersom kvaliteten är på väg upp.
          Inte med ett ord nämner du att vi är näst bäst i Sverige på nyföretagande. Ofta är det yngre människor , som startar nya företag. Unga människor, som vågar stanna / flytta hem. Mycket beror på att vi inte har lagt ner alla skolor. Se bara på Tärendö som du allt som oftast velat stänga. Elevantalet ökar. Man vågar tro på en framtid i byn/ vår kommun.
          Även om du påstår någonting annat – ingår givetvis Centralorten i vår vision ”Hela kommunen skall leva” Kommun betyder gemensam och vår politik går ut på att arbeta för så likvärdiga och bra förutsättningar, som möjligt, för våra kommunmedborgare i både centralorten och byarna.
          Ta en titt på första inlägget och du kommer att se var det satsats mest.

          • Barbro, såväl verklighet som hinner ifatt även dig. Var inte orolig.
            Varför skulle jag i denna debatt som handlar om era prioriteringar börja diskutera nyföretagande?
            Även den debatten kommer samt det faktum att ni, trots de bästa förutsättningar av alla glesbygdskommuner i Norrbotten inte lyckas skapa sådan attraktivitet att befolkningsminskningen skulle avstanna? 2020 nästan lika illa som om 500 direkta och indirekta gruvjobb inte fanns? Och vet du varför?
            Ni satsar och prioriterar fel!
            Ha nu en trevlig helg!

  6. Lantto med partikollegor inklusive pajalabostäder har som agenda att lägga ner alla andra skolor än centralskolan.
    Inga pengar läggs exempelvis på underhåll av byaskolorna, endast nöd reparationer.
    Finns bara en anledning till detta, för att få en anledning att lägga ner skolorna pga för höga repkostnader när det väl är dags.

    • Jämförelsen är en konsekvens av Jonny Lanttos oro för Centralskolan och för att göra det mera jämförbart finns år tre i Pajala med eftersom elevantalet blir i stort sett lika.

  7. Johny har ju i sin tid i S slängt sig med siffror och uttryck som den stora massan svalt efter gammal patronkultur, där de står med mössan i handen och lyssnar på den kunnige. Nu när det finns människor som vågar ifrågasätta och genomsynar och besvarar framställer han sin okunnighet. Johnys beteende i politiken påminner lite om de gamla barnprogrammen Hedvig hök och teskedsgumman, skillnaden är bara att de drabbades av konsekvenser då de hade fel. Ingen glömmer Johnys smutskastningskampanj, den kommer verkligen genomlysa nästa val. BAKTID S är väl en fin valaffish att tapetsera med. Med kanske en fin bild på Ugglan Helge och Hedvig höök

  8. Märklig, ja i det närmaste oförståelig artikel. Särskilt jämförelsetabellen med Ötå i slutet av inlägget. Ber att få återkomma i frågan!

    • Anledningen till en jämförelse med Övertorneå kommun är ganska naturlig, eftersom det är grannkommun och vi delar både kommunala tjänster och elever.

  9. Att Övertorneå skulle vara en bra skolkommun är Lärarförbundets åsikt. Huruvida eleverna håller med är ytterst tveksamt och varierar säkerligen mellan de olika skolorna i kommunen.

    • Att Övertorneå kommun vann pris för bästa skolkommun rimmar illa med tanke på att chefer och ansvariga blundar för hur dålig arbetsmiljö det är på en av kommunens skolor. Personal och föräldrar har gång på gång uppmärksammat ledningen men inget händer. Duktiga och omtyckta lärare slutar en efter en och snart vill ingen med behörighet jobba kvar. Varför? Som förälder är jag mycket besviken och orolig och tanken har slagit mig att plocka bort mina barn därifrån. Kanske något för Hb att gräva i? Hur mår personalen i Sveriges bästa skolkommun egentligen?

      • Inte bara lärare utan elever byter skolor kors och tvärs. Inte mycket verkar stämma i Övertorneå kommun. Pajala kan omöjligen vara sämre.

  10. Det som är kränkande och visar på ett föråldrat synsätt är väl att inte se varje klass/elevs behov. Skrämmande att fd rektorer och lärare inte har det synsättet.

    • Självklart har behovet alltid styrt resursfördelningen.
      Däremot är det både skrämmande och kränkande om man menar att elever i vissa byar eller skolor har avsevärt större behov än andra.

      • Det är faktiskt så att under perioder behöver en skola, klass eller enskild elev mer resurser än andra. Jag ser inget kränkande eller konstigt med det. Att en del elever har större behov är inget vare sig elever eller pedagoger ska behöva känna som ett misslyckande. Jag tycker inte man kan jämföra på det sätt ni gör.

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Bygger en digital hubb

Susann Svennemyr i Muodoslompolo ser gärna en digital mötesplats i byn och hennes vision sammanfaller med Pajala kommuns intentioner om att starta digitala hubbar i byarna. I Muodoslompolo är intresset för att jobba på distans stort.

Analys: Det blir nej till vindkraft

Den 11 oktober ska kommunfullmäktige i Pajala besluta om vindkraftsparken i Käymäjärvi som Vattenfall vill bygga. HBs analys visar att det blir ett nej och därmed ett kommunalt veto mot vindkraft. Men det förutsätter att normala jävsregler gäller annars är utgången mer oviss.

Grön våg i Tornedalen

”Det är en trend att folk väljer att bosätta sig på mindre orter. Det jag också noterar är att det inte är så att merparten flyttar till centralorten utan det är faktiskt två tredjedelar som flyttar in till byarna, så det är en liten grön våg känner jag”, säger Övertorneås kommunalråd Tomas Mörtberg. HB har besökt två barnfamiljer som nyligen flyttat in i varsin släktgård.